Behandla mardrömmar med imagery rehearsal therapy
Mardrömmar är väldigt störande och jobbiga, och många människor vaknar kallsvettiga var och varannan natt. När de blir kroniska kan de allvarligt påverka personens sömnkvalitet, så det är viktigt att behandla mardrömmar.
I de allvarligaste fallen kan de påverka ens prestationsförmåga på dagarna. Ett sätt att ta tag i detta problem är med vad som kallas för Imagery Rehearsal Therapy (IRT).
Mardrömmar är ett välkänt fenomen som inte är patologiskt, men när de blir återkommande så kan de klassas som en sömnstörning.
Kroniska mardrömmar leder till rädsla och sömnlöshet, och det är troligt att personen utvecklar beteenden som hindrar sömnen, såsom att sova med lamporna tända eller vid oregelbundna tider.
Mardrömmar är enligt de flesta diagnostiska klassificeringsmanualer en parasomni som medför den upprepade uppkomsten av drömmar som genererar intensiv rädsla. De uppstår oftast under REM-fasen av sömnen.
Vad orsakar mardrömmar?
Det finns inte tillräcklig vetenskaplig kunskap för att med säkerhet slå fast varifrån mardrömmar kommer. Forskare har dock upptäckt vissa faktorer som påverkar deras uppkomst.
- Mardrömmar är vanligare hos barn och i viss mån tonåringar. De är en del av uppväxten och tenderar att försvinna över tid.
- De inträffar oftare under perioder då personen upplever hög psykologisk stress. I dessa situationer är mardrömmarna en hanteringsmekanism. Genom att presentera stressfaktorn i drömmen kan personen utforska olika sätt att tackla den.
- I vissa fall är de associerade med andra tillstånd, som ångest, depression och posttraumatiskt stressyndrom (PTSD).
- Avslutningsvis kan personer med svårigheter att reglera sina känslor uppleva mardrömmar oftare.
Vad är imagery rehearsal therapy (IRT)?
Imagery rehearsal therapy (IRT) är en av de procedurer man forskat mest om. Den ger bäst resultat för att behandla mardrömmar eftersom det är en kognitiv teknik baserad på modifiering av sömninnehållet.
Därmed är målet att medvetet ändra vissa detaljer i mardrömmen för att göra den till en behaglig berättelse. På så sätt tar personen kontroll över vad som sker i drömmen för att modifiera den.
Imagery rehearsal therapy steg för steg
1. Modifiering av övertygelser
Först måste du modifiera övertygelser du kan ha om mardrömmar. Du måste även förmedla idén att mardrömmen inte är bortom din kontroll, utan en vana du kan modifiera.
Du måste förstå att mardrömmar du redan drömt inte längre är användbara och inte har något syfte. Det är därför dags att konfrontera och modifiera dem så att de blir mer njutbara.
2. Visualisering
Nästa steg är att utvärdera personens förmåga att föreställa sig levande scenarier. För att göra det kan terapeuten be personen att öva på att föreställa sig behagliga bilder i sinnet.
Dessa tekniker är hjälpsamma för att kontrollera uppkomsten av oangenäma bilder under behandlingen.
3. Att adressera en mardröm
Vid det här laget ber terapeuten personen att välja mardrömmen de ska jobba med. Personen måste sedan skriva en berättelse om dem, varpå terapeuten ber vederbörande att modifiera och skriva om den på ett bättre sätt.
Patienten måste beskriva den nya sekvensen av bilder i detalj. Avslutningsvis ska personen spendera 5-20 minuter varje dag med att mentalt se över den modifierade berättelsen.
Målet är att överföra denna version medan personen är vaken så att den fortsätter när vederbörande drömmer.
Framgång med imagery rehearsal therapy för att behandla mardrömmar
Mardrömmarna blir snabbt bättre och resultaten kan upprätthållas över tid om man över tillräckligt och förblir konsekvent. Det kommer även förbättra ens sömnkvalitet och minska obehag associerade med mardrömmarna.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
Morales, E. M., & de Vaca, P. M. N. C. (2004). Tratamientos psicológicos de las pesadillas: una revisión. International journal of psychology and psychological therapy, 4(1), 11-36.
Gállego Pérez-Larraya, J., Toledo, J. B., Urrestarazu, E., & Iriarte, J. (2007). Clasificación de los trastornos del sueño. In Anales del Sistema Sanitario de Navarra (Vol. 30, pp. 19-36). Gobierno de Navarra. Departamento de Salud.
