Fem paradoxer för att vidga ditt sinne
Livet i sig är en märklig paradox. Du strävar efter att uppnå ett bra jobb, att täcka dina mest grundläggande behov och att se till att de människor du älskar är i form och mår bra. Men den processen är ofta kostsam för din egen hälsa, och du har knappt någon tid att njuta av det du har uppnått. Faktum är att din existens, om du skulle observera den under ett förstoringsglas, är en evig motsägelse. Men visste du att vissa paradoxer kan vidga ditt sinne?
Paradoxer tjänar nämligen ett syfte. De får dig att tänka på de idéer, konstruktioner eller verkligheter som innehåller vissa idéer inom sig, tillsammans med deras motsatser. Till exempel arbetar du för att leva, men har knappt tid att njuta av ditt liv.
Något liknande händer när man ser på nattens mörker. Hur kan det finnas så mycket mörker när det finns så många vätefyllda stjärnor som exploderar i universums oändlighet? Är det så att stjärnorna inte räcker till för att lysa upp vår omgivning? Det verkar så. Hur det än må vara är paradoxer originella och stimulerande och inbjuder till djup eftertanke. Men det finns inte alltid tydliga eller avgörande svar på dem.
Sokrates visdom
Som Sokrates en gång sade: “Jag vet en sak och det är att jag inte vet någonting.” Att erkänna och anta att vi som människor aldrig kommer att ha en objektiv förklaring till de tvivel som angriper oss när vi tittar på himlen eller på oss själva, är en övning i visdom. Så, låt oss skärpa vår uppfinningsrikedom och analytiska kapacitet lite med en rad teoretiska förslag av denna typ.
“Skomakarens barn går alltid barfota. Man måste vara grym för att vara snäll. Våra ordspråk och populära talesätt är fulla av märkliga paradoxer som vi inte alltid är medvetna om, men som är ett exempel på komplexiteten i vår verklighet.”
Paradoxer för att vidga ditt sinne
En person som hävdar att vi ständigt begår tankefel är psykologen och nobelpristagaren Daniel Kahneman. Faktum är att det är tack vare honom som vi förstår hur kognitiva biaser påverkar våra bedömningar och vårt beslutsfattande. Hans senaste bok heter Brus: det osynliga felet som stör våra bedömningar – och vad du kan göra åt det (2021).
I den här boken förklarar han hur människor gör olika bedömningar inför liknande verkligheter. Han ger exempel på läkare, psykiatriker och domare som ger uttryck för skilda åsikter när de ställs inför liknande händelser. Varför händer detta? Svaret är enkelt. Våra sinnen är fulla av brus, tankebiaser och automatismer som vi inte är medvetna om.
Vi tänker snabbt, vi tänker dåligt och vi kommer till felaktiga slutsatser som drivs av impulsivitet och känslor. Därför måste vi lära oss att vara mer noggranna och analytiska och utveckla ett tänkande som är långsammare och mer flexibelt. Paradoxer kan vidga ditt sinne och låta dig analysera verkligheten på ett bredare och mer kritiskt sätt samtidigt. De är väl värda att se närmare på.
José Ortega y Gasset hävdade att det inte finns någon större ironi än den som drabbar alla offentligt anställda. När de väl har blivit befordrade blir de mystiskt inkompetenta. För närvarande definierar man denna verklighet som Peter-principen.
1. Vidga ditt sinne med Lyckans paradox
Hedonism var en tankeskola som hävdade att det bara är när vi söker njutning som vi finner lycka. Senare hävdade Jeremy Benthams utilitaristiska filosofi att moraliskt goda beteenden är de som i slutändan producerar sann lycka.
Senare menade Viktor Frankl att lycka inte söks eller är en del av något moraliskt positivt beteende. Faktum är att logoterapins fader hävdade att det bästa sättet att vara lycklig är att glömma att försöka vara lycklig och bara låta lyckan hända (uppstå) av sig själv.
2. Det svarta hålets paradox
Detta var Stephen Hawkings favoritparadox, så vi kunde inte utelämna den. Tänk på ett svart hål och vad man säger om det. Allt som kommer nära dess kanter försvinner. En partikel behöver bara röra sig mot ett för att upphöra att existera.
Tänk på Einsteins relativitetsteori. Han hävdade att dragningskraften hos ett svart hål är så stark att ingenting kan undkomma det. Kvantfysiken bygger dock på antagandet att information aldrig försvinner, och att partiklar kan omvandlas, men aldrig helt försvinna. Så, hur kan denna gåta lösas?
3. Sociala fjärilar: vänskapens märkliga paradox
En studie publicerad i MIT Technology Review analyserade den så kallade vänskapsparadoxen. Det kanske inte nödvändigtvis har hänt dig, men enligt matematiska och statistiska modeller finns det en princip som alltid gäller. Det är detta: dina vänner har fler vänner än du och har roligare än du.
Denna princip upptäcktes av sociologen Scott Feld 1991. Han konstaterade att paradoxen är att de flesta människor har få vänner, och en mindre grupp människor har ett större socialt nätverk. Med stor sannolikhet kan det vara så att du har minst en vän som är en riktig social fjäril, någon med många kontakter och som älskar fester.
4. Den galne flygarens paradox
Detta är utan tvekan den mest originella paradoxen på vår lista. Den förekommer i Joseph Hellers roman med titeln Moment 22. Den här boken berättar historien om en ung flygare från andra världskriget som vill ta sig ur armén. För att göra detta planerar han att bete sig på ett förvirrat sätt så att den psykiatriska utvärderingen ska dra slutsatsen att han är galen och därför inte passar för att tjäna.
Läkaren förklarar dock att endast galna flygare utbildas till stridspiloter. Den unge mannen har därmed satt sig i en knipa och vet inte vad han ska göra.
Denna paradox påminner oss på sätt och vis om vad som händer med unga människor när de söker jobb. De måste ha erfarenhet när det i verkligheten är få som har haft chansen att uppnå det.
5. Vidga ditt sinne med Toleransens paradox
Vi kan inte avsluta vår lista över paradoxer utan att hänvisa till den som kretsar kring begreppet tolerans. Varje samhälle som försvarar tolerans anses vara demokratiskt. Men enligt denna tumregel kommer det närsomhelst också att vara tolerant mot intolerans.
Vad värre är, i det ögonblick som intolerans tolereras, är just detta samhälle precis motsatsen till vad det försvarar. Denna paradox är långt ifrån endast en lek med ord, för om vi analyserar den noggrant finner vi en stor sanning. Det är uppenbart att paradoxer har en märklig typ av användbarhet.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Sheffield, Clarence Burton Jr., 2018, “Promoting Critical Thinking in Higher Education: My Experiences as the Inaugural Eugene H. Fram Chair in Applied Critical Thinking at Rochester Institute of Technology”, Topoi, 37(1): 155–163. doi:10.1007/s11245-016-9392-1
- Stanovich Keith E., Richard F. West, and Maggie E. Toplak, 2011, “Intelligence and Rationality”, in Robert J. Sternberg and Scott Barry Kaufman (eds.), Cambridge Handbook of Intelligence, Cambridge: Cambridge University Press, 3rd edition, pp. 784–826. doi:10.1017/CBO9780511977244.040
- Kahneman, Daniel, Olivier Sibony, & Cass R. Sunstein, 2021, Noise: A Flaw in Human Judgment, New York: Little, Brown Spark.