De vanliga faserna av en kulturchock
Migration och mänskligt utbyte mellan länder är relativt vanligt i en alltmer globaliserad värld. Det finns många anledningar till varför individer flyttar från sin ursprungsort. Men även om de flesta är medvetna om utmaningen med detta beslut, känner de inte alltid till de vanliga faserna av kulturchock som man kan uppleva under de första åren.
Behovet av att anpassa sig till en ny kultur, ett nytt språk och en annan livsstil kan skapa en påtagligt känslomässig inverkan. Det är vad kulturchock handlar om. Med andra ord är det en upplevelse där känslor som rädsla, sorg, eufori, förvirring och osäkerhet blir en slags regel.
Det är dock inte något statiskt och kontinuerligt. En invandrare i ett nytt land går igenom olika stadier, med sina egna egenskaper, tills han eller hon lyckas anpassa sig till den nya miljön. Denna process kan pågå i flera år.
Faserna av kulturchock som en U-kurva
Forskare har studerat effekterna av en ny kultur på personer som flyttar från ett land till ett annat. I detta avseende säger Lysgaards (1955) teori om U-kurvan att tre steg i processen för kulturell anpassning sticker ut. Först känner man eufori eller lycka, för att sedan möta kognitiv dissonans och obalans, men stabiliseras slutligen.
Det är dock den efterföljande teorin från Gullahorn och Gullahorn (1963) som fått större inverkan. Enligt denna teori finns det fem faser av kulturchock och de är ordnade som ett W snarare än ett U. Således är följande de kognitiva och emotionella upp- och nedgångar som en migrant anpassar sig till på sin nya bostadsort.
W-kurvan och de fem faserna av kulturchock
1. Smekmånad
Känslor som lycka och eufori är som tydligast i detta inledande skede. Värdlandet är fascinerande, stimulerande och nytt. De nyinflyttade individerna tenderar också att uppfatta skillnaderna gentemot sin egen kultur som positiva och är motiverade att lära sig och samarbeta. Dessutom känner de sig fortfarande nära sin egen identitet och sina tidigare relationer.
2. Kulturchock
Detta händer när nyhetens behag går över och den nya verkligheten blir irriterande, kall och konstig. Migranten förstår inte värderingarna och livsstilen inom den nya destinationen och delar inte dem. Individen börjar anse att den hade det bättre i sitt hemland.
Det förekommer känslor av fientlighet, ångest, frustration och sorg och även somatiska symtom. Det sociala stödnätverket som tidigare funnits (familj och vänner) verkar nu riktigt långt borta och oåtkomliga.
3. Initialjustering
Under denna anpassningsfas återkommer positiva och trevliga känslor. Den nya kulturen och dess sätt är nu bekant och förståelig. Immigranten har nått en adekvat nivå av komfort och ensamheten är inte längre så uttalad. Dennes perspektiv är nu mer objektivt och praktiskt och hon/han är redo att njuta av sina nya rutiner.
4. Mental isolering
Denna fas inträffar vanligtvis efter ett besök eller en resa tillbaka till hemlandet. Saker har förändrats hemma och den återvändande känner inte längre att den hör hemma där. Således påverkar det individens känsla av tillhörighet. Individen känner sig fångad mellan två världar och tror inte att han/hon tillhör vare sig den ena eller den andra. Det finns dock en längtan efter ett förflutet som inte längre existerar.
Dessutom har individen redan etablerat en rutin i värdlandet. Där finns inte längre några nyhetens behag eller stimulanser och vid detta läge stannar immigranten upp och funderar på hur mycket hon/han saknar sitt gamla liv. Känslan av isolering och ensamhet råder.
5. Anpassning
Slutligen blir invandraren bekant med det nya landets kultur, dess sätt och dess värderingar. Individen anpassar sig äntligen till att bo och arbeta i ett nytt land utan att känna sig konstig eller frustrerad. Han/hon är nu bekväm och känner sig hemma.
Att övervinna kulturchock
Det kan ta flera år att gå igenom de olika faserna i denna kulturella anpassningsprocess. Dessutom är det viktigt att betona att denna process inte är linjär. Faserna kan växla och upprepas flera gånger innan en person äntligen anpassar sig.
Att känna till förekomsten av dessa faser kan hjälpa en invandrare att förstå och normalisera de känslor denna upplever. Det hjälper till att minska känslan av osäkerhet. Detta eftersom man lär sig förstå vilka reaktioner man kan förvänta sig. Förhoppningsvis lyckas varje invandrare genomföra denna process innan kulturchocken skapar permanent skada.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Black, J. S., & Mendenhall, M. (1991). The U-curve adjustment hypothesis revisited: A review and theoretical framework. Journal of international business studies, 22(2), 225-247.
- Gullahorn, J. T., & Gullahorn, J. E. (1963). An extension of the U-curve hypothesis. Journal of Social Issues, 19(3), 33–47
