Antidepressiva medel: typer, effekt och kontraindikationer

Granskad och godkänd av psykologen Gema Sánchez Cuevas.

Skriven av Valeria Sabater

Senaste uppdateringen: 27 december, 2022

Det har nästan gått tre år sedan jag började lida av panik- och ångestattacker. Det har blivit mycket mer intensivt de senaste månaderna. Det fanns dagar då jag kände att jag inte kunde lämna huset, mitt huvud eller mörkret innanför mina stängda persienner. Efter ett år med ångestdämpade så skrev min psykiatriker ut antidepressiva medel till mig. Hon gav mig fluoxetin, i en låg dos, till en början…

Detta vanligt förekommande vittnesmål återspeglar verkligheten för miljontals människor. Deras ursprung, kön, land eller sociala klass spelar ingen roll eftersom depression, den mörka skuggan, påverkar mer än 350 miljoner människor över hela världen.

Det är dock inget konstigt med detta eftersom vår användning av antidepressiva medel har fördubblats under de senaste 10 åren. Är det möjligt att vi har glömt bort hur man ska “vara glad“? Eller är vårdpersonalen mer benägen att numera välja den enkla vägen med piller för att lindra problem som livet kan medföra? Det är inte lätt att svara på den frågan. Det finns många andra variabler utöver bara dessa faktorer: den nuvarande ekonomiska recessionen, en läkemedelsindustri som kämpar för att ha en kemisk lösning för varje sorg, smärta och obehag…

Det biologiska fokuset på behandling för “olycka” växer, vi är väl medvetna om det. Men denna bittra drink som innehåller livets alla ingredienser av smärta, apati, brist på motivation och desperation kan inte krossas. Det vill säga, antidepressiva medel är inte effektiva i alla situationer. Faktum är att läkare för närvarande behandlar olika typer av sjukdomar med olämpliga mediciner.

Ett antidepressivt medel är inte som ett smink du kan använda för att täcka blåmärken. Vad de yrkesverksamma i området behöver göra först är att ställa rätt diagnos och förstå att det i flesta fall, som med lindrig depression, inte är nödvändigt att skriva ut denna typ av medicin.

Låt oss ta en titt på detta och lära oss mer om antidepressiva medel.

Antidepressiva medel – när ska de användas?

När någon skriver ut antidepressiva medel till en patient händer vanligtvis två saker. Det första är att patienten blir medveten om sin sjukdom, sin personliga verklighet och problemet de måste konfrontera. Det andra som händer nästan varje gång är en kombination av rädsla och tvivel. Vad ska hända nu? Vilka biverkningar kommer jag att uppleva? Hur kommer mitt dagliga liv att förändras?

En annan sak som vanligtvis händer alltför ofta är att det finns patienter som går från ett antidepressivt medel till ett annat. De testar varumärken, anpassar sina doser, väntar, går ner i vikt, sover mer, sover mindre, skrollar genom internetforum om vilka de mest effektiva antidepressiva medlen är – är det Sertralin, Fluoxetin, Paroxetin eller Bupropion?

När vi ser allt detta kan vi också tillägga att det alltid finns artiklar som tvivlar på medicinernas effektivitet och vi borde förstå varför det vanligtvis är så mycket kontroverser kring användningen och administreringen av dessa läkemedel. Därför är det värt att vi går igenom ett antal punkter.

Varför tar människor antidepressiva medel?

• Målet med antidepressiva medel är att minska, lindra och behandla symptom som är förknippade med humörstörningar. Och mer konkret är de extremt effektiva i fall av djupare depressioner, något studier kan hålla med om.
• Antidepressiva medel minskar lidande, det vill säga att de har en analgetisk funktion. Det betyder att vad dessa mediciner aldrig kan göra är att behandla själva orsaken till problemet. Det är där psykoterapi spelar en viktig roll.
• När en person går igenom en djup depression så ska behandlingen vara åtminstone 6 månader. Men när det är gjort är målet att förebygga återfall, något som kan ta upp till 18 månader.
• Det är bra att veta att antidepressiva läkemedel felaktigt kallas för “lyckopiller”. Dessa typer av mediciner kommer aldrig att ge oss en energisk, motiverande och positiv effekt som kan behövas för att öppna våra ögon och ta oss ur desperation. Någon som tar antidepressiva läkemedel är ofta under effekt av känslomässig anestesi.

Är antidepressiva medel effektiva?

Svaret på huruvida dessa läkemedel är effektiva är “ja”. Men det finns några frågetecken eftersom de inte är användbara vid lindrig depression. De gör ingenting för att öka ditt humör efter ett uppbrott eller för att hjälpa dig att gå igenom någonting smärtfullt, eller för att hjälpa dig konfrontera din rädsla för att flyga eller tala offentligt.

Vi kan inte medicinera bort alla problem i våra liv, men kan medicinera de mest intensiva sjukdomarna, som är fallet med djup depression. Det är en sjukdom som inte behandlas lika mycket som den borde. Vi vet att cirka 16 miljoner människor i USA lider av det, men har fortfarande inte tagit steget för att be om hjälp eller få behandling.

Typer av antidepressiva medel

Läkemedelsmarknaden erbjuder oss olika alternativ för antidepressiv behandling baserat på hur man tar dem, hur länge de tar på sig att verka och vilka biverkningar som följer med dem. Trots att de alla har samma ändamål så bör en läkare överväga olika faktorer innan de skrivs ut.

• Patientens ålder (vi bör komma ihåg att även barn kan äta antidepressivt läkemedel).
• Förekomst av andra sjukdomar.
• Biverkningar
• Graviditet
• Interaktion med patientens andra läkemedel

Nu ska vi ta en titt på vilka olika typer av dessa läkemedel du kan stöta på.

Selektiva serotoninåterupptagshämmare eller SSRI

Många specialister tenderar att börja med sådana typer av läkemedel. De är de som vanligtvis har minst biverkningar (men vi bör komma ihåg att alla reagerar annorlunda). Några av medicinerna är fluoxetin (Prozac, Sarafe), paroxetin (Paxil, Pexeva), sertralin (Zoloft), citalopram (Celexa) och escitalopram (Lexapro).

De används mest i kliniskt utövande och är psykofarmaka som fungerar, som deras namn antyder, genom att specifikt hämma vår återupptagning av serotonin, utan att påverka andra neurotransmittorer.

Selektiva serotonin- och noradrenalinåterupptagshämmare eller SNRI

I det här fallet tittar vi på mediciner som venlaxafin och duloxetin. Dessa mediciner fungerar genom att förhindra vårt återupptag av serotonin och noradrenalin. När de arbetar mot dessa två neurotransmittorer tenderar de att ha en extremt snabb effekt.

Tricykliska och tetracykliska medel

Fram till nyligen var dessa de vanligaste medicinerna som skrevs ut. De har nästan exakt samma effekt som de vi just pratade om, det vill säga, stoppar vårt återupptag av serotonin och noradrenalin. Men de är mer oförutsägbara och kan generellt påverka andra hormoner som acetylkolin, histamin och dopamin. På grund av denna otrygga, okontrollerbara effekt kan de vara mycket beroendeframkallande.

Dessa mediciner användes tills nyligt mest av alla. Men med tanke på riskfaktorerna har läkemedelsindustrin kommit med andra alternativ till marknaden, som “selektiva” inhibitorer av serotonin och noradrenalin som inte påverkar andra hormoner.

Men dessa typer av mediciner används fortfarande i mycket specifika situationer och extremt allvarliga fall av depression.

Monoaminoxidashämmare (MAO-hämmare)

Dessa var de första antidepressiva ämnena på marknaden. De arbetar genom att blockera monoaminoxidasenzymetม och deras associerade biverkningar kan i vissa fall vara mycket allvarliga. Detta gäller särskilt med deras första subtyp, irreversibla monoaminoxidashämmare.

Senare kom en annan undergrupp, reversibel monoaminoxidashämmare (RIMA) som har en lägre riskfaktor. Men som vi sa, eftersom de är så mycket äldre är det vanligare att använda medicinerna som arbetar genom att hämma serotoninåterupptaget.

Biverkningar hos antidepressiva medel

Som vi har sett har alla dessa läkemedel en högre eller lägre grad av associerade biverkningar. De äldsta medicinerna (de tricykliska) är lika effektiva som de nya (SSR), men de är mycket farligare. Därför kommer specialisten alltid vara den som bestämmer vem som ska börja med vad, vilken dos som ska ordineras och hur länge behandlingen ska pågå. Den bör pågå mellan 6 och 18 månader.

Låt oss nu ta en titt på några av de associerade biverkningarna.

MAO-hämmare

Det är inte vanligt att läkare skriver ut dessa längre. De orsakar högt blodtryck och är mycket farliga när de interagerar med alla livsmedel som har tyramin (vissa typer av fisk, nötter, ostar, kött…)

• De kan orsaka desorientering
• Svårigheter att fokusera
• Yrsel, illamående
• Problem att gå på toa
• Män kan uppleva erektil dysfunktion eller fördröjd utlösning
• Dessa mediciner kan orsaka död vid överdosering

Selektiva serotoninåterupptagshämmare eller SSRI

• Yrsel och ångest
• Sexuell försämring
• Minnesproblem
• Svårigheter att urinera
• Irritabilitet
• Förändringar i vikt
• I allvarligare fall självmordstendenser

Selektiva serotonin- och noradrenalinåterupptagshämmare eller SNRI

De har samma biverkningar som selektiva serotoninåterupptagshämmare eller SSRI.

Tricykliska

• Biverkningarna varierar från klassisk torrhet i munnen till skakningar och ökad hjärtfrekvens
• Förstoppning
• Dåsighet
• Viktökning
• Svårigheter att urinera
• Yrsel och desorientering
• Erektil dysfunktion eller fördröjd utlösning

Det är också viktigt att komma ihåg att dessa mediciner är mycket farliga vid överdosering.

Slutsatser

Kroppen kan bygga upp en tolerans och beroende när man äter dessa läkemedel. Det här är väldigt viktigt att komma ihåg, särskilt när vi talar om tricykliska sådana. Att gå av dessa läkemedel kräver också att en läkare övervakar nedtrappningen. Det kan finnas en relativt intensiv period av avvänjning, så du måste vara mycket försiktig med hur du slutar med dessa mediciner. Bäst är att trappa ned dem och låta kroppen anpassa sig till den nya situationen steg för steg.

Och som vi föreslagit i denna artikel är dessa läkemedel inte det enda exklusiva svaret på depressionens alla frågor. Detta är särskilt sant gällande djup depression. De är ett viktigt och nödvändigt verktyg som du ska kombinera med psykologisk hjälp och ett kognitivt beteendefokus som hjälper dig att övervinna dessa svåra, komplexa realiteter.

Så låt oss inte tvivla en sekund över hur viktiga antidepressiva medel är. Och låt oss inte tvivla på hur viktigt det är att alltid få rätt diagnos och stöd från de professionella vi har omkring oss.

Bibliografiska referenser:

– David D. Burns (1999) “Consumer’s Guide to Antidepressant Drugs”: New York, William Morrow

– Azanza, J.R. (2006), Guía práctica de Farmacología del Sistema Nervioso Central. Madrid: Ed. Creación y diseño.

– Salazar, M.; Peralta, C.; Pastor, J. (2006). Manual de Psicofarmacología. Madrid, Editorial Médica Panamericana.