Djupa depressioner: orsaker och hur man behandlar dem

Djupa depressioner är multifaktoriella tillstånd. De uppstår på grund av en kombination av faktorer som genetik, barndomstrauma, psykosociala problem etc.

Skriven och verifierad av psykologen Alicia Escaño Hidalgo.

Senaste uppdateringen: 10 mars, 2024

När du hör ordet depression så kanske du automatiskt tänker dig en ledsen person som bara gråter och isolerar sig från andra människor. Men om det är fallet, vad skiljer då sorg från djupa depressioner?

Det är ett stort misstag att blanda ihop dessa koncept, för trots att de är av samma sort så faller de under ett brett spektrum där djupa depressioner är på den ena, mest förödande, sidan.

Vi vet att känslor har en viktig adaptiv funktion. De är antingen positiva eller negativa, och båda är nödvändiga för att vi ska kunna fungera ordentligt i vår omgivning. Därför är sorg, även om det är en “negativ känsla”, fortfarande hälsosam och adaptiv. Och det är tack vare sorg som vi klarar av att överleva som art.

Om du till exempel förlorar en närstående så kommer du känna sorg. Du känner smärta, och om du hanterar den på ett hälsosamt sätt kommer du gå igenom några eller alla steg i processen. Tanken är att när du väl gått igenom dessa steg, kan du gå tillbaka till samma tillstånd som du var i innan förlusten. I slutändan kommer du alltid att ömt minnas den viktiga personen och även sakna denne.

Så sorg är hälsosamt, viktigt och meningsfullt. När sorgen kommer är det därför bäst att släppa in den. Förneka inte och kämpa inte emot den, för sakta men säkert kommer den att börja försvinna gradvis.

Vad är djupa depressioner?

Som vi sade ligger djup depression ett par steg bortom sorg. Det är klassat som en störning, och det innebär att vi bör ta det på allvar och visa det respekten som det förtjänar. Innan vi förklarar några av de möjliga orsakerna bakom detta tillstånd ska vi först definiera exakt vad denna störning är.

Djupa depressioner definieras av närvaron av olika viktiga symptom, och dessa måste ha varat i minst två veckor för att tillståndet ska bli klassat som depression. En diagnos kräver alltså minst ett av dessa symptom, oavsett om det är sorg, depression eller förlorad glädje (anhedoni) över saker som personen brukar tycka om.

Men det är dock inte tillräckligt med endast dessa symptom. För att det ska klassas som en djup depression måste symptomen också ha betydande påverkan på en persons dagliga liv.

En diagnos av djup depression måste också ha två uteslutande kriterier:

• Att symptomen inte orsakas av annan sjukdom eller av droganvändning
• Att symptomen inte orsakas som en reaktion på en normal smärta kopplad till exempelvis ett dödsfall av en närstående

För att diagnostisera en person med djup depression får individen inte lida av några manier, panikattacker, schizofreni eller några andra psykiska störningar.

Orsaker till djupa depressioner

Det finns ingen enskild orsak till att en person utvecklar djup depression. Men det vi kan läsa oss till i vetenskaplig litteratur visar att det finns många förklarande teorier.

På en biologisk nivå är obalans i hjärnans kemikalier, speciellt den välkända signalsubstansen serotonin, något som kan leda en människa in i ett djupt tillstånd av sorg och anhedoni. 

Idag är vi inte helt säkra på om denna biokemiska obalans är en orsak eller en effekt av depression. Därför är det svårt för oss att säga om en låg serotoninnivå i en persons hjärna är vad som får denne att bli deprimerad.

Det finns även teorier som mer har att göra med psykologi. Dessa är i nuläget de mest stöttade teorierna. De mest välkända kommer från Aaron Beck. De är populära av två anledningar:

• Det är teorier som helt omfattar de teoretiska antagandena och metodiken för informationsbehandling.
• Det har lett till en sorts behandling – kognitiv terapi – som har visat sig vara lika eller till och med mer effektiv än medicinering. Och den har även fördelen att den minskar riskerna för återfall och bieffekter.

Vad kan vi lära oss från Becks teorier?

Beck menar att efter förlusten av någon stöttande (en positiv konsekvens av ett beteende) och den naturligt efterföljande känslan av sorg, kommer personen begå vissa kognitiva misstag.

Den sörjande gör misstag när denne bearbetar information, vilket leder till och även upprätthåller en allvarlig depression. Det innebär i grund och botten att en deprimerad person inte kan vara objektiv när han eller hon tar in nya intryck. Detta leder till att personen förvränger verkligheten negativt.

Några vanliga vrångbilder hos deprimerade personer inkluderar:

• En förstoring av negativa saker som sker i deras liv.
• En förminskning av positiva saker som händer.
• Ett överdrivande av konsekvenserna som kommer från dessa negativa saker.
• Övergeneralisering av att saker alltid kommer att vara som de är och aldrig förändras.

Så dessa personer befinner sig i en negativ spiral som bara går neråt. De har en bestående negativ uppfattning av sig själva, sina erfarenheter och, ännu värre, sin framtid.

Det är denna förvrängda kognitiva process som enligt Beck leder till känslomässiga symptom (djup sorg, aptitbrist, känslor av tomhet osv.) och även beteendemässiga (hämningar, apati osv).

Dessa känslo- och beteendemässiga symptom förstärker personens negativa tankar. Men Beck tillägger att det även finns viktiga genetiska, personliga och hormonella faktorer – bland annat – som har en betydande roll i hur en person behandlar information.

Hur behandlar man djupa depressioner?

I stor utsträckning faller metoderna för att behandla djup eller klinisk depression under två kategorier. Läkemedel, avsedda att återställa kemisk balans i hjärnan, och psykologisk behandling, som ska förbättra patientens sinnesstämning och förmåga att kunna fungera i vardagen. Beroende på individen kan en psykolog eller annan specialist behandla djup depression med den ena eller båda metoderna.

De mest använda läkemedlen kallas selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI). Dessa används oftare eftersom de har färre biverkningar än tricykliska antidepressiva medel och monoaminoxidashämmare (MAOI). Du har säkert hört talas om Prozac (fluoxetin), vilket är en SSRI.

Dessa läkemedel ska, som namnet antyder, hindra serotonin från att snabbt återupptas. Det gör att serotoninet inte förlorar sin effekt på hjärnan så fort när det släpps ut i de små utrymmena mellan nervcellerna. Detta läkemedel verkar ungefär som den första impulsen personen skulle ha om han eller hon kände sig mer angelägen att göra saker.

När det gäller psykologisk behandling är det denna som visat sig vara mest effektiv med de kognitiva beteendetrenderna. Om vi antar att orsakerna till depressionen är att personen har en förvrängd negativ uppfattning om sitt eget liv, sina känslor och handlingar, är målsättningen att behandla och modifiera dessa kognitiva mönster.

Genom att följa denna logik fokuserar terapin på att ändra hur personen tänker. Den ger patienten verktygen denne behöver för att identifiera och ändra dessa mönster. Så genom att ändra sitt tankesätt börjar personen göra saker som denne tidigare tyckt var roliga, men som denne slutat med. Detta kan även medföra att personen börjar med nya saker som också är bra för honom eller henne.

Behandling av djup depression genom förändrat beteende

Att ändra patientens tankar och övertygelser är dock inte hur behandlingen börjar. Du kan faktiskt börja direkt med beteendeaktivering. Här hjälper en terapeut personen att skissa upp en daglig agenda med olika uppgifter som denne måste lova att utföra. Vad är målet med detta? Målet är att använda åtgärder för att få tillbaka önskan personen tidigare haft att göra saker som förr gjort denne lycklig.

Veckoplanen ska innehålla uppgifter relaterade till kontroll och nöjen. De kontrollrelaterade uppgifterna hjälper patienten att känna att han eller hon har ett värde och är kompetent, inte längre värdelös eller misslyckad. Till exempel att återuppta en hobby eller skaffa en ny. De nöjesrelaterade uppgifterna innefattar avslappning och njutning. Det kan vara saker som att shoppa, ta en promenad, ringa en vän osv.

Normalt säger deprimerade personer att de inte har motivation att göra någonting, de ser inte poängen med det. De säger att det inte är deras problem eller att de inte har energin som krävs. De flesta har många ursäkter. Terapeuternas jobb är att försöka förstå om attityden och ursäkterna är en del av sjukdomen. Då kan de hjälpa patienterna att förstå att de måste kämpa mot trögheten.

Behandling av djupa depressioner med kognitiva tekniker

De kognitiva tekniker som psykologer använder för att modifiera negativa tankar och övertygelser är kognitiv omstrukturering och beteendeexperiment. Syftet med omstruktureringen är att byta ut personens extremt negativa sätt att tänka mot en mer lämplig vision av verkligheten. Tanken är att personen ska inse att denne kan hantera läget och att inget är så illa som denne tror.

Här kan beteendeexperiment hjälpa patienten att inse hur förvrängda vissa av hans eller hennes tankar är. Terapeuten föreslår att patienten utför någon aktivitet eller annan åtgärd. Därefter ska personen skriva ned vad han eller hon tror kommer hända. Slutligen, efter aktiviteten, får patienten analysera vad som faktiskt hände.

Beroende på patienten kan också andra tekniker, såsom rationella emotiva bilder, vara lämpliga. Detta innebär att en person ser sig själv utföra en aktivitet och ser sig själv ändra sina känslor. Dessutom kan terapeuter använda tekniker som mindfulness – att fokusera på här och nu och fullt ut acceptera verkligheten runt omkring -, självhävdelseträning och problemlösningsträning.