Tips för att bygga en sund självkänsla
Att bygga upp en sund självkänsla är avgörande för att uppnå ett fullgott och tillfredsställande liv. Det hjälper dig att utveckla en positiv relation med dig själv, möta utmaningar med motståndskraft och ha tillfredsställande relationer. Det är en process värd att genomföra för att förbättra ditt välbefinnande och din livskvalitet.
Sund självkänsla refererar till upprättandet av en solid och balanserad grund för personligt värde och acceptans. Det är en kontinuerlig process som börjar under barndomen när uppsättningen av uppfattningar, tankar, värderingar, känslor och beteendetrender byggs upp. Låt oss lära oss mer om ämnet i följande artikel.
Vad är en sund självkänsla?
Att ha sund självkänsla betyder inte att ständigt vara i ett tillstånd av eufori eller aldrig möta tvivel eller osäkerhet. Det är normalt att ha känslomässiga upp- och nedgångar. En sund självkänsla kännetecknas av en positiv och realistisk bedömning av sig själv. Det finns flera aspekter som utgör denna uppfattning. I princip handlar det om att ha förtroende för sig själv och att ha god förmåga att möta utmaningar.
Att acceptera sina dygder och brister är också en del av att ha god självkänsla. Dessutom ingår självrespekt, sund gränssättning och en känsla av värdighet. Att prioritera fysiskt, mentalt och emotionellt välbefinnande främjar också en sund självkänsla. Detta reflekteras i den individuella förmågan att hantera misslyckanden och kritik och att hantera dem på ett konstruktivt sätt.
Vidare influerar en sund självkänsla också förmågan att härda ut, återhämta sig och anpassa sig i svåra situationer. Som ett inlägg i Frontiers in Psychology framhåller, är motståndskraftiga personer mindre benägna att få låg självkänsla, och empati mot sig själv kan inte åsidosättas. Så var vänlig och medkännande mot dig själv.
Hur man bygger en sund självkänsla
Att bygga en sund självkänsla är en process som kräver tid och ansträngning, men det är möjligt att uppnå. Här kommer några tips:
Erkänn dina prestationer
En av de viktigaste rekommendationerna för att vårda en sund självkänsla är att du lär dig att erkänna och värdera dina framgångar, hur små de än är. Var stolt över dina färdigheter och talanger.
Utöva egenvård
Lägg tid på att ta hand om dig själv. Detta innebär att äta en hälsosam kost, motionera, få tillräckligt med sömn och upprätthålla god personlig hygien. Att ta hand om din kropp och själ är viktigt för att stärka självkänslan, vilket framgår av en artikel i International Journal of Sport and Exercise Psychology.
Var medveten om dina tankar
Var uppmärksam på dina tankar och ersätt de negativa med mer positiva och realistiska. Undvik överdriven självkritik och fokusera på dina kvaliteter och styrkor.
Sätt upp nåbara mål
Att sätta realistiska och uppnåeliga mål leder till känslor av trygghet och tillfredsställelse. En strategi för att uppnå dem och njuta av processen är att dela upp dessa mål i mindre steg så att du firar varje framsteg.
Omge dig med positiva människor
Välj sällskap som stöttar dig och får dig att känna dig värdig. Undvik människor som ständigt kritiserar dig eller får dig att må dåligt. Omge dig med personer som inspirerar och hjälper dig att växa.
Lär dig att acceptera dig själv som du är
Ingen är perfekt, och vi har alla områden att förbättra. Förstå dina styrkor och svagheter, arbeta med acceptans och odla medkänsla mot dig själv.
Sök hjälp om du behöver det
Om du har att göra med känslomässiga problem eller om din självkänsla påverkar din livskvalitet, överväg att söka professionell hjälp. Psykologisk terapi erbjuder verktyg för att stärka självkänslan.
Finns det osunda typer av självkänsla?
Ett arbete som delas av The American Psychologist belyser att hög självkänsla har positiva fördelar för sociala relationer, framgång och fysisk och mental hälsa. Men det finns typer av osund självkänsla som skadar en persons välbefinnande och livskvalitet; dessa är följande:
- Låg självkänsla: När en person har en negativ och nedvärderad åsikt om sig själv, känner denne sig inkompetent, ovärdig eller värdelös. Detta leder till känslor av underlägsenhet, osäkerhet och svårigheter att acceptera och värdera sig själv.
- Uppblåst självkänsla: Du har en överdrivet positiv uppfattning om dig själv. Detta har arroganta, narcissistiska människor som söker konstant uppskattning och beundran från andra. Denna självkänsla kan vara skör och beroende av externt godkännande, vilket leder till olägenheter när det gäller att hantera kritik och misslyckande.
- Jämförande självkänsla: Detta innebär att ständigt jämföra dig själv med andra och värdera dig själv utifrån hur du uppfattar dig själv i förhållande till andra. Det slutar alltid med att du känner dig underlägsen eller överlägsen andra, vilket leder till avund, förbittring eller ett frekvent sökande efter extern validering.
- Betingad självkänsla: Detta är baserat på prestationer som professionell framgång, fysiskt utseende och andras godkännande. Personer som har detta mår bara bra i sig själva när de uppfyller vissa standarder, vilket kan generera en känsla av konstant missnöje och svårigheter att upprätthålla en stabil och solid självkänsla.
Det är viktigt att känna igen dessa typer av osund självkänsla för att kunna motverka dem och främja en balanserad och positiv självkänsla.
Skillnaden mellan att bygga en sund självkänsla och att öka din självkänsla
Tillvägagångssättet och processen gör skillnaden mellan att bygga en sund självkänsla och att öka din självkänsla. När du bygger självkänsla arbetar du med att utveckla en solid och balanserad grund från grunden eller från en låg nivå.
Det är en djupare process som innebär att hantera begränsande övertygelser, lära dig att acceptera och värdera dig själv och att odla en positiv attityd till dig själv. Att bygga en sund självkänsla kräver internt arbete och förändringar i personlig uppfattning och värdering.
Att öka självkänslan syftar å sin sida på att höja eller stärka befintlig självkänsla, men som kan påverkas av yttre eller inre faktorer. Målet är att förbättra och stärka självförtroendet och självkänslan.
Att öka självkänslan leder till att man fokuserar på erkännande av prestationer, främjar motståndskraft, söker personlig förbättring och stärker sina egna förmågor och talanger.
Både att bygga och öka självkänslan är relevanta processer och kan komplettera varandra beroende på individuella behov och förutsättningar.
Hur vet jag om jag bygger en sund självkänsla?
Att bygga en sund självkänsla är en subjektiv process, men det finns tecken och positiva förändringar som du kan observera. Några sätt att bedöma dina framsteg är dessa:
- Större tillfredsställelse och välbefinnande: Du känner dig lyckligare med dig själv och upplever inre frid.
- Allmän känsla av värde: Du börjar känna dig mer uppskattad och värdig i allmänhet, utan att vara alltför beroende av externt godkännande.
- Förtroende för dig själv: Du börjar få mer förtroende för dina färdigheter och förmågor. Du känner dig trygg när du står inför utmaningar och du tror på din förmåga att övervinna hinder.
- Acceptans av dina brister: Du blir mer medkännande med dig själv och du inser att vi alla är människor i en konstant process av tillväxt och lärande.
- Mindre självkritik: Du minskar negativ intern dialog. Du talar till dig själv med vänlighet och medkänsla, erkänner dina prestationer och ansträngningar snarare än att bara fokusera på dina misslyckanden.
- Motståndskraft: Du lär dig att hantera misslyckanden och misstag konstruktivt. Du blir inte lätt avskräckt och du ser dig själv som en person som är kapabel att lära och växa genom utmaningar.
- Sunda gränser: Du sätter sunda gränser i dina relationer och i hur du behandlar dig själv. Du är medveten om dina behov och ser till att möta dem utan att försumma dig själv eller låta andra behandla dig respektlöst.
När är det lämpligt att söka professionellt stöd för att hantera problem med självkänslan?
Det är tillrådligt att söka professionell hjälp när låg självkänsla avsevärt påverkar din livskvalitet och ditt känslomässiga välbefinnande. Du kan ana det om känslor av självhat och värdelöshet råder, du har en oförmåga att sätta gränser och negativa och självkritiska tankemönster består.
Andra tecken på att det är dags att begära stöd från en specialist är svårigheter att acceptera och värdera sig själv, problematiska mellanmänskliga relationer och ångest eller depression till följd av ovanstående aspekter.
En psykolog hjälper dig att utforska och hantera underliggande problem med självkänslan. Han eller hon ger dig strategier för att utveckla den på ett hälsosamt sätt, samt arbeta med känslomässig hantering. Om tidigare försök att förbättra självkänslan på egen hand inte varit effektiva eller om de känslomässiga utmaningarna blir överväldigande, tveka inte att gå till specialisten.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Álvarez, D. G., Soler, M. J., y Cobo-Rendón, R. C. (2019). Bienestar psicológico en adolescentes: relaciones con autoestima, autoeficacia, malestar psicológico y síntomas depresivos. Revista de orientación educacional, 33 (63), 23-43. http://200.14.213.175/roe/index.php/roe/article/view/4
- Angulo Quiñonez, A. Ángel. (2022). Self-esteem, its relationship with academic performance and university dropout. Sapienza: International Journal of Interdisciplinary Studies, 3(6), 211–225. https://journals.sapienzaeditorial.com/index.php/SIJIS/article/view/514
- Bailey J. A., 2nd (2003). The foundation of self-esteem. Journal of the National Medical Association, 95(5), 388–393. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2594522/
- Fernández Pérez, F. (2017, 18 de septiembre). La autoestima se construye. YouTube.
- Hagen, R., Havnen, A., Hjemdal, O., Kennair, L. E. O., Ryum, T., & Solem, S. (2020). Protective and Vulnerability Factors in Self-Esteem: The Role of Metacognitions, Brooding, and Resilience. Frontiers in psychology, 11, 1447. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC7351531/
- Mikkelsen, H. T., Haraldstad, K., Helseth, S., Skarstein, S., Småstuen, M. C., & Rohde, G. (2020). Health-related quality of life is strongly associated with self-efficacy, self-esteem, loneliness, and stress in 14–15-year-old adolescents: a cross-sectional study. Health and Quality of Life Outcomes, 18(1), 1-17. https://hqlo.biomedcentral.com/articles/10.1186/s12955-020-01585-9
- Nguyen, D. T., Wright, E. P., Dedding, C., Pham, T. T., & Bunders, J. (2019). Low Self-Esteem and Its Association With Anxiety, Depression, and Suicidal Ideation in Vietnamese Secondary School Students: A Cross-Sectional Study. Frontiers in psychiatry, 10, 698. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6777005/
- Orth, U., & Robins, R. W. (2022). The benefits of self-esteem: Reply to Krueger et al. (2022) and Brummelman (2022). The American psychologist, 77(1), 23–25. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC9310667/
- Orth, U., & Robins, R. W. (2022). Is high self-esteem beneficial? Revisiting a classic question. The American psychologist, 77(1), 5–17. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC9306298/
- Riso, W. (2012) El Valor imprescindible de la Autoestima. Barcelona, PlanetaVillalobos, H. P. (2019). Autoestima, teorías y su relación con el éxito personal. Alternativas en psicología, 41(3), 22-31. https://sibi.upn.mx/bib/202306
- Rodrigues, F., Faustino, T., Santos, A., Teixeira, E., Cid, L., & Monteiro, D. (2022). How does exercising make you feel? The associations between positive and negative affect, life satisfaction, self-esteem, and vitality. International Journal of Sport and Exercise Psychology, 20(3), 813-827. https://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/1612197X.2021.1907766
- Van der Aar, L. P. E., Peters, S., Becht, A. I., & Crone, E. A. (2022). Better self-concept, better future choices? Behavioral and neural changes after a naturalistic self-concept training program for adolescents. Cognitive, affective & behavioral neuroscience, 22(2), 341–361. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC8475836/