Cancelkultur på sociala medier

Berättigat straff eller angrepp mot yttrandefriheten? Personer som J.K. Rowling har drabbats av tyngden av cancelkultur på X av tusentals människor. Men vad består detta fenomen av och vad förstärker det? Ta reda på det här.

Skriven och verifierad av psykologen Valeria Sabater.

Senaste uppdateringen: 10 januari, 2024

Cancelkultur på sociala medier anspelar på ett fenomen som samlar både supportrar och belackare. Det refererar till den allt vanligare praxisen att sänka statusen eller dra tillbaka stödet för människor online, på grund av deras kränkande eller alternativa beteenden eller kommentarer. Offentlig kritik är inte något nytt. Det som dock är relativt nytt är att det förs fram anonymt, men ändå har så stor potential och så mycket inflytande.

Till exempel är vissa komiker, såsom britten Maureen Lipman, rädda för att använda vissa sorters humor av rädsla för att bli cancellerade. De som blir cancellerade upphör inte bara att existera på sociala medier. Dessutom drabbas de av attacken över hela det digitala universumet där ord delas miljontals gånger om. Men vad är ursprunget till detta fenomen? Vad göder det och varför får det så många följare? Låt oss ta reda på det.

Cancelkultur på sociala medier

Kändisar, företag, stora varumärken och till och med privatpersoner; vem som helst kan bli utsatt för det. Cancelkultur på sociala medier består av att bestraffa och osynliggöra personer vars beteenden är ogillade i den sociala sfären. Ibland behöver de inte ens ha begått ett brott.

Faktum är att det räcker för en grupp att identifiera en individs agerande som oetiskt eller att denne har en åsikt som avviker från majoriteten. Även om handlingen att osynliggöra eller frysa ut egensinniga, omoraliska och gränsöverskridande individer alltid har förekommit, har sociala medier mångdubblat konsekvenserna. Faktum är att de flesta cancelleringar uppstår när en kommentar eller nyhet blir viral.

Även om denna praxis kan bidra till att synliggöra vissa orättvisor (som trakasserier, övergrepp eller diskriminering), finns det en nyans. Detta är det faktum att det ofta råder en överdriven känslighet där varje kommentar övertolkas och meningar tas ur sitt sammanhang.

Dess ursprung och ökning

Under det första decenniet av 2000-talet försökte South Park ironiskt nog få den egna serien cancellerad genom att använda hashtaggen #CancelSouthPark. I realiteten har vi hört den här termen så länge nu att vi fått en känsla av att den alltid varit en del av vår sociala verklighet.

Dessutom har ungdomar normaliserat detta fenomen och det är nu en del av deras dagliga liv. En studie utförd av Universitetet i Utrecht i Nederländerna visar hur unga människor mellan 18 och 25 år dikterar att vissa personer blir digitalt utfrysta, vilket har hänt med J.K. Rowling, Ellen DeGeneres, James Gunn och Kanye West. Men hur började det hela?

1. Termen cancel och dess kvinnofientliga rot

Märkligt nog kommer termen cancel, som en synonym för att frysa ut någon eller få någon att försvinna, från Wesley Snipes-filmen New Jack City från 1991. I den förolämpar huvudpersonen en kvinna som han ansåg vara värdelös i syfte att “cancellera”. Senare användes detta uttryck igen i Love and Hip-Hop, ett tv-program.

2. En kultur av fördömande, det verkliga syftet

Cancelkultur uppstod med ett tydligt syfte: att fördöma det som var orättvist. Även om det inte är något nytt att bojkotta någon eller sänka en persons status för dennes beteende, har den digitala världen gjort det lättare och uppmuntrat processen. År 2014 skrev till exempel aktivisten Sue Park #cancelColbert. Hon krävde att komikern Stephen Colbert skulle cancelleras på grund av en till synes rasistisk kommentar han fällde om asiater.

Det stora genombrottet av fenomenet cancelkultur kom dock med tillkomsten av #MeToo-rörelsen 2017. Dess mål var att fördöma de erfarenheter av trakasserier och social aggression som drabbat kvinnor. Det utlöstes av vittnesmålen från dussintals skådespelerskor gällande deras erfarenheter av filmproducenten Harvey Weinstein.

3. Utkrävande av ansvar för kränkande beteende

Under 2019 gick cancelkulturen från fördömande till utkrävande av ansvar och upprättande av en typ av digital rättvisa. En med trakasserier, devalvering och offentlig utfrysning. Faktum är att kränkande beteenden förtalas och sanktioneras på sociala medier.

Därför överförs allt som tolkas som politiskt eller moraliskt inkorrekt till sociala mediers universum för straff. Massorna, användarna av X, till exempel, blir domare och bödlar och förstör statusen, den offentliga imagen och till och med yrkeskarriären för den individ som begår en kränkande handling.

Zhejianguniversitetet i Kina analyserade detta fenomen. Studien kom fram till att X fungerar som ett instrument för social rättvisa, som kan uppmuntra till cancelleringar av och bojkotter mot organisationer, företag och till och med länder.

Vad åstadkommer cancelkultur?

Att cancellera personer är ett sätt att erkänna att vi kan säga ifrån och straffa dem även om vi inte kan förändra strukturell ojämlikhet eller orättvisor. Och sociala medier är det bästa scenariot, det lämpligaste instrumentet och, ofta, det farligaste. Man kan faktiskt inte ignorera konsekvenserna som detta fenomen kan ha.

Vi lever i ett samhälle där det är lätt att delta och bidra. Du behöver bara öppna ett konto för att börja kommentera, dela och ge likes. Det kan få positiva konsekvenser, men det gör också att cancelkulturen blir ett växande fenomen. Varje dag osynliggörs någon ny och det finns många som är rädda för att uttrycka sig av rädsla för nämnda straff. Så vad uppnår denna trend?

• Det är ett maktverktyg. Det kan upphöja personer, men också göra dem till skurkar.
• Att cancellera är för många människor en korrigerande mekanism när de känner sig maktlösa på grund av vissa orättvisor.
• Även om cancelkultur syftar till att ställa människor till svars för deras handlingar, kan resultaten bli fruktansvärda. Med förlusten av arbetsmöjligheter följer psykiska problem och till och med självmord.
• Detta fenomen villkorar yttrandefriheten. Det homogeniserar tankar och leder till en förlust av logisk mångfald. Rädsla uppstår när det kommer till att ge en åsikt eller dra ett skämt. Rädsla för att gå i en riktning som inte är politiskt korrekt.

Cancelkultur och försiktighet

Det finns ett uppenbart faktum. Olämpligt beteende och oetiska karaktärer finns i överflöd i vårt samhälle. Orättvisor uppstår dagligen och sociala medier är en exceptionell kanal för att rapportera dem. Men även om de bidrar till att cancellerade skördar vad de sår, är det också tillrådligt att vi är försiktiga.

Faktum är att det finns en slutsats som vi måste ha i åtanke. I cancelkulturens spel kan vem som helst av oss någon gång bli halmgubben som bränns på det offentliga bålet. Och det finns ingen värre upplevelse än förnedring och skam i det digitala universumet. Så låt oss se till att vi ser över vårt beteende på sociala medier och eventuella situationer där vi väljer att cancellera. Bara för att någon tycker annorlunda betyder inte det att personen förtjänar att bli utfryst. Det är väl värt att tänka på.