Clara Schumann - en av de främsta pianisterna under romantiken
Har du någonsin hört talas om Clara Schumann? Du kan räkna personerna som var populära på 1800-talet på ena handens fingrar. Kanske föreställer du dig en slö, arg och undergiven ung kvinna när du tänker på en begåvad musiker från den tiden. Är du redo att ändra uppfattning?
Under en tid präglad av måttfullhet och “propra” manér liksom stark religiositet och stramhet, var kvinnans roll minst sagt servil. Dömda till hushållsarbete och barnuppfostran övergav miljontals kvinnor sin aptit för kunskap eftersom de inte hade något annat val.
Bara ett fåtal gjorde karriärer och då ofta tack vare en privilegierad familj och god ekonomisk ställning. Clara Schumann, en kompositör och pianist, var en av dem.
“Är en konstnär mycket mer än en tiggare?”
-Clara Schumann-
Clara Schumann, ett underbarn
Hennes far var pianolärare utbildade henne till konsertpianist. Hon övade timtals per dag från tidig ålder för att uppfylla sin fars förväntningar och klagade aldrig över det.
Hennes första konsertframträdande som barn var i det välkända konserthuset Gewandhaus i Leipzig, och flera andra följde som en del av en turné i Paris 1830. Det visade sig vara hennes steg till berömmelse.
Clara började komponera musik i kölvattnet av sin tidiga triumf. År 1837 publicerade hon sin “Quatre Polonaises” pour le pianoforte. Då spelade hon också fiol och var mycket begåvad i kontrapunkt. Hennes röst var melodisk och hennes musikkunskap omfattande.
Den unga kvinnan tyckte dock aldrig att hon var tillräckligt bra, trots sin obestridliga talang. Hon jämförde sig ständigt med sina manliga motsvarigheter. Faktum är att hon tyckte att hon var ful och kände sig ofta väldigt pressad av sin far.
Även om hon inte komponerade mycket musik var den hon gjorde fantastisk. Anledningen till hennes självbojkott kan ha varit den ständiga ångest som orsakats av flera tunga perioder i hennes liv.
Hennes föräldrars skilsmässa, några av hennes barns död, hennes mans självmord och hennes roll som hängiven fru och mor (liksom en konsertpianist) markerade hennes liv, och detta inte precis till det bättre.
Robert Schumann och början på slutet
Claras far tog emot en ung pianoelev, Robert Schumann, när hon var 11 år gammal. De blev snart nära vänner trots åldersskillnaden (han var nio år äldre). Senare blev de ett par.
År 1837, när Clara fyllde 18, bad Clara och Robert hennes far om lov att gifta sig. Musikläraren vägrade, och hans reaktion innebar början på slutet av hans relation till sin dotter.
De unga tu kunde till slut gifta sig efter flera år av juridiska processer. Det var dagen före Claras 21-årsdag. Senare återupptog hon korrespondensen med sin far, men deras relation blev aldrig fullt återställd.
Rädslan för att hans dotter hade valt en “förlorare” gjorde honom besviken, även om hon försökte övertyga honom om att allt skulle bli bra. Tyvärr råkade Robert ut för en olycka i hemmet och skadade allvarligt en av sina händer. Detta innebar slutet på hans karriär som pianist men tillät honom att istället ägna sin tid åt musikkritik och komposition.
Två män och ett öde
I flera år tolkade, redigerade och modifierade Clara Roberts kompositioner. Han uppskattade sin frus åsikter och beundrade henne verkligen. Ankomsten av en ny karaktär i deras liv skulle dock komma att störa den lugna tillvaron.
Johannes Brahms var en ung konsertpianist som snabbt blev vän med paret. Han besökte deras hus regelbundet och de delade alla intressanta kvällar eftersom han gick bra ihop med parets barn. Med deras mor etablerade han ett mycket speciellt band eftersom båda hade mycket lika känslor.
Därför är det inte förvånande att Brahms så småningom blev förälskad i Clara och berättade för henne om det otaliga gånger, trots att hon var gift och ungefär 15 år äldre. Det finns ingen information om deras relations början eller varaktighet. Men han försörjde redan familjen före och efter Roberts död.
Clara Schumanns lysande musikaliska karriär präglades av hennes liv i övrigt: försiktigt, subtilt, elegant och tragiskt.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Reich, Nancy.B, (2001), Clara Schumann: The artist and the woman, New York, United States.
