Binary Bias: Ett förenklat sätt att bearbeta information

Ett sätt att uppnå mentalt välbefinnande – och till och med intelligens – är att avaktivera vårt invanda förhållningssätt som bearbetar verkligheten på ett dikotomt sätt: svart eller vitt, bra eller dåligt, vänner eller fiender etc.
Binary Bias: Ett förenklat sätt att bearbeta information
Valeria Sabater

Skriven och verifierad av psykologen Valeria Sabater.

Senaste uppdateringen: 29 maj, 2023

En av de viktigaste uppgifterna för vår hjärna är att bearbeta all information den tar emot. Men den gör det inte alltid på bästa sätt. Vi gillar att göra snabba bedömningar, etikettera och klassificera allt på ett kaotiskt och ytligt sätt. Faktum är att vi nästan utan att inse det låter oss domineras av tankeförvrängningar. En av de vanligaste är binary bias.

Denna genomgripande psykologiska effekt definierar vår tendens att dikotomisera alla typer av data som vi exponeras för. Vi begränsar hela utbudet av möjligheter till endast två kategorier. Detta fenomen inträffar dagligen på sociala medier. Den överväldigande mängd information vi alla får på våra enheter har gjort oss till lata tänkare.

Som det dåliga skämtet säger, det finns två typer av människor i den här världen, de som tror att det finns två typer av människor och de som inte gör det. Inom området kognitiv psykologi är denna uppfattning allmänrådande. Vi antar att det också finns två typer av individer i samhället: de som tänker, resonerar och bestämmer på ett dikotomt sätt och de som förstår att världen har fler alternativ och tolkningar.

“Vi är blinda för vår blindhet. Vi har väldigt liten aning om hur lite vi vet. Vi är inte skapade för att veta hur lite vi vet.”

-Daniel Kahneman-

Kritiskt tänkande
Endast människor som tänker kritiskt förstår att all analys kräver att man accepterar komplexitet.

Binary bias

Vi uppfattar oss alla som flytande, reflekterande och kreativa tänkare. Verkligheten är dock en helt annan. Vi bearbetar information snabbt och når vissa slutsatser med ljusets hastighet. Detta är ingenting vi gör på frivillig basis. I själva verket grundar det sig på en riktigt primitiv mekanism.

Våra förfäder var tvungna att reagera snabbt på omgivningens krav för att överleva. De var tvungna att omedelbart bedöma vad som hände omkring dem och ta ett beslut. Denna mekanism finns kvar hos oss än idag. Det är den som ofta uppmanar oss att se världen i alltför förenklade och nästan alltid negativa termer.

Binary bias går dock bortom det enkla behovet att spara tid när man tar beslut. Det är en kognitiv tendens som gör att vi ordnar information i uppsättningar av två möjligheter. Ett exempel på detta är att tänka att människor bara kan vara bra eller dåliga, att man i livet lyckas eller misslyckas, eller att det vi läser på internet antingen är sant eller helt falskt.

När vi fattar beslut ser vi nästan alltid bara två alternativ

“Vad ska jag göra med mitt liv? Ska jag flytta eller bo kvar här? Byta jobb eller fortsätta på samma? Träffa nya människor eller spendera mer tid med mina gamla vänner?” När vi försöker fatta beslut slutar det nästan alltid med att vi formulerar två alternativ: det ena motsatt till det andra.

Binary bias kategoriserar det breda utbudet av alternativ som varje utmaning eller problem har i två möjligheter. Vi har en medfödd tendens att dela in allt i två olika kategorier trots att nästan vilken realitet eller omständighet som helst, i själva verket, ligger inom ett kontinuum där det finns flera och varierande alternativ.

Ingenting är helt svart eller vitt, saker är inte alltid bra eller dåliga, och människor är inte alltid varken med eller emot oss. Som människor rör vi oss en stor del av tiden i livets gråzoner där ingenting är helt fastställt. Att använda en etikett och dess baksida förenklar världen och förvandlar oss till ekonomiska tänkare, människor som i slutändan begränsar sina stora kognitiva resurser.

“Den som tänker lite, felar mycket”.

-Leonardo Da Vinci-

Binary bias och sociala medier

Som vi nämnde tidigare blir binary bias allt vanligare i det digitala universumet. Faktum är att i det här scenariot, där ny information kommer nästan varje sekund, har våra hjärnor knappt någon tid att tillämpa ett kritiskt och analytiskt perspektiv. Vi stämplar allt som “bra” eller “dåligt”, “sant” eller “falskt”, “intressant” eller “tråkigt” eller “lämpligt” eller “stötande”.

En forskningsstudie utförd av Yale University i USA visar att när vi utsätts för information om hälsa, ekonomi eller offentliga politiska beslut, reagerar vi känslomässigt och inte rationellt. Vi begränsar oss till att bäras med av känslomässig valens (jag gillar det/jag gillar det inte) utan att överväga bevisen och analysera informationen i detalj.

Vårt samhälle färgas alltmer av passiva och polariserade resonemang. Vi tolererar inte osäkerhet, och inte heller verklighetens omfång av gråtoner. När vi står inför varje ny information reagerar vi på impuls. Vi har inte längre tid att analysera saker och vårt kritiska sinne är nästan i fara att dö ut.

Kvinna som tänker
Vi kan avaktivera binary bias genom att ha ett öppet, nyfiket och flexibelt sinne.

Hur man slutar tillämpa en binär eller dikotom mental strategi

Den bästa “behandlingen” för binary bias är kritiskt och flexibelt tänkande. Som Aaron Beck hävdade, den som resonerar i termer av allt eller ingenting och bra eller dåligt, tillämpar ett barnsligt och omoget tillvägagångssätt. Att tänka i absoluta termer leder till existentiellt obehag och irritabilitet, och det begränsar våra inlärningsmöjligheter markant.

Det enda sättet att bekämpa detta perspektiv är att tolerera tvetydighet, osäkerhet och motsägelse. Vår verklighet är trots allt oerhört komplex och till och med motsägelsefull. Endast genom att kunna anta hela kalejdoskopet av alternativ kommer vi att omfamna välbefinnande och intellektuell berikning.

Så försök att vara kritisk, nyfiken och öppensinnad. Se till att du tränar den typ av mental gymnastik som hindrar dig från att bara ha två alternativ när du står inför någon viktig information eller utmaning.


Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.


  • Dawkins, R. (2004). The ancestor’s tale: A pilgrimage to the dawn of life. London: Weidenfeld & Nicolson.
  • Fisher, M., & Keil, F. C. (2018). The binary bias: A systematic distortion in the integration of information. Psychological Science, 29, 1846-1858.
  • Fisher M, Keil FC. The Binary Bias: A Systematic Distortion in the Integration of Information. Psychological Science. 2018;29(11):1846-1858. doi:10.1177/0956797618792256
  • van Deemter, K. (2010). Not exactly: In praise of vagueness. Oxford: Oxford University Press.

Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.