Att drabbas av aptitlöshet: vad beror det på?
Säkert har du någon gång upplevt plötslig eller gradvis aptitlöshet. Detta är ett vanligt symptom som kan uppstå vid vissa specifika perioder i ditt liv. Men om du återkommande drabbas av aptitlöshet, eller tillståndet sitter i en längre tid, är det viktigt att du uppsöker en läkare så att du inte riskerar att din hälsa påverkas.
I denna artikel ska vi ta upp några av de möjliga orsakerna som kan ligga bakom aptitlöshet. Som du kommer att få se, finns det både medicinska och psykologiska orsaker (i vissa fall kan det vara en kombination av de båda).
Att drabbas av aptitlöshet: vad beror det på?
Innan vi dyker ner i de olika orsakerna bakom aptitlöshet, ska vi förklara vad detta tillstånd egentligen innebär. I grunden handlar det helt enkelt om att lusten att äta minskar eller försvinner. I vissa specifika fall kallar vi en onormal förlust av aptiten för anorexi. Detta är dock en ätstörning och inte samma sak som den aptitlöshet vi tar upp i denna artikel.
De flesta kan lida av aptitlöshet någon gång i livet, och detta är ingenting man behöver oroa sig för. Det kan exempelvis vara en effekt som uppstår när du går igenom en stressig period. Men när du upplever detta tillstånd frekvent eller under längre perioder, kan det däremot leda till att du blir sjuk. När detta händer är det alltså bäst att uppsöka en läkare som kan utvärdera din specifika situation.
Vad är det som gör att man drabbas av aptitlöshet? Vi ska gå igenom några vanliga orsaker till detta tillstånd. Hur det än ligger till, bör varje enskilt fall bli individuellt utvärderat.
Infektionssjukdomar
Vissa infektionssjukdomar gör att vi drabbas av aptitlöshet. Det gäller särskilt sådana som drabbar matsmältningssystemet. På så vis minskar lusten att äta.
Vissa av dessa sjukdomar kan uppstå på grund av matförgiftning. Å andra sidan kan vissa livsmedelsintoleranser, såsom känslighet mot laktos och gluten, också leda till att aptiten minskar.
Intensiv känslomässig stress
Som vi nämnde ovan kan man under stressande perioder i livet också drabbas av allvarlig aptitlöshet. Känslomässig stress kan å sin sida uppstå av en mängd olika orsaker. Till exempel kan det uppstå på grund av en flytt till ett annat land, att man byter jobb, att man förlorar en närstående, ett uppbrott i en relation, att man blir förälskad, att man blir förälder osv. Som du kan se kan både positiva och negativa situationer skapa känslomässig stress.
Biverkningar av vissa läkemedel
Aptitlöshet kan också uppstå som en biverkning av vissa läkemedel, såsom bantningsmedel eller psykostimulantia (till exempel ADHD-mediciner)
Andra sjukdomar
Andra sjukdomar kan också leda till aptitlöshet som en sidoeffekt. Enligt en studie utförd av Domínguez, Nold, Llorente och Ramírez (2011) vid Superior Institute of Medical Sciences i Santiago de Cuba i Kuba, kan njursvikt, hjärtsvikt, hepatit och vissa andra sjukdomar, liksom HIV, skapa denna effekt.
En annan sjukdom där detta är ett vanligt symptom är cancer. Ibland kan man lida av aptitlöshet i de senare stadierna av denna sjukdom. I andra fall kan symptomet komma i de tidigare stadierna.
Mentala störningar
Vissa mentala störningar kan också leda till att man drabbas av aptitlöshet. De vanligaste är bland annat depression, dystymi, anorexi, ångeststörningar och schizofreni.
Vissa sinnesstämningar
Enligt en studie utförd av Baena, Sandoval, Urbina, Juárez och Villaseñor (2005), kan låg sinnesstämning också leda till att en person drabbas av aptitlöshet. Detta kanske du själv också har märkt – att när du känner dig nere, har du mindre lust att äta. Samtidigt kan vissa tvärtom uppleva det motsatta, vilket gör att de äter mer när de är nedstämda.
Ålderdom
Ålderdom är en period i livet då det också är vanligt att man lider av aptitlöshet (Bofill, 2005). I dessa fall kallas symptomet för hyporexi (en benämning man också använder när tillståndet inträffar hos barn).
En orsak som kan förklara varför hyporexi uppstår bland äldre människor är att många med åldern får en minskad förmåga att uppfatta lukter och smaker jämfört med när de var yngre. Å andra sidan kan det också uppstå som en effekt av vissa sociala och personliga omständigheter (såsom en förlust av någon närstående, att man känner sig ensam eller övergiven samt som biverkningar av vissa läkemedel).
Årstiden kan också vara en orsak till att man drabbas av aptitlöshet
Många tenderar att uppleva minskad aptit på sommaren. Detta beror på att kroppen under denna varmare årstid inte behöver lika mycket mat för att hålla sig varm (till skillnad mot under vintern). Dessutom saktar ämnesomsättningen ner och därför är det vanligt att man tappar lusten att äta.
Så vad händer under vintern? Du känner dig hungrigare eftersom din kropp behöver mer mat för att bevara värme och mer energi för att upprätthålla kroppstemperaturen.
Lyssna på din kropp om du drabbas av aptitlöshet
Som du kan se är de möjliga orsakerna till att du känner en plötslig eller gradvis, övergående eller långvarig aptitförlust många; från intensiva eller negativa känslotillstånd, till stressiga situationer, till medicinska sjukdomar och psykiska störningar.
För att undvika att riskera hälsan, är det viktigt att du är uppmärksam på din kropp. Du bör vara uppmärksam på olika symptom, sjukdomar och sinnesstämningar. Detta gör det lättare att förstå när du behöver be om hjälp.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Austin, J., & Marks, D. (2009). Hormonal Regulators of Appetite. International Journal of Pediatric Endocrinology. https://doi.org/10.1155/2009/141753.
- Baena, A., Sandoval, M.A., Urbina, C., Juárez, N.H. y Villaseñor, S. (2005). Los trastornos del estado de ánimo. Revista Digital Universitaria, 6(11): 2-14.
- Bofill, S. (2005). Cuerpos inapetentes. La pérdida de apetito y la desgana en el proceso de envejecimiento de Cataluña. Trabajo social y salud, 51: 47-74.
- Domínguez, R., Nold, R., Llorente, Y.B. y Ramírez, M.C. (2011). Estado de los conocimientos sobre alimentación y nutrición de las personas que viven con VIH/SIDA. Influencia en la prevención del síndrome de desgaste. Rev Cubana Aliment Nutr, 21(2): 263-274.
