Anxiolytika: pillren som finns på många nattduksbord
Anxiolytika är preparat som läkare skriver ut för att lindra patienters ångest. De kallas ibland även “alkohol i tablettform”, med anspelning på hur beroendeframkallande de kan vara och hur lätt de kan brukas och missbrukas. Numera ser man anxiolytika på vart och vartannat nattduksbord. De överförskrivs och överanvänds.
Vi lever i ett samhälle som är beroende av läkemedel. Det har blivit alltför lätt att förlita sig på receptbelagda mediciner för att försöka lösa olika problem.
“Det går inte att undgå ångest, men vi kan lindra den. Ångesthantering går ut på att minska ångesten till normala nivåer och att sedan använda den normala ångesten som drivkraft för att öka vår självkännedom, vaksamhet och livsvilja.”
-Rollo May-
Den aktiva substansen i anxiolytika
Idag vet vi bättre hur och var anxiolytika (bensodiazepiner) verkar jämfört med andra preparat avsedda att behandla psykiatriska och psykologiska problem. De förstärker aktiviteten hos signalsubstansen GABA. GABA förekommer i mer än 30% av hjärnans nervsynapser. GABA har som funktion att hämma de elektriska nervimpulserna. Så den egentliga effekten av GABA är att sänka nervernas förmåga att skicka signaler.
De receptorer som bensodiazepiner verkar på är inte bara förbundna med ångest. Dessa receptorer inverkar även på minnet och kroppens motoriska förmågor. Följaktligen har bensodiazepiner inte någon specifik effekt, utan är förenade med en rad olika biverkningar.
Bör anxiolytika användas som första eller enda behandlingsalternativ?
Vi blir ängsliga när våra tankar spinner fortare än våra liv. Men det är sant att ångest i sig själv inte är bra eller dåligt som känslomässig reaktion. Ångesten blir patologisk om den begränsar dig under en viss tidsperiod. Den kan också bli problematisk om den stävjar dina erfarenheter och din utveckling.
I detta hänseende skrev Dubin (2009): “Bör vi egentligen skämmas över panikångest? Nej. För mig är panikångest jämförbart med den fysiska kräkreflexen. Att kräkas är varken bra eller dåligt. Det är något som sker och vanligen tjänar till att tömma magen på skadliga ämnen. Men inte skulle du väl någonsin vilja kräkas offentligt? Det första du skulle göra om du började att må illa vore att uppsöka närmaste toalett för all slippa generas. Att kräkas är inte något man gärna gör inför andra människor. Samma sak gäller för panikångest.”
Att använda piller för att döva smärtan
Om du regelbundet använder piller blir dessa smärtstillande medel för livet i allmänhet. De bedövar dina sinnen och dina tankar. De kan få dig att bli kvitt din smärta utan att du behöver ta itu med de bakomliggande orsakerna. Att äta ångestdämpande tabletter är som att stänga av brandvarnaren medan elden fortfarande härjar.
Detta är en mycket osund vana. Bruk och missbruk av dessa läkemedel gör att vi utsätter oss för deras effekter. Ibland kan vi tillgripa medicinering för att mildra intensiteten av den förtvivlan som ångesten ger upphov till. Men medicinering är inte den enda behandling vi har att tillgå.
När vi lider av ångest är det viktigt att omforma våra tankar. Vi måste på nytt lära oss hur vi kan fungera i vår värld och detta är något vi behöver hjälp med. Därför ska vi vända oss till psykologer och psykiatriker. Med rätt hjälp kan du undvika att bli beroende av starka läkemedel. Du kan också lösa dina problem på ett hälsosamt sätt istället för att sätta din tillit till pillren på ditt nattduksbord.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
González Pardo, H. & Pérez Álvarez, M. (2007). La invención de los trastornos mentales. Alianza Editorial, S.A. Madrid.
