Användningar och effekter av diazepam

Användningar och effekter av diazepam
Valeria Sabater

Skriven och verifierad av psykologen Valeria Sabater.

Senaste uppdateringen: 15 maj, 2023

Diazepam, kanske mer känt under namnet Valium, är ett läkemedel som tillhör familjen anxiolytika och lugnande medel.

Nuförtiden är detta psykotropiska läkemedel – som kommer från bensodiazepiner – fortfarande ett av de mest utskrivna medlen mot ångest, sömnlöshet och panikattacker. Man använder det även som ett lugnande medel innan vissa typer av operationer.

Men vad är egentligen effekterna av diazepam? De flesta av oss har hört talas om det, och kanske har vi till och med fått det utskrivet någon gång. Andra har vänner eller släktingar med en burk ståendes på nattduksbordet.

WHO (Världshälsoorganisationen) har inkluderat det på sin lista över “essentiella läkemedel”. Varför? För att det är en av de mest effektiva standardiserade bensodiazepinerna som används idag. Men, och detta är viktigt att ha i åtanke, det faktum att vi använder det ofta och i många situationer betyder inte alls att det är ett harmlöst läkemedel.

Diazepam har – precis som resten av bensodiazepinerna – hög risk för beroende. Dess användning måste vara sporadisk, kontrollerad och vara under korta perioder.

Läs vidare för att lära dig mer om denna typ av psykotropiska läkemedel.

Vi behandlar sorg och rädsla med piller som om de vore sjukdomar. Men det är de inte.”

-Guillermo Rendueles, psykiatriker-

Matar hjärnan med diazepam

Vad är diazepam?

Paul har haft många upp- och nedgångar senaste tiden. Han känner som om allt slinker honom ur händerna och som att världen går för fort för honom.

Hans pappa dog för två månader sedan av ett hjärtproblem. Ovanpå det har företaget han jobbar för börjat säga upp folk och han känner att hans produktivitet är på väg nedåt. Han oroar sig över att han står näst på tur för uppsägning.

Hans ångestnivåer, problem med att somna och nervspänningar är så svåra att hans läkare har skrivit ut diazepam. Behandlingen kommer pågå i åtta veckor. De kommer sedan utvärdera hans framsteg och gradvis minska receptet till noll.

Om Paul inte ser några förbättringar kommer läkaren skicka honom till en psykiatriker för att prova på andra behandlingar och inleda någon form av terapi. Han går med på detta och påbörjar behandlingen, men inte innan han lär sig lite mer om det piller som kommer vara hans följeslagare under de kommande veckorna.

Vem skapade diazepam?

Diazepam var det andra bensodiazepinet som Leo Sternbach uppfann runt 1960. Det är fem gånger per potent än sin föregångare, klordiazepoxid. Fram tills dess skrev läkare ut de klassiska barbituraterna – väldigt beroendeframkallande läkemedel med allvarliga biverkningar.

Diazepam var ansett som ett “mirakelmedel” under några år och blev en storsäljare under denna tid. Men sakta men säkert upptäckte läkarna att dessa fantastiska piller inte var så ofarliga som man inledningsvis trott. Under 90-talet halverades faktiskt dess marknadsföring.

Olika piller

Vad används diazepam till?

Diazepam har tack vare sina lugnande och sövande effekter flera användningar:

  • Kortsiktig behandling för sömnlöshet.
  • Behandling av ångest, panikattacker och tillstånd av upprördhet.
  • Behandling av epileptiska tillstånd.
  • Inledande behandling av diverse humörtillstånd, såsom manier. Det används vanligtvis tillsammans med litium, valproat eller neuroleptika.
  • Behandling av abstinensbesvär kopplade till alkohol och opiater.
  • I koppling till andra antidepressiva medel för patienter som utvecklat självmordstankar.
  • Effektivt för flera smärtsamma muskeltillstånd.
  • Används för att behandla diverse muskelpareser på grund av skador eller hjärnproblem.
  • På polikliniker och sjukhus där man använder det som ett lugnande medel innan en operation.

Hur verkar diazepam?

Diazepam är i grund och botten ett läkemedel som verkar lugnande på nervsystemet. Vad innebär det? Att det precis som andra bensodiazepiner sänker hjärnaktiviteten, vare sig vi vill eller inte. Det gör detta genom att verka på olika delar av det limbiska systemet, talamus och hypotalamus, vilket inducerar ångestmotverkande effekter.

Neuroforskare säger att dess effekt börjar när det når GABA-receptorerna. Efter det saktas funktionen hos vissa områden av hjärnan ned, vilket resulterar i ett utdraget tillstånd av dåsighet, minskad ångest samt muskelavslappning.

Läkemedels påverkan på hjärnan

Biverkningar av diazepam

Vi påpekade i början att varaktigheten hos behandlingen bör vara kort och övervakas av en läkare. Den bör inte överskrida 8-12 veckor och aldrig överskrida utskrivna doser.

Konsekvenserna kan vara allvarliga om vi tar det under längre tid eller överskrider rekommenderade doser. Vi bör heller aldrig kombinera diazepam med andra läkemedel vi valt själva.

Låt oss nu ta en titt på biverkningarna av diazepam, som är samma som de flesta andra bensodiazepiner.

Vanligare biverkningar

  • Dåsighet
  • Försämrad motorik
  • Koordinationsproblem
  • Balansproblem
  • Yrsel
  • Torr mun
  • Minnesförlust

Milda biverkningar

  • Skakningar och andra koordinationsproblem
  • Nervositet, irritabilitet
  • Sömnlöshet
  • Huvudvärk
  • Muskelspasmer
  • Problem med att köra bil säkert
  • Svårigheter med att tala förståeligt
  • Koncentrationsproblem
  • Amnesi

Allvarliga biverkningar

  • Hög puls
  • Paradoxala medvetandetillstånd
  • Oregelbunden andning, antingen snabb eller långsam
  • Brist på koordination
  • Förlust av medvetande
  • Muskelsvaghet
  • Extrem dåsighet
  • Muskelsmärta
  • Blåa fingernaglar på grund av brist på syre i blodet
Kvinna med ångest

Sammanfattningsvis står det klart att en stor del av personerna som tar detta läkemedel mot ångest använder det under långa perioder. Detta leder ofta till beroende och tolerans. Man måste därmed gradvis öka doserna för att få samma effekt, varpå vår hälsa blir lidande.

Psykotropiska läkemedel må vara legitima i många fall, men de är sällan det kompletta svaret på vår ångest eller depression. Kemikalier kan ta udden av, slappna av och minska våra orosmoln, men de löser inte det bakomliggande problemet.

Det är som att använda kryckor när man blivit skjuten i benet – de låter dig gå, men när du släpper dem kommer du inte kunna fortsätta om du inte har något annat att luta dig mot.

Med denna analogi vill vi betona att vi ska använda kryckorna (diazepam), men fokusera på att få ut kulan ur benet (den psykologiska behandlingen). Låt oss bereda väg för den psykologiska metoden och hindra att våra kroppar blir beroende av läkemedel för att leva.


Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.



Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.