Att ha mycket pengar och hur det påverkar oss

Pengar som en statussymbol placerar människor i mer eller mindre privilegierade situationer. Dessa positioner kan influera attityder som empati, solidaritet och respekt för andra.
Att ha mycket pengar och hur det påverkar oss
Elena Sanz

Skriven och verifierad av psykologen Elena Sanz.

Senaste uppdateringen: 19 april, 2023

Den sociala ojämlikheten ökar och andelen av befolkningen som riskerar att drabbas av fattigdom har ökat de senaste åren. Å andra sidan innehar tio procent av människorna i världen mer än 70 procent av den globala förmögenheten. Att vara på den ena eller andra sidan av myntet kan påverka din hälsa, din livskvalitet och dina möjligheter. Det kan till och med förändra din personlighet. Vi ska förklara hur det påverkar oss att ha mycket pengar.

Det brukar finnas tydliga skillnader mellan rika och fattiga. Deras attityder, beteenden, syn på livet och framförallt ojämlikhet, skiljer sig på många sätt. Faktum är att det verkar som om den status som pengar ger inte bara förändrar materiella möjligheter utan också psykologiska processer. Detta faktum har bekräftats av olika studier.

Man som tittar på pengar
Att ha mycket pengar leder till en brist på empati såväl som dominans och okänslighet för ojämlikheter.

Effekterna av att ha mycket pengar

Några av de mest relevanta fynden har framkommit från en serie undersökningar utförda av University of California i USA. I Monopolexperimentet bad man flera par av försökspersoner att spela detta berömda spel medan forskarna observerade deras beteenden.

Redan från början etablerades ojämlika och orättvisa villkor mellan de två. Slumpmässigt tilldelades en av spelarna en rad fördelar och privilegier. Till exempel att få kasta tärningen två gånger, börja med dubbla pengarna och få mer pengar för varje vinst.

Man skulle förvänta sig att den privilegierade spelaren i denna situation skulle känna sig obekväm och på något sätt försöka hjälpa sin motståndare och skapa en viss balans. Personen visste trots allt att dennes fördel var helt slumpmässig. Men istället hände det motsatta. Faktum är att inom några minuter efter att spelet startade, började de privilegierade spelarna bli dominanta, respektlösa och osympatiska.

De började också uppvisa fler signaler om dominans och styrka via sina attityder och kroppsspråk. Till exempel stoltserade de med sin rikedom, slog sina pjäser hårt mot brädet och tog en högre andel av maten som hade lämnats på bordet åt dem båda. Dessutom började de vara respektlösa och arroganta mot sina motståndare.

Det som dock förvånade forskarna mest var att vinnarna i slutet av spelet tog åt sig hela äran när de fick frågan om sin seger. De lyfte fram sin insikt, sin strategi och sitt goda arbete, och ignorerade den tydliga fördelen de hade haft.

Att ha mycket pengar minskar vår medvetenhet om ojämlikhet

Resultaten ovan gör det tydligt att personer med pengar ofta anser sig vara mer förtjänta av det än de utan. Genom att etablera sig i denna förmodade meritokrati blir de mer okänsliga för sociala ojämlikheter.

Å andra sidan fann en annan studie att det att tillskriva fattigdom till situationsfaktorer (med hänsyn till fattigare människors ofördelaktiga situationer) gör oss mindre toleranta mot ojämlikhet och mer benägna att söka en social balans.

Ytterligare studier försökte stärka de privilegierade deltagarnas medvetenhet om nackdelarna hos sina partners. Det hjälpte dem att förstärka sina situationsbetonade attributioner genom olika övningar. Därefter minskade deras stöd för ojämlikhet på kort och lång sikt.

Det influerar kost och hälsa

Pengar påverkar också vår fysiska hälsa. Faktum är att det har visat sig att social status kan vara relaterad till ett högre kaloriintag och därmed ökad vikt.

I Monopolexperimentet erbjöds deltagarna en lunchbuffé efter att ha avslutat spelet. Det visade sig att förlorarna konsumerade betydligt fler kalorier än vinnarna. Detta verkade vara ett resultat av deras ökade stress och en minskad känsla av stolthet och kraft på grund av deras dåliga prestation i spelet.

Låt oss nu översätta detta till det verkliga livet. Om ett högre kaloriintag inträffade på en daglig basis, skulle det förklara varför det vanligtvis finns fler överviktiga personer i de lägre sociala skikten.

Pengar ökar oetiskt beteende

Utöver allt ovanstående verkar det att ha mycket pengar ha en negativ inverkan på våra attityder och etiska beteenden. Faktum är att det försämrar dem avsevärt.

Forskning har faktiskt funnit att rikare människor är mer benägna att ljuga i förhandlingar, fuska i vinstsyfte och fatta oetiska beslut. De är också mer benägna att bryta mot trafikregler.

Man skickar pengar till en annan under bordet
Att ha mycket pengar är relaterat till korruption och oetiskt beteende.

Vikten av att vara medveten om pengars effekter

Även om ovanstående resultat inte är avgörande och omöjliga att generalisera, bör de verkligen uppmuntra till reflektion. De antyder faktiskt att vi ofta inte är medvetna om de situationer av underläge eller sårbarhet som många människor befinner sig i.

Vi behöver inte vara miljonärer för att bli offer för en bias där vi anser att vi förtjänar allt vi har och visar okänslighet mot de som har mindre. Med ordentlig reflektion är det möjligt att korrigera denna kognitiva tendens och bli mer medveten om orättvisa och ojämlikhet. Av denna anledning bör du alltid försöka vara empatisk och aldrig glömma dina privilegier.


Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.


  • Instituto Nacional de Estadística (INE) (2021) Encuesta de Condiciones de Vida (ECV). Año 2020. Disponible en: https://www.ine.es/prensa/ecv_2020.pdf
  • Cardel, M. I., Johnson, S. L., Beck, J., Dhurandhar, E., Keita, A. D., Tomczik, A. C., … & Allison, D. B. (2016). The effects of experimentally manipulated social status on acute eating behavior: A randomized, crossover pilot study. Physiology & behavior162, 93-101.
  • Piff, P. K., Stancato, D. M., Côté, S., Mendoza-Denton, R., & Keltner, D. (2012). Higher social class predicts increased unethical behavior. Proceedings of the National Academy of Sciences109(11), 4086-4091.
  • Piff, P. K., Wiwad, D., Robinson, A. R., Aknin, L. B., Mercier, B., & Shariff, A. (2020). Shifting attributions for poverty motivates opposition to inequality and enhances egalitarianism. Nature Human Behaviour4(5), 496-505.

Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.