Psykologiska tekniker för beteendeförändring

09 mars, 2020
Beteendeförändring går ut på att använda förstärkningstekniker för att skapa förändringar i en individs beteende. I denna artikel ska vi diskutera de viktigaste av dessa tekniker.
 

Psykologiska tekniker för att främja beteenden är baserade på beteendeförändring, teoretisk vägledning och intervention. Med stöd av experimentell psykologi utgår beteendeträning från att normala och onormala beteenden bygger på samma principer.

Och för att åstadkomma en beteendeförändring använder man sig av förfaranden och tekniker utarbetade under objektiva utvärderingar och empiriska verifikationsprocesser för att eliminera onormala beteenden och uppmuntra normala beteenden. Och man förlitar sig inte bara på observationer. Istället beaktar man kognitiva aspekter och grundläggande processer som härrör från beteendets ursprung, utveckling, vidmakthållande och förändringar.

Indelning av tekniker för beteendeförändring

Tekniker för beteendeförändring kan indelas i tre kategorier:

  • Skapa beteende.
  • Främja beteende.
  • Reducera eller eliminera beteende.

I denna artikel ska vi fokusera på psykologiska tekniker för att främja beteenden. Och bland dessa tekniker kan man välja mellan förstärkning, förstärkningskontingenser och teckenekonomi. 

Belöning är bättre än straff när man vill åstadkomma en beteendeförändring

Tekniker för beteendeförändring: förstärkning

Positiv förstärkning

 

Positiv förstärkning innebär ett positivt incitament att uppmuntra ett beteende. Alltså syftar kontingenser (villkor) på det beroendeförhållande som föreligger mellan ett beteende och de incitament som människor mottar.

Negativ förstärkning

Negativ förstärkning går ut på att försöka bibehålla den positiva förstärkningen. Den huvudsakliga målsättningen är att förbättra beteendet eller att helt enkelt förhindra att personen förlorar det.

Det finns två typer av negativ förstärkning:

  • Flykt. Består i att minska de skadliga incitamenten eller att hindra personen från att förlora positiva förstärkningar.
  • Undvikande. Består i att presentera eller eliminera vad som uppgetts vara en positiv förstärkning för att hindra en person från att göra något.
Positiv förstärkning går ut på att uppmuntra ett beteende

Förstärkningskontingenser

Kontingenser ingår i en överenskommelse mellan parterna. Med dessa fastställer man de ansvarsområden som är involverade med avseende på ett ämne eller en aktivitet. Förstärkningskontingenser har vissa karakteristika, såsom:

 
  • Kontingensen måste kräva och belöna prestationer.
  • Överenskommelsen måste vara rättvis för alla berörda parter.
  • Villkoren för överenskommelsen måste vara lätta att förstå.
  • Alla parter har rätt att förhandla om kontingenserna.
  • Kontingensen måste specificera det önskvärda beteendet och de förväntade belöningarna.
  • Förstärkningen måste uppfylla villkoren för överenskommelsen.

Typer av kontingenser

I somliga fall är det bara den ena av de berörda parterna som uppvisar det oönskade beteendet. Emellertid är det vanligt att båda parter ger prov på problematisk beteende.

I sådana fall kan man använda två typer av kontingenser: quid pro quo (“något för något”) och bona fide (god tro), eller parallella kontingenser.

  • Quid pro quo eller utbyteskontingenser. En av parterna samtycker till att göra något i utbyte mot en viss beteendeförändring hos den andra parten. Exempel på detta är en man som går med på att laga middag med sin hustru, om hon talar med honom om hans dag eller hans jobb minst 20 minuter per dag.
  • Bona fide eller parallella kontingenser. En persons beteendeförändring har ingen direkt koppling till förändringarna hos den andra personen. Med denna typ av kontingens kringgår man problemet med vem som först måste ändra sig. Istället ger den utrymme för belöningar och förstärkningar för den person som följer överenskommelsen, även om den andra personen inte gör det.

Emellertid är fler studier nödvändiga för att man ska kunna avgöra vilken typ av kontingens som fungerar bäst.

Tekniker för beteendeförändring: teckenekonomi

 

Bland övriga psykologiska tekniker för beteendeförändring märker man det som fått namnet teckenekonomi. Denna består i att man utdelar “tecken” som förstärkning. Dessa tecken kan utväxlas mot andra saker, aktiviteter eller privilegier.

  • Fördelar. Människor kan få dessa tecken till att börja med och vanligen inverkar detta inte på det önskvärda beteendet. Men tecknen kan fungera som en brygga mellan det som personen vill uppnå och utdelningen av stödjande förstärkningar. Dessa tecken kan vara påtagliga bevis på en persons framsteg.
  • Nackdelar. Processen kan vara komplex. Man kan stjäla, förfalska eller låna ut fysiska tecken. Vidare kan gruppmedlemmarna vägra att samarbeta om de inte får ta del i programmet, osv.
Man kan använda guldstjärnor som tecken för gott uppförande

Vad utmärker dessa tecken?

Plastpoletter, kuponger och stjärnor kan fungera som tecken. Ett bra tecken ska ha följande egenskaper:

  • Lätt att förstå värdet av.
  • Lätt att dela ut och ta med sig.
  • Enkelt att identifiera.
  • Personen som ger ut det ska vara ansvarig för tilldelningen.
  • Vara enkelt. Av den anledningen är poäng lättare att förstå och räkna. Om inte konkreta tecken är mer spännande för personerna som medverkar i programmet.
 

Man kan förklara tecknens värde för parterna. Det främsta målet är att uppmuntra beteenden tack vare naturliga incitament och inbyggda förstärkningar.

I det syftet kan teckenekonomi användas tillsammans med andra tekniker för beteendeförändring, som exempelvis träning i sociala färdigheter eller problemlösning.