Alla är vi både himmel och helvete

Vilka vi är som människor är mycket mer än vad vi visar för världen, och mycket mer än vi tänker om oss själva. Våra ljus och skuggor är en del av det hela som vi tillhör – vi är både himmel och helvete.

Vad är våra skuggor? Våra skuggor är våra personliga helveten som vi inte vill erkänna inom oss. Det är vad vi insisterar på att dölja. Beteenden, tankar och känslor som är otillräckliga, oacceptabla och otillåtliga för oss. Allt vi lär oss i vår kultur som vi inte kan vara är vad vi undertrycker. Det är vad vi dömer och kritiserar andra för.

Vi strävar efter att endast visa upp en del av oss själva, vilket är ett slöseri med energi eftersom det bara jobbar emot oss.

Världen består inte bara av ljus, den är både himmel och helvete

Vi tror att vår styrka ligger i att ta fram vår vänligaste och gladaste sida. Att visa upp ett konstant leende och en kontinuerlig villighet att vara tillgänglig för andra.

Alla situationer kan inte vara så. I många fall blir det nödvändigt att uttrycka vår sorg, vår ilska, vårt obehag, vår vrede och alla aspekter som är socialt “negativa”.

Men att undertrycka dessa tillstånd som naturligt och spontant inträffar inom oss och som ansvarar för en serie livsupplevelser, är att förneka uttrycket av vårt väsen. Detta får dessa aspekter att bli starkare och avslöjar till slut sig själva på ett otillräckligt och oproportionerligt sätt.

Ett exempel: när vi har ansamlat mycket obehag och en situation inträffar där vi till slut exploderar och öser ut allt över denna specifika situation och person. När detta sker blir konsekvenserna oangenäma, och vi fylls med skuld över att ha reagerat på ett så pass olämpligt sätt. Vi är både himmel och helvete, och vi måste uttrycka båda dessa aspekter av vårt väsen.

Att acceptera vår skugga

När vi ställs inför skuldkänslor som genereras av vårt olämpliga uttryck av ett beteende vi avfärdar, tenderar vi att låsas fast i det beteendet för att undvika att det visar sig igen.

Vad vi inte förstår är att vi ger bränsle till det som får oss att olämpligt uttrycka oss själva i alla situationer.

Om vi blir medvetna om denna process tar vi ett steg mot att acceptera vår skugga. Vi erkänner att även vi är en skugga och att den är en del av oss.

För att ljuset ska kunna finnas måste man erkänna skuggorna, så att det kan finnas en balans mellan både himmel och helvete, och inte gå från en extrem ände av spektrumet till den andra. Detta måste ske i våra tankar, våra känslor och våra beteenden.

Endast genom att låta mig vara allt som jag är utan ansträngning och naturligt, kan jag känna mig komplett. Acceptans väcker vårt medvetande och öppnar upp oss för upplevelsen att upptäcka och älska oss själva som vi är.

Att kombinera motsatser

Det är så vår värld bildas: genom att kombinera motsatser, dualiteten hos allt, livet och döden.

Genom att acceptera att vi består av dessa två motsatser – både himmel och helvete – erkänner vi allt vi undviker att vara och avfärdar som en del av det hela. Vi blir mer mänskliga och får förståelse såväl som respekt för personer som avfärdar oss.

Vi går från att döma till att vara förstående, både mot oss själva och människorna omkring oss. Och detta orsakar ett uppvaknande av harmoni – en balans av motsatser.

Det finns inget bra eller dåligt. Det finns en integration av polerna, balansen hos detta förhållande.

När vi är i konflikt med en av våra aspekter, till exempel under regeln “jag är en ansvarsfull person, jag har inte råd att vara på något annat sätt”, ser vi alltid till att det förblir så. Detta blir utmattande, och det kan komma en tid när vi oundvikligen rör oss till den andra extremen.

När vi läker konflikten med en av våra poler kan vi röra oss mot integration och balans, så att vi inte faller ur proportion.