Yerkes-Dodsons lag: prestation och upphetsning
Yerkes-Dodsons lag säger att det finns en direkt koppling mellan prestation och upphetsning. Psykologerna Robert M. Yerkes och John Dillingham Dodson utvecklade denna lag 1908.
Yerkes-Dodsons lag säger att prestationen ökar med fysiologisk eller mental upphetsning, men endast till en viss punkt. När upphetsningsnivåerna blir för höga kan prestationsförmågan minska. Enligt denna lag är det bästa sättet att höja upphetsningen och prestationsförmågan att jobba med uppgifter som håller oss alerta.
I deras experiment upptäckte Yerkes och Dodson att elektriska chocker kunde motivera råttor att slutföra en labyrint. Men när de chockades för mycket sjönk deras prestationsnivå, och de försökte bara fly. Experimentet demonstrerade att upphetsningsnivåer hjälper till att fokusera uppmärksamheten på uppgiften i fråga, men endast fram till en viss punkt.
Hur Yerkes-Dodsons lag fungerar
Ett exempel på hur Yerkes-Dodsons lag verkar är ångesten du känner inför ett prov. En optimal stressnivå kan hjälpa dig att fokusera på provet och komma ihåg information. Men för mycket ångest kan påverka din förmåga att koncentrera dig, vilket i sin tur hindrar din förmåga att komma ihåg information.
Ett annat bra exempel på hur Yerkes-Dodsons lag fungerar är prestation i sport. När en atlet är redo att göra en viktig rörelse, kan en idealisk nivå av upphetsning (ett adrenalinutsläpp) höja prestationsförmågan och möjliggöra framgång. Men om atleten är för stressad kan detta sätta hela prestationen i riskzonen.
Så vad är det som fastslår en idealisk nivå av spänning? Denna fråga har inte ett enda svar, eftersom de olika nivåerna av upphetsning skiljer sig från en uppgift till en annan.
Till exempel är det känt att prestationsnivåerna minskar när aktiveringsnivån är låg. Det innebär att om du utför en relativt enkel uppgift, kan du hantera ett mycket större spann av aktiveringsnivåer.
Enkla uppgifter, som att skriva ut kopior eller utföra hushållsarbete, löper mindre risk att påverkas av väldigt låga eller väldigt höga aktiveringsnivåer. Men din prestationsförmåga vid mycket mer komplexa uppgifter influeras av låga och höga aktiveringsnivåer.
Om en individs upphetsningsnivåer är för låga, kan hon känna att hon saknar den nödvändiga energin för att utföra uppgiften. Men väldigt höga upphetsningsnivåer kan också vara problematiska och resultera i brist på koncentration.
Den omvända U-modellen
Vad Yerkes och Dodson beskriver illustreras ofta grafiskt som en klockformad kurva som ökar och sedan minskar med högre upphetsningsnivåer. Detta förklarar varför så många personer känner till Yerkes-Dodsons lag som den omvända U-modellen.
På grund av skillnaderna i uppgifter kan formen på kurvan variera. För enkla eller väl inlärda uppgifter är relationen monoton, och prestationsförmågan förbättras i takt med att upphetsningen ökar.
Men för komplexa, okända eller svåra uppgifter finns det en punkt när kopplingen mellan upphetsning och prestationsförmåga blir omvänd, vilket betyder att prestationsförmågan försämras när upphetsningen ökar.
Den uppåtgående delen av detta omvända U representerar hur vi får energi av upphetsning. De negativa effekterna av upphetsning (eller stress) på kognitiva processer som uppmärksamhet, minne och problemlösning leder dock till den nedåtgående delen.
Enligt den omvända U-modellen kan en måttlig nivå av press låta en individ uppnå maximal prestationsförmåga. När man upplever för lite eller för mycket press kommer prestationsförmågan minska, i vissa fall avsevärt.
Den vänstra sidan av grafen illustrerar när en person inte upplever någon utmaning, inte ser någon anledning att jobba hårt med uppgiften eller utför jobbet på ett slarvigt eller omotiverat sätt.
Mitten av grafen visar när en person jobbar vid maximal effektivitet, när denne är motiverad att jobba hårt men inte känner sig pressad.
Den högra sidan av grafen visar att man börjar ge vika för pressen eftersom man känner sig överväldigad.
De fyra inflytelserika faktorerna
Den omvända U-modellen skiljer sig för varje individ beroende på situationen. Det finns faktiskt fyra inflytelserika faktorer som kan påverka kurvan: skicklighet, personlighet, benägenhet för ångest samt hur komplex uppgiften är.
Individens skicklighet påverkar också prestationsförmågan för uppgiften. En utbildad person som är säker på sina förmågor har högre chans att korrekt hantera situationer där det föreligger stor press eftersom denne kan förlita sig på sina väl inövade svar.
Vidare spelar individens personlighet också stor roll för sättet denne hanterar press. Psykologer tror att extroverta personer är bättre på att hantera press än introverta. Därför kan man anta att introverta presterar bättre vid frånvaro av press.
När det kommer till benägenhet för ångest så influerar individens självsäkerhet också sättet denne hanterar situationer. En självsäker person har högre chans att hålla sig samlad vid press eftersom denne inte kommer tvivla på sina förmågor lika mycket som en osäker person.
Avslutningsvis är uppgiftens komplexitet också en faktor som influerar en individs prestationsförmåga. Att kopiera papper är inte lika svårt som att skriva en uppsats eller klinisk rapport. En uppgifts komplexitet kan dock även variera från person till person.
Avslutande kommentarer om Yerkes-Dodsons lag
Trots att den är över ett sekel gammal så är Yerkes-Dodsons lag användbar än idag. Den studeras faktiskt fortfarande, speciellt inom arbets- och sportsammanhang.
Forskning som genomfördes mellan 1950 och 1980 bekräftade att det finns en korrelation mellan höga stressnivåer och höjd motivation samt fokus. Dessa studier kunde dock inte etablera den exakta orsaken till detta.
År 2007 menade forskare att denna korrelation är kopplad till hjärnans produktion av stresshormon. När den mättes under minnestester visades en kurva som liknade den hos Yerkes-Dodsons lag.
Vidare demonstrerade denna studie en positiv korrelation mellan bra minne och prestationsförmåga, vilket visar att stresshormoner också kan vara ansvariga för effekten.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Anderson, K., Revelle, W., & Lynch, M. (1989). Caffeine, impulsivity, and memory scanning: A comparison of two explanations for the Yerkes-Dodson Effect. Motivation And Emotion, 13(1), 1-20. doi: 10.1007/bf00995541
- Broadhurst, P. (1957). Emotionality and the Yerkes-Dodson Law. Journal Of Experimental Psychology, 54(5), 345-352. doi: 10.1037/h0049114
- Lupien, S., Maheu, F., Tu, M., Fiocco, A., & Schramek, T. (2007). The effects of stress and stress hormones on human cognition: Implications for the field of brain and cognition. Brain And Cognition, 65(3), 209-237. doi: 10.1016/j.bandc.2007.02.007
- Yerkes RM y Dodson JD (1908). “The relation of strength of stimulus to rapidity of habit-formation”. Journal of Comparative Neurology and Psychology. 18: 459–482. doi:10.1002/cne.920180503.
