Arbetsrelaterad utbrändhet ett officiellt syndrom
Arbetsrelaterad utbrändhet (eller utbrändhetssyndrom) är ett ämne som behöver mer uppmärksamhet. Nu ger Världshälsoorganisationen (WHO) detta syndrom den officiella klassificering som det förtjänar.
Det kommer att gå från att vara ett medicinskt tillstånd till en yrkessjukdom. Det hjälper verkligen arbetstagare och ger dem fler rättigheter när det gäller ledighet och funktionshinder. Men inte alla är glada över nyheterna.
Vissa kritiker ser väldigt annorlunda på det. Att betrakta ”utbrändhet” som en psykisk sjukdom orsakad av ett dåligt jobb, en giftig arbetsmiljö eller en exploaterande chef är en påminnelse om en annan kritisk aspekt av detta.
Vi kommer inte att lösa utbredd arbetsrelaterad utbrändhet hos arbetstagare helt enkelt genom medicinering av människor eller genom att ge dem ledigt.
Problemet kommer bara att försvinna om vi kommer till grundorsaken: arbetsförhållanden och de problem som vi listade ovan.
Men det är helt förståeligt att WHO vill ta detta steg och omklassificera ett så utbrett problem inom den psykiska hälsan.
Det löser inte problemet i sig, men det är ett första steg i rätt riktning. Vi behöver ta detta steg mot ökad medvetenhet.
Ja, det är viktigt att ha bättre stödsystem och medicinska resurser för arbetstagare, men roten till problemet ligger inte hos arbetstagaren. Det ligger i hur arbetsmarknaden ser ut.
Trots kontroversen och skeptikerna tycker vi fortfarande att detta är goda nyheter. I slutändan är det ett första steg mot förändring och ett erkännande av ett oåterkalleligt faktum.
Detta faktum är att alltför många jobb orsakar extrem utmattning och stress samt förstör människors välbefinnande.
Enligt WHO uppstår mental utmattning när kraven på ett jobb gravt överväger belöningen, erkännandet och arbetsledigheten.
Arbetsrelaterad utbrändhet eller känslomässigt utmattningssyndrom
Utbrändhetssyndrom kommer att finnas med i nästa upplaga av International Statistical Classification of Diseases and Related Health Problems (ICD-11), publicerad av Världshälsoorganisationen (WHO).
Den kommer att träda i kraft år 2022 och ha ett avsnitt för “associerade problem” relaterade till sysselsättning och arbetslöshet. Denna sektion om arbetsrelaterad utbrändhet kommer att listas under koden QD85.
Det betyder att den nya klassificeringen kommer att träda i kraft inom några år. Men det är en början på att erkänna en verklighet som inte officiellt fanns förut eller som var åtminstone vag och luddig.
- Fram till nu var syndrom relaterade till kronisk arbetsrelaterad stress en del av en mycket otydligare klassificering.
- Den definitionen hade ett seriöst behov av en starkare koppling till arbetsvärlden. Det skulle vara det enda sättet för den att hjälpa arbetare att få ledighet och sjukskrivning och sätta den obestridliga sociala verkligheten i rampljuset.
Statistiken verkar i själva verket tyda på att utbrändhetssyndrom redan är en epidemi. Christina Maslach, professor emeritus vid University of California, Berkeley, är en av världens ledande experter på yrkesrelaterad utmattning.
Hon började studera detta ämne på 70-talet. Men problemet har bara förvärrats sedan dess. En annan aspekt av detta är att arbetsrelaterad utbrändhet kan vara ett väldigt förödande syndrom.
Det kväver människors ambitioner, optimism och känsla av egenvärde.
Den höga kostnaden för yrkesrelaterat utbrändhetssyndrom
Dr. Armita Golkar vid Karolinska institutet i Sverige genomförde en studie år 2014. Hennes resultat var mycket talande.
Hon upptäckte att den känslomässiga utmattningen och negativiteten som orsakas av arbetsrelaterad stress faktiskt kan förändra en persons hjärna.
- Effekten av detta liknar barndomstrauma. Delar av hjärnan såsom amygdala och främre cingulatbarken försätter människor i ett konstant tillstånd av oro, ångest och i vissa fall posttraumatisk stress.
- Men det är inte allt. Arbetsrelaterad utbrändhet kan även leda till hjärtsjukdomar. Många människor rapporterar också att de upplever muskel- och skelettsmärta, utdragen trötthet, huvudvärk, matsmältningsproblem, sömnlöshet, depression och ett brett spektrum av andra tillstånd.
- Det finns en annan faktor som vi måste komma ihåg också. Arbetsrelaterad utmattning och stress kan orsakas av alla typer av jobb. Detta syndrom kan drabba läkare, fabriksarbetare, kriminalvårdare, kassörer, sjuksköterskor och lärare. Ingen går säker från det.
Vad kommer den nya klassificeringen att innebära?
Den nya klassificeringen i International Statistical Classification of Diseases and Related Health Problems (ICD-11) 2022 kommer nämna att tre symptom måste finnas där för att denna yrkessjukdom ska diagnostiseras:
- Känslor av extrem utmattning.
- Konstant negativitet och ångest.
- Nedsatt prestation.
Baserat på detta är det som WHO försöker göra med den nya klassificeringen att:
- Belysa arbetsrelaterad utbrändhet och försöka få riktiga siffror för ett tillstånd som har varit mycket underdiagnostiserat fram tills nu.
- Belysa arbetsrelaterade psykosociala aspekter.
- Upprätta bättre arbetsförhållanden och skydda arbetstagare från stress som orsakas av att de är överarbetade, får omöjliga scheman och den minskande stabiliteten på arbetsmarknaden.
Därför anser vi att denna klassificering är ett positivt steg i rätt riktning. Men vi ska inte bara använda detta som ett plåster.
Som vi nämnde i början av den här artikeln, finns det ingen verklig poäng med att ge arbetstagare ledighet och göra terapi tillgängligt för dem om de måste gå tillbaka till samma arbetsvillkor och praxis efteråt.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Angerer, J. M. (2003). Job burnout. Journal of Employment Counseling. American Counseling Association. https://doi.org/10.1002/j.2161-1920.2003.tb00860.x
