Sokratisk frågeteknik för dina begränsande övertygelser
Som människor är vi gjorda av drömmar, önskningar och oändliga rädslor. Men denna tredje dimension lägger ofta in sitt veto mot de två första. Å andra sidan underlättar rädslor vår överlevnad och det är tack vare dem som vi kan överleva som art. Med det sagt består många av dem av irrationella övertygelser och begränsande uppfattningar. Du kan dock motverka dem med sokratisk frågeteknik som vi ska kika närmare på nedan.
Till exempel är du antagligen ständigt rädd för att misslyckas eller “ställa till det” i nästan vilken situation som helst. Du är rädd för att göra bort dig. När du blickar mot framtiden ser du dessutom en horisont som domineras av enorm osäkerhet. Det faktum att du inte vet vad som kan hända imorgon förintar ofta din nuvarande potential.
Det är uppenbart att du som människa aldrig kommer att bli av med varenda en av dina rädslor. Många av dem spelar trots allt en grundläggande roll. Men du måste rationalisera dem och föra dem genom ett filter av objektivitet och till och med sunt förnuft. Ett sätt att eliminera dina begränsande uppfattningar är att ha en sokratisk dialog med dig själv.
“Jag vet att du inte kommer att tro mig, men den högsta formen av mänsklig förträfflighet är att ifrågasätta sig själv och andra.”
-Sokrates-
Sokratisk frågeteknik
Sokratisk frågeteknik är en metod som bygger på dialog och reflekterande frågor. Det låter dig meditera över vissa antaganden, utforska komplexa koncept och utveckla mer kritiskt tänkande. Detta verktyg utvecklades av Sokrates för att fråga sina elever om deras övertygelser.
Enligt denna filosof från Aten uppnås sann kunskap först när människor med olika perspektiv pratar med varandra. Det kommer förmodligen inte som någon överraskning för dig att denna metod numera är en av hörnstenarna i kognitiv beteendeterapi (KBT). I denna praktik utbildas terapeuter i att ställa öppna frågor som främjar reflektion och introspektion hos patienten.
En undersökning gjord av University of Calgary i Kanada belyser användbarheten av den sokratiska dialogen för att reda ut de föreställningar och värderingar som är rotade inom oss och som modulerar varje tanke, känsla och många av våra beteenden. Den visar att det är ett idealiskt verktyg för att främja förändring och ett hälsosammare mentalt fokus.
Sokratisk frågeteknik syftar inte till att konfrontera dig eller få dig att känna dig obekväm. Syftet är att väcka nyfikenhet att reflektera över dina övertygelser och perspektiv och bedöma om du bör anpassa dem och anta positivare och mer fördelaktiga uppfattningar.
Hur man inaktiverar begränsande övertygelser med sokratisk frågeteknik
Alla har vissa begränsande övertygelser. Ja, dagligen utvecklar du ofta tankar som fängslar din mänskliga potential. Att de dyker upp är inget problem. Utmaningen kommer när du ger värde och sanning åt helt förvrängda och negativa uppfattningar om dig själv.
Studier som de som genomförts vid Stanford University i USA visar att begränsande övertygelser är grunden för många psykologiska tillstånd, såsom ångest och depression. Så tänk om du skulle agera förebyggande? I själva verket ligger beslutet att tillämpa sokratisk frågeteknik för att avaktivera de uppfattningar som fångar dig och leder till olycka helt i dina egna händer.
Faktum är att det inte skadar att lära sig konsten att reflektera och kritiskt tänkande, och det är inte heller obehagligt. Det omvandlar dig. Du kan inte anpassa dig till en komplex och föränderlig värld om du inte först övar på självkännedom. Det är härifrån du tänder dina dygder och eliminerar de problem som håller dig tillbaka. Så här gör du:
1. Registrera dina begränsande övertygelser och negativa uppfattningar
Att bli medveten om att du producerar idéer och tankar som lägger veto mot ditt välbefinnande är det första steget. Det är faktiskt avgörande att hålla reda på dem. Det gör att du kan använda sokratisk frågeteknik mer effektivt.
Tänk på att begränsande övertygelser är rösten för rädsla och självkritik. Rädslan för att misslyckas, att allt kommer att gå fel, att du inte är värdig, att du kommer att göra bort dig eller att morgondagen bara kommer att föra med sig katastrof, är tydliga exempel på den här typen av övertygelser.
2. Klargörande i sokratisk frågeteknik
“Det är lika bra att jag inte dyker upp på den där anställningsintervjun för jag vet att jag inte kommer att få jobbet.” eller “Jag kommer inte skicka något meddelande till honom/henne för jag vet att han/hon inte riktigt gillade mig på vår första dejt.”
Klargörande innebär att överväga en uppfattning som plötsligt dyker upp i ditt sinne. Det innebär att förtydliga den lite mer, beskriva den och ge den mer form. Till exempel: “Jag har en känsla av att om jag dyker upp på den där intervjun så kommer jag att göra mig till åtlöje.” eller “Något säger mig att han/hon inte riktigt gillade mig på vår första dejt.”
3. Bevis och stöd för dina uppfattningar
Sokratisk frågeteknik syftar också till att leta efter bevis som ger objektiv giltighet åt dina föreställningar. En sådan övning kräver att du aktiverar ditt kritiska och analytiska tänkande. Detta är absolut nödvändigt. Till exempel:
“Vilka skäl har jag att tro att de kommer att avvisa mig på den där intervjun? Varför skulle jag göra bort mig? Är det för att jag inte har tillräcklig kompetens för positionen?” eller “Vilka konkreta fakta får mig att tro att jag gav ett så dåligt intryck på den första dejten?”.
4. Alternativa perspektiv
Förändringen mot välbefinnande kommer inte att vara möjlig om du inte strävar efter att lämna dina utmattande tankemönster bakom dig och ersätta dem med mer anpassade tillvägagångssätt. Det betyder att du måste förbinda dig att göra en förändring. Det beror på att det inte räcker att ifrågasätta sig själv och upptäcka skadliga uppfattningar om man inte gör något åt dem efteråt.
Att överväga alternativa perspektiv som korrigerar dina irrationella uppfattningar gör att du kan vidga ditt sinne och kasta ljus på situationen. Du måste forma nya möjligheter och mer användbara mentala förhållningssätt. Till exempel:
“Vad har jag att förlora om jag dyker upp på den där anställningsintervjun? Tänk om jag, istället för att tro att jag ska göra mig till åtlöje, skulle lita lite mer på min potential och min erfarenhet?” eller “Vad har jag att förlora på att skicka ett meddelande till min dejt för att se hur han/hon svarar? Jag hade ju trots allt en trevlig stund med honom/henne. Vem säger att han/hon inte väntar på att jag ska ta första steget?”
Sokratisk frågeteknik kräver att du förstår orsaken till dina övertygelser, konfronterar dem för att ta reda på om de är användbara för dig och sedan föreslår ett alternativ.
5. Implikationer och konsekvenser
Att ifrågasätta dig själv väcker kritiskt och reflekterande tänkande. Dessutom öppnar det upp nya perspektiv för dig. Det fungerar, för när du undersöker och ifrågasätter dina övertygelser blir du medveten om att mycket av det du tog för givet inte var helt sant eller fördelaktigt.
För att nå den optimala punkten för självupptäckt måste du tänka på vad konsekvenserna skulle bli om du ändrade dina utmattande övertygelser och uppfattningar. Skulle det gynna dig? Skulle det få dig att må bättre? Kan det ge positiva förändringar i ditt liv? Till exempel:
“Om jag vågar gå på den där anställningsintervjun finns det en möjlighet att jag får jobbet. Även om jag inte förstår det kommer jag att må bättre med mig själv eftersom jag skulle ha tagit initiativet.” eller “Om jag skickar meddelandet kanske vi kommer att ha en dejt till. Men om det inte händer kommer jag åtminstone att må bra med mig själv för att jag försökte.”
Ditt sinne består av antaganden som är rotade i djupet av ditt väsen. Vissa hindrar dig från att få det liv du verkligen vill ha. Det som är komplicerat är att du inte alltid är medveten om att vissa övertygelser utgör grunden som bygger väggarna av depression eller en ångestfälla.
Därför är det värt att lära sig att ifrågasätta sig själv emellanåt och ägna tid i sin dagliga rutin åt att prata med sig själv. Utmana dig själv att vakna och skaffa ny kunskap, precis som Sokrates.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Boden, M. T., John, O. P., Goldin, P. R., Werner, K., Heimberg, R. G., & Gross, J. J. (2012). The role of maladaptive beliefs in cognitive-behavioral therapy: Evidence from social anxiety disorder. Behaviour Research and Therapy, 50(5), 287-291.
- Borders, L. D., & Archadel, K. A. (1987). Self-beliefs and career counseling. Journal of Career Development, 14(2), 69-79.
- Clark, G. I., & Egan, S. J . (2015). The Socratic method in cognitive behavioural therapy: A narrative review. Cognitive Therapy and Research, 39(6), 863-879.
- Kazantzis, Nikolaos & Beck, Judith & Clark, David & Dobson, Keith & Hofmann, Stefan & Leahy, Robert & Wong, C.. (2018). Socratic Dialogue and Guided Discovery in Cognitive Behavioral Therapy: A Modified Delphi Panel. International Journal of Cognitive Therapy. 11. 10.1007/s41811-018-0012-2.