Villfarelsen om hypervärdering: Behovet av att sätta betyg på allt

Har du märkt att vi lever i ett samhälle som är besatt av att utvärdera nästan allt? Faktum är att vi betygsätter restauranger, hotell och till och med människor. Är detta beteende verkligen nödvändigt eller börjar det bli extremt?

Skriven och verifierad av psykologen Valeria Sabater.

Senaste uppdateringen: 01 september, 2023

Är du en av dem som omedelbart skriver en recension på Google när du tar en cappuccino eller en kopp te på ett kafé? Även om det är sant att servitörer ofta ber om recensioner, tenderar vissa av oss att skriva en efter varenda upplevelse. Det spelar ingen roll hur små de kan vara: köpa en bok, ta en tågresa, gå till frisören… Allt är nu föremål för värdering, vilket när det tas till det extrema leder oss in i villfarelsen om hypervärdering.

Dessa meddelanden och betyg som beskriver våra upplevelser ger information till andra människor. Du kan välja att rekommendera ett företag, eller tvärtom varna för det. Hur det än är så är det ett bevis på det faktum att vi lever i ett samhälle som är besatt av etiketter.

Vad skulle vi göra utan de etiketter och betyg som vi tilldelar (och som ibland tilldelas oss)? Det verkar som om vi har lärt oss att leva våra liv styrda av recensioner och kommentarer på sociala medier, av gilla-markeringar och av antalet stjärnor som en produkt eller en person fått. Detta ger oss utan tvekan en större trygghet. Men tar vi det till det extrema?

Villfarelsen om hypervärdering

Under din skoltid fick du säkert ett visst betyg oftare än andra. Kanske var du en A- eller B-elev. Denna etikett påverkade förmodligen dina studier och kan till och med ha betingat dina första steg in i arbetslivet. Nuförtiden är det inte bara i skolmiljön som omdömen är relevanta, utan varje förändring eller erfarenhet kommer sannolikt att värderas.

Villfarelsen om hypervärdering är tendensen att göra varje produkt, upplevelse, situation eller person till föremål för numerisk märkning. Det är en praxis som inte alltid uppstår spontant men som efterfrågas av våra nuvarande sociala ekosystem. Dessutom är det inte ovanligt att du varje gång du gör ett köp får ett e-postmeddelande som ber dig att bedöma betalningsupplevelsen.

Faktum är att något så enkelt som att ta en kaffe eller köpa (och läsa) en bok, kräver nu att du anstränger dig och översätter upplevelsen till ett betyg på en, två eller till och med fem gula stjärnor. Detta till den grad att dessa processer har blivit mer eller mindre automatiserade.

Värdering: den gyllene vägen till framgång eller katastrof

“Gilla-markering” = Social status. Idag definierar gillandets tyranni och villfarelsen om hypervärdering vårt värde. Vi handlar alla på de typer av virtuella börser där andra har obestridlig makt över oss. Det här har onekligen ett pris.

En studie utförd av universitetet i München i Tyskland visar att feedbacken som man får på till exempel Instagram, definierar social status och villkorar självkänsla. Något liknande händer med företag och specialister som ständigt utsätts för kundutvärdering.

Självklart kan detta vara till fördel för dem. Dessutom låter du dig som kund vägledas av andras utvärderingar. Men det kan också framkalla en viss grad av ångest. Till exempel kan ett dåligt betyg ibland innebära katastrof. När allt kommer omkring är nästan allt i det dagliga livet (som att läsa den här artikeln) föremål för utvärdering och ingenting undgår numera offentlig granskning.

Hypervärdering och behovet av att allt ska vara perfekt och givande

Sociala medier och villfarelsen om hypervärdering har ingjutit tanken hos dig att allt måste vara perfekt. Du söker den optimala upplevelsen. Den idealiska personen. Toppservicen.

Till exempel vill du att din kaffe ska ta dig på en inre resa till Piazza di Spagna i Rom. Du vill att hotellkudden du sover på ska vara mjuk som satin och taxin du tar ska ha de blankaste hjulen. Först då kommer du att ge tjänsten fem stjärnor och en bra recension.

Tanken att du kommer att utvärdera allt kring upplevelsen när den tar slut, tvingar dig att ta dig an den genom filtret av analys och bedömning. Faktum är att du nästan har glömt hur det är att leva utan att behöva betygsätta vad du känner, ser och upplever.

Denna trend gör att du blir besatt av att vilja hitta perfektion i nästan alla situationer. Men det genererar förr eller senare känslor av frustration och missnöje. För ibland kan kaffet vara kallt och bittert, men det är inte världens undergång. Faktum är att ofullkomlighet är en del av livet och den har sin egen charm.

Värdera din värld på fler sätt än att ge stjärnor

Utan tvekan är recensioner och betyg en viktig del av marknaden. De fungerar också som guider för kunder när de väljer en produkt eller tjänst. De är helt klart användbara. Med det sagt är det värt att komma ihåg att du inte kan bedöma allt med enbart poäng eller stjärnor. I vissa situationer och omständigheter kan denna process faktiskt vara direkt skadlig.

Tonåringar talar just detta språk och bygger upp sin självkänsla baserat på de “gilla-markeringar” och kommentarer de får på sociala medier. Faktum är att denna tendens att etikettera och villfarelsen om hypervärdering riskerar den psykiska hälsan hos de yngsta medlemmarna av vårt samhälle. De lever på ett plan där deras utseende och förmågor är föremål för ständig granskning av deras kamrater.

Sammanfattningsvis bör vi alltså inte ta värdering till extremer, annars kommer vi att skapa ett falskt och begränsat samhälle, inriktat uteslutande på den kalla handeln med likes och etiketter. Vi måste sätta gränser. Vi måste lära oss att uppskatta våra upplevelser på ett avslappnat sätt, utan behovet av att ständigt tilldela omdömen med våra mobiltelefoner.