Alzheimers sjukdom: en tyst fiende

Att lida av Alzheimers sjukdom eller att veta att någon nära dig lider av den kan vara en av de svåraste situationerna att hantera i livet. Det finns i dagsläget 47,5 miljoner människor i världen som lider av en eller annan form av demens, och av dessa har 60-70% Alzheimers sjukdom, enligt siffror från Världshälsoorganisationen.

Det är en sjukdom som är väldigt svår att acceptera och hantera. Personer med diagnosen Alzheimers lider av progressiv försämring, inklusive abrupta förändringar i sitt beteende och ökat beroende av andra.

Situationen är väldigt smärtsam för personerna som lider av denna form av demens eftersom den får dem att genomgå perioder av ökad förvirring och djup depression. För personerna omkring dem kan sjukdomen vara förödande, speciellt på grund av den hjälplöshet de upplever och den utmattning som associeras med att ta hand om personen.

Alzheimers sjukdom

I skrivande stund har Alzheimers sjukdom inget officiellt botemedel. Vanligtvis får patienten diagnosen 5-6 år efter att de första symptomen dykt upp. Därefter väntar man sig vanligen att patienten kommer uppvisa allvarlig försämring, vilket till slut kommer leda till döden.

I snitt har en person med Alzheimers sjukdom en uppskattad kvarstående levnadstid på 7-20 år efter att diagnosen ställts. Sjukdomen går generellt igenom tre faser:

Den första inkluderar problem med korttidsminnet, desorientering, minskad motorik och vissa beteendeförändringar som kan gå obemärkt förbi.

Under den andra fasen kan förändringarna i minne och beteende bli mer uppenbara. Personen kan börja sluta känna igen personer i sin familj och har väldigt aggressiva reaktioner mot andra utan uppenbar anledning.

Under den sista fasen blir personen mindre funktionell. Han eller hon kan glömma bort hur man använder språk och når totalt beroende för att utföra även de enklaste av dagliga aktiviteter, såsom att äta eller använda toaletten.

En Alzheimerpatients familj kommer möta väldigt komplexa stunder och mycket svåra beslut. Den första svårigheten ligger i diagnosen själv eftersom det rör sig om en sjukdom som visar sig på olika sätt hos varje person. Vissa kan visa upp typiska symptom, och andra inte.

Alzheimers sjukdom förväxlas lätt med djup depression, ångestsjukdomar och till och med åldrande. Alzheimerdiagnoser kan faktiskt endast göras till 100% efter dödsfall, efter noggrann observation av hjärnan under obduktion. I livet kan man bara ställa en diagnos baserad på sannolikhet.

På samma sätt måste familjen anpassa sina liv till patientens situation. Vid någon punkt måste man besluta huruvida man vill fortsätta med vård i hemmet eller överföra patienten till ett specialistcenter. Detta utgör givetvis ett väldigt tufft beslut, med olika känslor.

Ja, det finns hopp

Alzheimers sjukdom kan adresseras så att dess påverkan på familjen inte är alltför allvarlig och patienten bibehåller en avsevärd del av sin livskvalitet. Än så länge kan vi inte bota sjukdomen, men vi kan sakta ned dess förlopp.

Det är känt att stress ökar svårighetsgraden hos symptomen för Alzheimers sjukdom. Det är därför viktigt att ta steg för att minska ångest på alla möjliga sätt.

En bra idé är att etablera rutiner för patienten och göra dennes hem till ett säkert utrymme. Fasta rutiner hjälper till att minska stress och hjälper patienten med sin desorientering. Rutiner förenklar det vardagliga livet för både patienten och dennes familj.

Om möjligt är det bra att anlita en utomstående person som kan bidra till omhändertagandet av den sjuke. Detta gäller framförallt saker som att bada, klä på sig, äta och medicinera i rätt ordning och på rätt tider.

Om detta inte är möjligt är det bra att distribuera vården av den sjuka personen bland olika familjemedlemmar. Om detta inte är möjligt måste vårdgivaren noggrant överväga alternativet att ta patienten till ett specialistcenter.

Jakten på ett botemedel

De goda nyheterna är att det finns forskare runtom i världen som försöker hitta ett botemedel för Alzheimers. I Australien har de till exempel upptäckt en behandling som hjälper till att återställa minnet. Resultaten har än så länge varit mycket uppmuntrande.

American Academy of Neurology har också gjort stora framsteg inom detta. Med läkemedlet ORM-12741 har de funnit uppmuntrande resultat i minnesåterställning.

Samtidigt hävdar neurologen Rodolfo Llinás, chef för NASA:s “Neorolab”-program och erkänd i hela världen för sin forskning om hjärnan, att han hittat botemedlet för Alzheimers. Även om vissa ifrågasätter hans fynd så är sanningen att denna professor i neurovetenskap vid New York University har noterat i sina publiceringar att botemedlet för Alzheimers sjukdom kommer finnas tillgängligt för alla inom tio år.