Det finns ett samband mellan kvantfysik och andlighet

Kopplingen mellan kvantfysik och andlighet inbjuder oss att se vår verklighet på ett mer sammankopplat och meningsfullt sätt.

Granskad och godkänd av psykologen Sergio De Dios González.

Skriven av Valeria Sabater

Senaste uppdateringen: 13 mars, 2024

Kopplingen mellan kvantfysik och andlighet är uppenbar för Dalai Lama. Enligt honom inkluderar i själva verket alla atomer i våra kroppar en del av den antika kanvas som utgjorde universum i det förflutna. I själva verket är vi stjärnstoft och biologiskt kopplade till alla levande varelser, varelser med osynlig energi som vibrerar. Entiteter som är förenade med allt som finns.

Om det är en sak som vi alla vet så är det att vetenskap och andlighet inte precis är kända för att hålla med varandra. Under medeltiden och renässansen var det till exempel mycket farligt att göra framsteg inom det vetenskapliga området, eftersom denna tid dominerades av den kyrkliga klassen. Ta till exempel den sorgliga historien om Giordano Bruno. Nuförtiden tenderar tvärtom många andliga tillvägagångssätt att känna sig kritiserade av den vetenskapliga världen.

Därför kan det verka ganska bisarrt att höra att dessa två traditionellt antagonistiska områden eller universum i vårt samhälle har kommit överens om något. Det verkar dock som om det finns vissa positioner som deras idéer sammanfaller med. Detta inbjuder såklart till en viss eftertanke. Vi pratar här om buddhistisk filosofi och kvantmekanik.

Dalai Lama om kvantfysik och andlighet

År 2015 deltog Dalai Lama i en tvådagarskonferens i New Delhi om kvantfysik och Madhyamaka-filosofi. Här utforskade ett antal relevanta fysiker och forskare från olika områden en mängd olika ämnen för att försöka upptäcka någon gemensam grund. Detta var i ett försök att ytterligare berika mänsklig kunskap.

Sambandet mellan kvantfysik och andlighet

Teorierna som etablerar ett samband mellan kvantfysik och andlighet är inte nya. De kommer inte heller enbart från Dalai Lama. Det finns till exempel böcker som Science and Spirituality: A Quantum Integration av Amit Goswami. Han är en pensionerad professor vid institutionen för teoretisk fysik vid University of Oregon och pionjär inom ett nytt vetenskapligt paradigm som försöker lägga grunden till en vetenskap om medvetande.

Vidare har vi Fritjof Capra, en känd österrikisk forskare i subatomär fysik. Faktum är att denna forskare är känd för sitt verk The Tao of Physics (1975), som ledde till en ljummen öppning av den akademiska världen mot den andliga världen. Vi kan därför med säkerhet säga att det finns ett tydligt närmande mellan vetenskapssamfundet och buddhistisk filosofi.

Raja Ramanna var en fysiker som dog för några år sedan. Han var mest känd för sin roll i kärnkraftsutvecklingen i Indien. Under sina sista dagar intresserade han sig för filosofen Nagarjunas texter. Han upptäckte något häpnadsväckande. Detta var det faktum att många av uttalandena från grundaren av Madhyamaka-skolan för Majaian-buddhismen berörde vissa principer för kvantfysik.

Låt oss ta en närmare titt på dessa gemensamma drag, principerna som Dalai Lama talade om på sin konferens 2015 i Indien.

Kvantfysik

• Termen “kvantum” är den minsta enhet som utgör ljus. Det som kvantmekaniken framför allt eftersträvar är alltså att kunna förstå atomens fenomenologi och alla de elementarpartiklar som utgör den.
• Detta är en vetenskap som såg dagens ljus runt början av 1900-talet, där namn som Max Planck etablerade en stor del av de teorier som finns idag.
• Det är en disciplin som är lika slående som komplex. I själva verket strävar den efter att definiera och förstå vad som inte syns, vad som inte kan mätas och all indeterminism som finns inskriven i partiklarna som utgör vår verklighet. En sak som kvantfysiken har fastställt är att om du kunde se en atom under ett mikroskop, skulle du upptäcka en liten tornado. En virvel där kvarkar och fotoner roterar.

Faktum är att om du kom lite närmare dem skulle du upptäcka något ännu mer slående. Ett tomrum. Eftersom atomer inte har någon fysisk struktur, och vad de faktiskt består av är osynlig energi, inte påtaglig materia. Faktum är att idén att vi är energi är en av pelarna som utgör kopplingen mellan kvantfysik och andlighet.

Ett medvetande som går bortom det fysiska

Idag kan du i nästan vilken bokhandel som helst hitta ett oändligt antal titlar med termen “quantum”. Till exempel finns det kvantberäkningar, “kvantsinne”, “kvantpsykologi”, “kvantläkning”… Det är faktiskt som om denna mystiska mikrovärld plötsligt har börjat orkestrera många av våra dagliga aktiviteter.

Men kopplingen mellan kvantfysik och andlighet är fortfarande en av de mest relevanta för de principer som Dalai Lama etablerade under sin konferens i Indien.

• Kvantfysiken visar oss att bortom allt påtagligt och materiellt finns det energi. Faktum är att buddhismen alltid försvarat denna idé och behovet av att överskrida det fysiska för att ge större relevans till vårt medvetande. Det är trots allt det där psykiska avtrycket som ger mening och form åt själva verkligheten. Vi är vad vi tänker, och det är själva tanken som utformar det som omger oss.

Ett kreativt sinne

• Amit Goswami, den tidigare nämnda professorn i fysik vid University of Oregon, hävdar att mikropartiklarnas beteende förändras beroende på vad observatören gör. När en observatör tittar uppstår en typ av våg. Om denne inte agerar så förändras den inte.

Detta visar hur känsliga atomer är för allt vi gör. Buddhismen har dock alltid hävdat att så är fallet. Det tyder faktiskt på att våra känslor och tankar definierar oss och den verklighet som omger oss.

Universell anslutning

I var och en av våra atomer finns en del av det stjärnstoft som universum självt uppstod med. På något sätt, som Dalai Lama säger till oss, är vi alla sammankopplade och alla kommer från samma väsen. Att föreställa sig detta samband kan hjälpa oss att förstå vikten av att skapa gott. Detta eftersom allt vi gör genljuder i universum och i slutändan återkommer till oss.

Sammanfattningsvis kan man säga att sambandet mellan kvantfysik och andlighet inbjuder oss att se detta vetenskapsområde genom en annan lins. Även om det bara är suggestivt i detta skede, och det absolut inte kommer att vara acceptabelt för de mest ortodoxa och rigorösa sinnen, inbjuder det verkligen till eftertanke.