13 behandlingstekniker för kognitiv beteendeterapi (KBT)
De huvudsakliga teknikerna för kognitiv beteendeterapi (KBT) är en uppsättning strategier som är både effektiva och praktiska i varje psykologs dagliga rutin. Tack vare denna sedan länge etablerade metod är det möjligt att adressera allt från depressiva tillstånd, missbruk och relationsproblem till de allvarligaste psykiska störningarna. Det är verkligen en fantastisk resurs.
En studie publicerad i Frontiers in Psychiatry definierar KBT som “guldstandarden för psykoterapi”. Detta beror till stor del på det stora antalet studier som stöder det. Att känna till dess mekanismer och hur det fungerar kommer att ge oss en tydligare bild av denna speciella terapi. Låt oss ta reda på mer.
Vetenskapen hävdar att kognitiv beteendeterapi var den första modellen med de strängaste kriterierna för att godkänna dess effektivitet och användbarhet.
Kognitiv beteendeterapi
På 1960-talet utvecklade psykoterapeuten Aaron Beck KBT. Sedan dess blev tekniken ostoppbar. Faktum är att det fungerade som grunden för att behandla många olika psykiatriska störningar.
Denna metod, baserad på samtal och fokus på patientens “problem”, var ett framsteg i jämförelse med mer klassiska modeller som psykoanalys. KBT bygger på följande principer:
- Psykologiska problem härrör från dysfunktionella och ogynnsamma sätt att tänka.
- Vi kan alla lära oss nya strategier för att utveckla hälsosammare mentala och beteendemässiga förhållningssätt.
- Lidande utlöses av automatiska mentala mönster som vi har lärt oss och förstärkt dagligen.
Det fokuserar på följande mål:
- Förstå individens beteende och motivation.
- Att utveckla en genuin känsla av självförtroende hos denne.
- Förse personen med nya verktyg och användbara hanteringstrategier.
- Upptäcka tankeförvrängningar och irrationella tankemönster.
- Att göra det möjligt för patienten att bli sin egen terapeut.
- Till skillnad från psykoanalys är det förflutna inte särskilt relevant för KBT. Det ses som viktigare att erbjuda individen verktyg för att hantera sitt lidande och sina problem här och nu.
Huvudteknikerna för kognitiv beteendeterapi
KBT utgår från att individens sätt att tänka påverkar dennes känslor och beteende. Därför läggs fokus på att ingripa i de kognitiva mekanismer som, enligt KBT, lägger grunden för psykologiska störningar. Utifrån denna utgångspunkt utvecklas och tillämpas en hel rad tekniker. De är som följer:
1. Kognitiv omstrukturering
Kognitiv omstrukturering är en psykologisk process som gör att patienterna kan identifiera och ändra sina negativa eller dysfunktionella tankemönster. Därmed utmanas deras negativa eller förvrängda automatiska resonemang (som de inte är medvetna om). Det här är den typen av beteenden som leder till emotionellt lidande och missanpassade beteenden.
Detta är en av de mest använda och effektiva KBT-teknikerna. En analys utförd vid Stanford University i USA visar dess användbarhet vid behandling av rädslor.
2. Exponeringsterapi
Målet med exponeringsterapi är att hjälpa patienter att möta och övervinna sin rädsla och ångest genom att gradvis exponera dem för situationer eller stimuli som orsakar obehag.
- De senaste åren har exponeringsterapi utnyttjat fördelarna med virtuell verklighet.
- Det börjar med en analys för att förstå de mekanismer och tankar som förstärker rädslor och fobier.
- Målet är att bryta cykeln av undvikande och låta patienten hantera sin ångest mer effektivt.
- I varje session vägleder psykologen successivt patienten så att denne gradvis kan möta sina bekymmer och rädslor.
3. Systematisk desensibilisering
Systematisk desensibilisering är en av de viktiga teknikerna för KBT. Denna strategi utvecklades av psykologen Joseph Wolpe. Den påminner om exponeringsmetoden men utgår från en specifik premiss.
Faktum är att i systematisk desensibilisering kan ångest och avslappning inte samexistera samtidigt. Därför måste en avslappningsrespons induceras hos patienterna innan de exponeras för sin rädsla. Från denna utgångspunkt följer psykologen följande terapeutiska steg:
- Skapande av en hierarki av rädslor hos patienten.
- Träning i avslappningsteknik.
- Inbillad exponering.
- Liveexponering.
En studie publicerad i American Journal of Pharmaceutical Education lyfter fram dess effektivitet vid behandling av tentaångest hos studenter.
4. Anteckningar i journal
I KBT har patienterna alltid “läxor”. Att skriva ner vad de tänker och känner i en journal främjar den terapeutiska processen. Dessutom hjälper det dem att bli medvetna om sina mentala narrativ och hur dessa påverkar deras humör och beteende.
5. Aktivitetsprogrammering och beteendeaktivering
En annan KBT-teknik är beteendeaktivering och programmering av aktiviteter. Dessa strategier är viktiga för patienter som lider av depression. De är också användbara för dem med beroende eller som uppvisar självdestruktiva beteendemönster.
Huvudsyftet med denna teknik är att främja hälsosammare beteenden hos patienterna. Nya aktiviteter schemaläggs som genererar förändringar i deras välbefinnande och mentala fokus.
6. Modelleringstekniker för kognitiv beteendeterapi
Modelleringstekniker används för att hjälpa individer att utveckla nya färdigheter och beteenden genom observation. Att se någon utföra en hälsosam och välgörande handling är alltid kraftfullt för människan. Det låter patienten lära sig riktigt användbara verktyg för förändring och välbefinnande. Modelleringsteknikerna är följande:
- Verbala. Genom instruktioner.
- Symboliska. Genom videor och filmer.
- Live. Att se någon personligen att imitera.
- Självförstärkande. Personen som utför modelleringen förstärker observatörens korrekta beteenden.
7. “Vaccinering mot stress”
Denna teknik grundades av Donald Meichenbaum på 1970-talet. Syftet är att hjälpa människor att hantera stressiga situationer. En studie utförd av Isfahan University of Medical Sciences i Iran betonar dess effektivitet för att minska lidandet hos cancerpatienter. Denna teknik bygger på tre principer:
- Psykoedukation om stress.
- Förvärvande av hanteringsfärdigheter.
- Övning och generalisering i vardagen.
8. Utbildning i problemlösning
Idag har våra sociala och personliga scenarier blivit allt mer komplexa. Att möjliggöra problemlösning är därför en kärnkompetens. Kognitiv beteendeterapi ägnar särskild uppmärksamhet åt detta område. Psykoterapeuten vägleder patienten i följande steg:
- Upptäcka vardagliga utmaningar och problem.
- Förstå orsakerna.
- Fundera på olika strategier för att lösa dessa problem.
- Utvärdera de lämpligaste åtgärderna och beslutsstrategierna.
- Reglera stress och rädsla.
- Kontrollera resultaten.
9. Att bemästra självkontroll med kognitiv beteendeterapi
Självkontroll gör att vi kan anta mer genomtänkta handlingar och känna kontroll över våra liv. Få resurser är så nödvändiga inom området psykisk hälsa som att ge patienterna god självkontroll. Tack vare denna psykologiska kompetens uppnår patienten följande:
- Minskad impulsivitet.
- Bättre reglerade känslor.
- Mer konsekventa beslut.
- Främjande av interrelationella länkar.
10. Operanta tekniker för att modifiera beteenden
Operanta strategier för att förändra beteenden är viktiga tekniker i KBT. I psykoterapeutiska miljöer läggs stor vikt vid att etablera hälsosammare beteenden och begränsa de som är dysfunktionella eller skadliga.
För detta ändamål genomförs strategier som har sitt ursprung i beteendepsykologi. De är som följer:
- Bestraffning
- Eliminering
- Mättnad
- Paus
- Överkorrigering
- Differentialförstärkning
- Positiva eller negativa förstärkningar
11. Avslappnings- och andningstekniker för kognitiv beetendeterapi
Under de senaste åren har kognitiv beteendeterapi integrerat mindfulness-tekniker i sin metodik. Detta uråldriga utövande inkluderar några fördelaktiga verktyg. Faktum är att andning, avslappning och mindfulness är tillräckliga resurser för att lindra många typer av symtom.
En undersökning publicerad i Indian Journal of Psychological Medicine konstaterar att KBT som tillämpar mindfulness är effektivt hos patienter som lider av ångestsyndrom.
12. Tekniken med den uppåtriktade pilen
Med tekniken med den uppåtriktade pilen upptäcker den kognitiva beteendepsykologen roten till patientens dysfunktionella tankar. Psykologen ställer en rad frågor med vilka denne sluter sig till den utlösande faktorn. I sin tur blir patienten medveten om de mekanismer som bygger upp dennes obehag och irrationella kognitiva förhållningssätt.
13. Målsättningsteknik
KBT syftar till att träna patienten i att klargöra och fastställa mål. När allt kommer omkring behöver människor motivation i sin dagliga rutin för att utvecklas, känna sig användbara och förbli aktiva. För att träna individen i denna typ av verktyg, följs följande serie av riktlinjer:
- Förtydliga dennes drömmar och passioner.
- Definiera dennes mål.
- Sätta upp SMART-mål (specifika (Specific), mätbara (Measurable), uppnåbara (Achievable), relevanta (Relevant) och med en tidsgräns (Time limit)).
- Dela upp dessa mål i mindre delmål.
- Tänka på stegen och verkningsmekanismerna.
- Upprätthålla motivation.
- Följa upp och utvärdera resultaten.
Du kanske också vill lära dig 6 sätt att bli fri från påträngande tankar
Fördelarna och begränsningarna med kognitiv beteendeterapi
En artikel med titeln Education and Inspiration for General Practice framhåller den huvudsakliga fördelen med kognitiv beteendeterapiteknik. Det är strategier som har en bestående och positiv effekt på patienterna. Men när det kommer till deras begränsningar bör det noteras att dessa resurser endast syftar till att lösa aktuella problem.
Detta innebär att KBT inte tar upp patientens förflutna och roten till problemet blir inte alltid löst. Men patienten är bemyndigad så att denne på egen hand kan ta större kontroll över sitt liv genom att vårda sitt mentala förhållningssätt. Detta är en fantastisk utgångspunkt för att skydda sitt psykologiska välbefinnande.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- David, D., Cristea, I., & Hofmann, S. G. (2018). Why cognitive behavioral therapy is the current gold standard of psychotherapy. Frontiers in Psychiatry, 9, 4. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5797481/
- Fenn, K., & Byrne, M. (2013). The key principles of cognitive behavioural therapy. InnovAiT Education and Inspiration for General Practice, 6(9), 579–585. https://journals.sagepub.com/doi/full/10.1177/1755738012471029
- Kashani, F., Kashani, P., Moghimian, M., & Shakour, M. (2015). Effect of stress inoculation training on the levels of stress, anxiety, and depression in cancer patients. Iranian Journal of Nursing and Midwifery Research, 20(3), 359–364. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4462062/
- Rajiah, K., & Saravanan, C. (2014). The effectiveness of psychoeducation and systematic desensitization to reduce test anxiety among first-year pharmacy students. American Journal of Pharmaceutical Education, 78(9), 163. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4269370/
- Sharma, M. P., Mao, A., & Sudhir, P. M. (2012). Mindfulness-based cognitive behavior therapy in patients with anxiety disorders: a case series. Indian Journal of Psychological Medicine, 34(3), 263–269. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3573578/
- Shurick, A. A., Hamilton, J. R., Harris, L. T., Roy, A. K., Gross, J. J., & Phelps, E. A. (2012). Durable effects of cognitive restructuring on conditioned fear. Emotion (Washington, D.C.), 12(6), 1393–1397. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3971472/