Användningar och effekter av diazepam

10 april, 2018 i Psykologi 11 Delat
Vad är diazepam?

Diazepam, kanske mer känt under namnet Valium, är ett läkemedel som tillhör familjen anxiolytika och lugnande medel.

Nuförtiden är detta psykotropiska läkemedel – som kommer från bensodiazepiner – fortfarande ett av de mest utskrivna medlen mot ångest, sömnlöshet och panikattacker. Det används även som ett lugnande medel innan vissa typer av operationer.

Men vad är egentligen effekterna av diazepam? De flesta av oss har hört talas om det, och kanske har vi till och med fått det utskrivet någon gång. Andra har vänner eller släktingar med en burk ståendes på nattduksbordet.

WHO (Världshälsoorganisationen) har inkluderat det på sin lista över ”essentiella läkemedel”. Varför? För att det är en av de mest effektiva standardmässiga bensodiazepiner som används idag. Men, och detta är viktigt att ha i åtanke, det faktum att det används ofta och i många situationer betyder inte alls att det är ett harmlöst läkemedel.

Diazepam har – precis som resten av bensodiazepinerna – hög risk för beroende. Dess användning måste vara sporadisk, kontrollerad och under korta perioder.

Läs vidare för att lära dig mer om denna typ av psykotropiska läkemedel.

Tackla det verkliga problemet

Vad är diazepam?

Paul har haft många upp- och nedgångar på sista tiden. Han känner som om allt slinker honom ur händerna och som att världen går för fort för honom.

Hans pappa dog för två månader sedan av ett hjärtproblem. Ovanpå det har företaget han jobbar för börjat säga upp folk och han känner att hans produktivitet är på väg nedåt. Han oroar sig över att han står näst på tur för en uppsägning.

Hans ångestnivåer, problem med att somna och nervspänningar är så svåra att hans läkare har skrivit ut diazepam. Behandlingen kommer pågå i åtta veckor. De kommer sedan utvärdera hans framsteg och gradvis minska receptet till noll.

Om Paul inte ser några förbättringar kommer läkaren skicka honom till en psykiatriker för att prova på andra behandlingar och inleda någon form av terapi. Han går med på detta och påbörjar behandlingen, men inte innan han lär sig lite mer om det piller som kommer vara hans följeslagare under de kommande veckorna.

Vem skapade diazepam?

Diazepam var den andra bensodiazepin som Leo Sternbach uppfann runt 1960. Den är fem gånger per potent än sin föregångare, klordiazepoxid. Fram tills dess skrev läkare ut de klassiska barbituraterna – väldigt beroendeframkallande läkemedel med allvarliga bieffekter.

Diazepam ansågs vara ett ”mirakelmedel” under några år och blev en storsäljare under denna tid. Men sakta men säkert upptäckte läkarna att dessa fantastiska piller inte var så ofarliga som man inledningsvis trott. Under 90-talet halverades faktiskt dess marknadsföring.

Olika piller

Vad används diazepam till?

Diazepam har tack vare sina lugnande och sövande effekter flera användningar:

  • Kortsiktig behandling för sömnlöshet.
  • Behandling av ångest, panikattacker och tillstånd av upprördhet.
  • Behandling av epileptiska tillstånd.
  • Inledande behandling av diverse humörtillstånd, såsom manier. Det används vanligtvis tillsammans med litium, valproat eller neuroleptika.
  • Behandling av abstinensbesvär kopplade till alkohol och opiater.
  • I koppling till andra antidepressiva medel för patienter som utvecklat självmordstankar.
  • Effektivt för flera smärtsamma muskeltillstånd.
  • Används för att behandla diverse muskelpareser på grund av skador eller hjärnproblem.
  • På polikliniker och sjukhus där det används som ett lugnande medel innan en operation.

Hur fungerar diazepam?

Diazepam är i grund och botten ett läkemedel som agerar lugnande på nervsystemet. Vad innebär det? Att Valium precis som andra bensodiazepiner försämrar hjärnaktiviteten, vare sig vi vill eller inte. Det gör detta genom att verka på olika delar av det limbiska systemet, talamus och hypotalamus, vilket inducerar ångestmotverkande effekter.

Neroforskare säger att dess effekt börjar när den når GABA-receptorerna. Efter det saktas funktionen hos vissa områden av hjärnan ned, vilket resulterar i ett utdraget tillstånd av dåsighet, minskad ångest samt muskelavslappning.

Läkemedels påverkan på hjärnan

Bieffekter av diazepam

Vi påpekade i början att varaktigheten hos behandlingen bör vara kort och överses av en läkare. Den bör inte överskrida 8-12 veckor och aldrig överskrida utskrivna doser.

Konsekvenserna kan vara allvarliga om vi tar dem under längre tid eller överskrider rekommenderade doser. Vi bör heller aldrig kombinera diazepam med andra läkemedel vi valt själva.

Låt oss nu ta en titt på bieffekterna av diazepam, som är samma som de flesta andra bensodiazepiner.

Vanligare bieffekter av diazepam

  • Dåsighet
  • Försämrad motorik
  • Koordinationsproblem
  • Balansproblem
  • Yrsel
  • Torr mun
  • Minnesförlust

Milda bieffekter av diazepam

  • Skakningar och andra koordinationsproblem
  • Nervositet, irritabilitet
  • Sömnlöshet
  • Huvudvärk
  • Muskelspasmer
  • Problem att köra säkert
  • Svårigheter med att tala förståeligt
  • Koncentrationsproblem
  • Minnesförlust

Allvarliga bieffekter på diazepam

  • Hög puls
  • Paradoxala medvetandetillstånd
  • Oregelbunden andning, antingen snabb eller långsam
  • Brist på koordination
  • Förlust av medvetande
  • Muskelsvaghet
  • Extrem dåsighet
  • Muskelsmärta
  • Blåa fingernaglar på grund av brist på syre i blodet

Kvinna med ångest

Sammanfattningsvis står det klart att en stor del av personerna som tar detta läkemedel mot ångest använder det under långa perioder. Detta leder ofta till beroende och tolerans. Man måste därmed gradvis öka doserna för att få samma effekt, varpå vår hälsa blir lidande.

Psykotropiska läkemedel må vara legitima i många fall, men de är sällan det kompletta svaret på vår ångest eller depression. Kemikalier kan ta udden av, slappna av och minska våra orosmoln, men de löser inte det bakomliggande problemet.

Det är som att använda kryckor när man blivit skjuten i benet – de låter dig gå, men när du släpper dem kommer du inte kunna fortsätta om du inte har något annat att luta dig mot.

Med denna analogi vill vi betona att vi ska använda kryckorna(diazepam), men fokusera på att få ut kulan ur benet (den psykologiska behandlingen). Låt oss bereda väg för den psykologiska metoden och hindra att våra kroppar blir beroende av läkemedel för att leva.

Bibliografi

– Andrés-Trelles, F. (1993) Drugs used in anxiety: benzodiazepines and other anxiolytics. Madrid: MacGraw Hill Interamericana.

-Hardman J. G., Goodman L. S., Gilman A. (1996) The pharmacological bases of therapeutics. Vol. I. p. 385-398. Madrid: MacGraw-Hill Interamericana.

-Robert Whitaker, (2015) Anatomy of an epidemic, Madrid: Captain Swing

-Sophie Billioti, Yola Moride, Thierry Ducruet (9-09-2014) Benzodiazepine use and risk of Alzheimer’s disease: case-control study British Medical Journal, 349, pp. 205-206

MER FÖR DIG