Att sticka ut: ett behov, en börda eller en dygd?

Hur känner du inför att sticka ut? Föredrar du att vara en i mängden? Kommer du ihåg någon gång då det att du var annorlunda påverkade dig eller dina familj negativt?

Skriven och verifierad av psykologen Cristina Girod de la Malla.

Senaste uppdateringen: 10 april, 2023

Varje person är unik. Det finns inte två personer som är är lika. Vi har alla olika sätt att känna, agera, tänka och fatta beslut. En kombination av genetiska och miljömässiga faktorer, din tidigare historia, dina erfarenheter och ditt sammanhang är några av de faktorer som bestämmer din personlighet. Vad innebär det att sticka ut enligt dig?

Att sticka ut kan vara positivt eller negativt beroende på var du befinner dig i ditt liv och i vilket utvecklingsstadium du är.

Trots att du är och alltid kommer att vara helt unik, finns det perioder i livet när du försöker vara så lik andra människor som möjligt. Andra gånger är det viktigt för den normala kognitiva utvecklingen att aktivt välja att sticka ut. Vad känner du kring detta om du tänker efter? Tycker du att du skiljer dig från alla andra? På vilka sätt? Gillar du att vara annorlunda? Är det viktigt för dig?

Att sticka ut är ett mänskligt behov

Psykologen Margaret Mahler har skapat en modell för stadierna av mänsklig utveckling. Efter den symbiotiska fasen, där barnet ännu inte kan se sig vara åtskild från sin mor, kommer separation-individualiseringsstadiet. Det här stadiet spelar en viktig roll för att forma din personlighet och hjälpa dig att betrakta dig själv som unik.

Under detta stadium äger två processer rum. Separation är den process genom vilken ett barn differentierar sig själv från sin mor. Individualisering är den process genom vilken ett barn är medvetet om sin existens och börjar utveckla sina egna individuella karaktärsdrag.

Enligt psykoanalytikern Rene Spitz finns tre organiserande principer i ett barns psykologi: det leende svaret, rädslan för främlingar och “nej”. “Nej” från den ökända 2-årstrotsen. Hur besvärande detta ständiga motstånd än kan vara, är det ett viktigt steg mot mognad och utveckling.

Detta ständiga negativa gensvar beror på det faktum att barnet har börjat identifiera sig som annorlunda och självständigt. Det är ett nödvändigt steg för barnet att få en medvetenhet om sin individualitet. Detta händer också ungdomar, till viss del.

För tonåringar kan det vara en börda att sticka ut

Tonåren är en fas när att passa in och vara precis som alla andra står i centrum. Tonåringar oroar sig ständigt för att bli diskriminerade på grund av skillnader som är “oacceptabla”. Att vara en del av en grupp är tonåringars främsta motivation. Följaktligen har det en betydande inverkan på hur de formar sina självkoncept.

Det kan tyckas motsägelsefullt, men tonåringar anser att de är unika. David Elkind kallar detta fenomen för “personlig fabel”. Även om de längtar efter att passa in och vara som alla andra, tycker tonåringar också att deras tankar och känslor skiljer sig från alla andras.

Elkind beskriver ett annat fenomen som ibland hänger ihop med vikten av att sticka ut eller passa in. Han talar om en imaginär publik, vilket är en intensiv oro för den bild du projicerar mot andra och vad de tycker om dig. Tonåringar tenderar att tro att människor runt omkring dem hela tiden tittar på dem.

Denna känsla av att alltid vara föremål för människors uppmärksamhet får vissa tonåringar, särskilt de med låg självkänsla, att göra allt de kan för att smälta in. De försöker blanda in i mängden och inte vara annorlunda eftersom att vara annorlunda anses vara negativt och kan leda till att de blir bortstötta av andra jämnåriga.

Det är inte ett behov eller en börda – det är en dygd!

Unga människor känner ofta behovet av att vara annorlunda, att sticka ut i mängden. Det är väldigt bra! Att dela den del av din identitet som håller på att ta form är en av de största gåvorna du kan ge dig själv och andra. Det eftersom att det är den mest uppriktiga och ärliga delen av den du är. Det ökar också kreativiteten och underlättar beslutsfattandet.

Att vara annorlunda låter dig uppskatta mångfald och lättare anpassa dig till den. Det gör dig flexibel och öppensinnad.

Att försvara dina idéer, även om de skiljer sig från alla andras, gör att du växer och utvecklas samtidigt som du håller dig trogen mot dina principer. Det bidrar också till att bygga din självkänsla och ditt självförtroende. Att vara unik är en gåva. Därför är det viktigt att lära sig att uppskatta det. Det är en av de största dygder en människa kan ha.