9 typer av anxiolytiska medel: ångestmedicin

Skriven och verifierad av psykologen Valeria Sabater.

Senaste uppdateringen: 27 december, 2022

Vi vet att ett piller inte löser en psykologisk smärta (även om det kan ge tillfällig lindring). Vi vet att anxiolytiska medel inte botar ångest eller får din energisugande chef att försvinna. De hjälper dock; de hjälper med emotionell stress och förbättrar psykoterapins effektivitet.

Sociologerna säger att vi lever i ett dystopiskt samhälle. Vår värld köper miljontals böcker varje år angående hur man kan bli lycklig. Vår värld filtrerar våra foton för att skapa en bild av perfekta leenden och ideal lycka.

För lycka säljer. Vi försöker alla uppnå lyckan, men sedan tittar vi på våra egna liv, där våra rädslor gnager och ångestens skuggor fångar oss.

Läkemedelsindustrin försöker skapa alltmer sofistikerade läkemedel med färre bieffekter och snabbare verkan. Faktum är att det nu finns flera typer av medicin för varje smärta i livet. Vanliga läkare skriver också ut dem ibland, vilket skapar ett beroende hos personer som hade kunnat lösa sina problem utan läkemedel.

Och det är problemet. Vissa åkommor kommer inifrån och kräver ett kemiskt tillvägagångssätt, och en del depressioner skapas av stress och kräver utan tvekan fler än terapeutisk metod.

I vilket fall som helst är anxiolytiska medel nödvändiga för många, det råder det ingen tvekan om, men alltid under en begränsad tid. Annars riskerar vi att falla nedåt i en medicinsk cirkel. Och bieffekterna blir därför många gånger mer skadliga än själva problemet.

Idag kommer vi att utforska de typer av anxiolytiska medel som finns på marknaden idag. De försöker behandla processer associerade med ångest, insomnia, panikångest etc.

Huvudtyperna av anxiolytiska medel

Folk som har behövt eller för närvarande behöver farmakologisk behandling för att reducera ångest vet att det är normalt att prova fler än en typ, ändra dosen då och då samt följa upp hur vi mår, vad vi gör och de möjliga bieffekter som detta orsakar.

• Varje individ svarar olika på olika typer av anxiolytiska medel. Det rekommenderas därför att man har en läkare som övervakar processen.
• Anxiolytiska medel är medicin som lindrar ångest i det centrala nervsystemet och hjälper oss att somna.

Det är även en bra idé att komma ihåg hur dessa medel verkar:

• De har en lugnande verkan, vilket innebär att de saktar ner kroppens funktioner.
• De är psykotropiska medicinera som verkar i det centrala nervsystemet. Med andra ord hjälper de oss inte bara att slappna av utan motverkar även anfall och har en amnestisk verkan.
• Dess handlingsmekanism är vanligtvis enkel. De ökar effekten av en hjärnkemikalie som kallas GABA, som är en typ av hämmare som får neuronerna och dess aktivitet att slappna av.

Bensodiazepiner

Detta är den vanligaste “familjen” av denna typ av medicin. Utöver att verka på substansen GABA påverkar den även limbiska systemet och motverkar aktiviteten av serotonin i hjärnan.

• De vanligaste medicinerna i denna klass är diazepam, lorazepam, bromazepam, alprazolam och klorazepat, som vi nu kommer att beskriva.
• De flesta av dem har en avslappnande effekt som lindrar kognitiv stress och har olika sövande effekter beroende på vilken typ vi har att göra med.

Beroende på hur länge den varar i kroppen och vilken effekt den har så kan vi även göra följande klassificering:

Kortlivade anxiolytiska medel (deras effekt kan vara upp till 8 timmar):

• Bentazepam
• Klotiazepam
• Cloxazolam

Anxiolytiska medel med en måttlig livslängd (deras effekt varar 8 till 24 timmar):

• Alprazolam
• Bromazepam
• Camazepam
• Clobazam
• Ketazolam
• Lorazepam
• Oxazepam
• Oxazolam
• Pinazepam

Anxiolytiska substanser med en lång livslängd (deras effekt varar över 24 timmar):

• Clorazepat-dikalium
• Klordiazepoxid
• Klordiazepoxid + Vitamin B6
• Diazepam
• Halazepam
• Medazepam
• Prazepam

Det bör noteras att de bieffekter som är associerade med bensodiazepiner inte är lika allvarliga som den första typen, vid namn barbiturater. Vi bör även tänka på att administreringen och intaget av dessa mediciner aldrig bör överskrida 4-6 veckor. Annars kan vi utveckla ett beroende.

De vanligaste sekundära symptomen associerade med bensodiazepiner är följande:

• Dåsighet
• Yrsel
• Förvirring
• Sämre balans (speciellt hos äldre)
• Talproblem
• Muskelsvaghet
• Förstoppning
• Torr mun
• Suddig syn

Barbiturater

Som vi precis har nämnt: innan bensodiazepinerna fanns på marknaden var barbituraterna den enda anxiolytiska medicinen för att behandla ångest. Efter att nobelpristagaren Emil Fischer upptäckte barbital 1902 blev den till en farlig men effektiv resurs som har en sövande verkan på det centrala nervsystemet.

1963 gav företaget “Roche” ut det välkända Valium. I och med denna medicin klev vi in i eran av bensodiazepiner. Ett år tidigare hade Marilyn Monroe till synes begått självmord med en hög dos av barbiturater.

Men varför slutade de att ges ut för att behandla ångest?

• Barbiturater och alla de mediciner som innehåller barbitursyra resulterar i ett högt psykologiskt och fysiskt beroende.
• Gränsen mellan vad som anses vara en normal dos och en giftig dos är väldigt fin.
• Dess handlingsmekanism baseras på att motverka flödet av natrium till neuronerna. Dess användning är för närvarande endast reserverat för kirurgi och anfall.

Dessa är de vanligaste typerna av barbiturater:

• Amobarbital (Amytal)
• Apropbarbital (Alurate)
• Butobarbital (Butisol)
• Phentoarbital (Nembutal)
• Secobarbital (Seconal)

Buspiron

Buspiron har sina fördelar och nackdelar. Det är dock en väldigt intressant typ av anxiolytiskt medel. Dess främsta fördel är att den har få bieffekter och att den inte interagerar med andra substanser, och inte påverkar den kognitiva prestandan och inte gör en dåsig.

• Den är därför väletablerad på den farmaceutiska marknaden och läkarna tycker om den eftersom den har få bieffekter.
• Men den negativa aspekten av buspiron är att den verkar långsamt. Faktum är att patienten börjar märka av dess effekter efter endast 15 dagar. Detta kan såklart bli ett problem eftersom en person med mycket ångest vill må bättre så snart som möjligt och framförallt kunna sova.

Men experterna säger till oss att det är väldigt effektivt mot ångest som inte är så väldigt intensiv och rekommenderas i hög utsträckning åt äldre personer.

Alprazolam

Alprazolam är ett av de mest utskrivna medlen och används främst mot panikattacker och intensiv stress.

Dess kemiska egenskaper påminner även mycket om tricykliska antidepressiva medel.

• Det bör noteras att detta är en medicin som agerar direkt, till skillnad från buspiron. Den har sövande, hypnotiska egenskaper och motverkar attacker, men den mest synliga effekten är den anxiolytiska.
• Det är å andra sidan viktigt att veta att Alprazolan kan vara väldigt beroendeframkallande. Den bör därför bara användas under en begränsad tid.

Diazepam

Diazepam eller Valium är utan tvekan ett av de mest kända anxiolytiska medlen.

• Det är ett väldigt effektivt läkemedel för att behandla muskelspasmer. Så utöver att behandla panikattacker behandlar det även psykosomatiska åkommor, stel nacke och panikattacker. Det används även för att söva patienten innan operation.
• Det bör vidare noteras att detta anxiolytiska medel är starkt beroendeframkallande när höga doser används under långa perioder.

Lorazepam

De flesta av oss har hört talas om Lorazepam. Det är väldigt kraftigt och används för olika syften:

• Ångestproblem
• Sömnproblem, insomnia
• Spänningar och stress
• Vissa psykosomatiska och organiska sjukdomar
• IBS
• Epilepsi
• Det används även för att behandla illamående och kräkningar som orsakas av kemoterapi eller alkoholabstinens

Intressant nog har lorazepam en direkt verkan och når sin maxverkan efter två timmar. Dess bieffekter är inte heller särskilt allvarliga.

Även om det inte är väldigt beroendeframkallande så rekommenderar man att det används under en begränsad tid.

Bromazepam

Bromazepam, även känt som Lexatin, används i små doser för att behandla ångest och fobisk neuros. Om det ges ut i högre doser kan det ha en avslappnande verkan på musklerna.

Det bör noteras att bromazepam är ett farligt läkemedel: det orsakar snabbt beroende och interagerar med olika substanser. Om det kombineras med alkohol kan det bli dödligt. En patient bör därför följa läkarens instruktioner för att vara på den säkra sidan.

Clorazepate

Clorazepat är en psykiatrisk drog med flera användningar:

• Ångest
• Neuros
• Psykos
• Insomnia
• Den är väldigt effektiv för att behandla alkohol och medicinskt beroende
• Det används även för att behandla IBS

Clorazepat kan tas under 3-4 månader. Vid längre tid kommer det skapas ett beroende och det kommer inte fungera lika bra.

Antihistaminer

Det kanske förvånar dig att antihistaminer finns med på denna lista. Används de inte vanligtvis för att behandla allergier? Det är viktigt att notera att det finns olika typer av antihistaminer. De flesta antihistaminer blockerar histamin.

Det finns dock en typ, Hydroxyzine, som utöver att lindra klåda som orsakas av hudallergier även minskar hjärnaktiviteten samt spänningar och ångest. Men antihistaminer är inte den bäst lämpade medicinen för att behandla ångest. Faktum är att psykiatriker inte rekommenderar dem om patienten lider av panikattacker.

Anxiolytiska medel: hjälpsamma, men var försiktig

Det finns många fler namn och alternativ som skulle kunna läggas till denna list. En av dem är beta-adrenergiska läkemedel. Det finns även naturliga alternativ med få bieffekter. Men de som vi har tagit upp här är de vanligaste. Dessa är de läkemedel som läkarna skrivet ut mest och de mediciner som finns på nattduksbordet hos många personer.

Kom ihåg att anxiolytiska medel inte botar ångest. Dessa läkemedel behandlar, lindrar och ger oss bra vila, men de löser inte källan till problemet. Vi bör därför använda dem under en begränsad tid, men alltid tillsammans med psykoterapi. Vi kanske är “vad vi äter”, men vi är även “det vi tänker”.

Låt oss förändra vårt tillvägagångssätt och inte medicinera för mycket.

Referenser:

Andrés-Trelles, F. (1993) Fármacos utilizados en la ansiedad: benzodiacepinas y otros ansiolíticos. Madrid: MacGraw Hill Interamericana.

Hardman J. G., Goodman L. S., Gilman A. (1996) Las bases farmacológicas de la terapéutica. Vol. I. Págs. 385-398. Madrid: MacGraw-Hill Interamericana.

Robert Whitaker, (2015) Anatomía de una epidemia, Madrid: Capitán Swing

Sophie Billioti, Yola Moride , Thierry Ducruet (9-09-2014) Benzodiazepine use and risk of Alzheimer’s disease: case-control study. British Medical Journal, 349, págs 205-206

Eugene Rubin, Charles Zorumski, (2015) How Many People Take Benzodiazepines? Psichology Today https://www.psychologytoday.com/blog/demystifying-psychiatry/201505/how-many-people-take-benzodiazepines

Läs det Utforska Sinnet

5 vanor hos personer med ångest

Här är fem olika vanor hos personer med ångest. Att känna till dem kommer hjälpa oss att bättre hantera vår ångest och våra känslor.