Ditt sätt att vara förutsäger vilken typ av terapi du behöver

Karaktärsdragen, preferenserna och personlighetsvariablerna hos individer som söker psykoterapeutisk hjälp är viktiga för att de ska kunna välja de bästa typerna av insatser. I den här artikeln kommer vi att gå igenom några av dem.

Skriven och verifierad av psykologen Gorka Jiménez Pajares.

Senaste uppdateringen: 09 september, 2023

Varför blir vi bättre genom psykoterapi? Olika discipliner, såsom psykiatri och psykologi, har försökt besvara denna fråga. Idag är det känt att vissa karaktärsdrag hos klienten påverkar framgången för psykologiska behandlingar. Är andlighet en viktig del av personens liv? Vilken hanteringsstil har personen? Är han eller hon villig att vara “aktiv” i den terapeutiska processen? Med detta i åtanke kan vi med säkerhet konstatera att ditt sätt att vara förutsäger vilken typ av terapi du behöver.

Enligt Lambert (2019) beror upp till 33 procent av den totala terapeutiska förändringen av personer som går i psykoterapi på extraterapeutiska faktorer. Dessa faktorer inkluderar de som är associerade med klienten/patienten och dennes vitala historia. Detta är fullt förståeligt när man tar hänsyn till att det är klienten som initierar förändringsprocessen.

Ditt sätt att vara influerar ditt val av terapeut

Det finns många heterogena egenskaper som spelar in när en klient väljer en eller annan typ av terapi. Vi kommer att fokusera på några av dem.

För att kunna genomföra en bra terapeutisk process, är det först och främst nödvändigt att ta hänsyn till klientens karaktärsdrag, uppfattningar och preferenser, i syfte att skräddarsy terapin i så hög grad som möjligt.

1. Funktionsnivå

En minimal funktionalitet har identifierats som en faktor som komplicerar prognosen för psykoterapi. Denna typ av aspekter, såsom djupet av de begränsningar som det kliniska tillståndet medför, är relaterade till en sämre prognos och vice versa.

Det motsatta inträffar dock i barnpopulationen. Faktum är att när svårighetsgraden av beteendeproblemen är större, är effektiviteten av föräldraträningsprogram också högre.

När det gäller vuxna är det lätt att dra slutsatsen att en individ behöver fler terapisessioner ju mer problematiskt dennes liv är. När den premorbida funktionsnivån är riktigt låg, är å andra sidan direkta terapier som syftar till att öka den mycket fördelaktiga. Bland dessa finns intervention genom beteendeaktivering.

2. Dina preferenser är en del av ditt sätt att vara

Preferenser avser de aktiviteter och psykoterapiförhållanden som klienten känner sig mest bekväm med. Det finns olika instrument, såsom C-NIP (The Cooper-Norcross Inventory of Preferences) som underlättar utvärderingen av klientens preferenser. Det hävdar att följande aspekter bör beaktas när du väljer en psykoterapeut:

• Aktivitetspreferenser. Dessa är uppgifterna som ska utföras under hela behandlingen, målen som klienten vill uppnå och antalet, längden och frekvensen av sessioner som personen önskar. Personen bör komma överens om dessa preferenser med sin valda terapeut.
• Preferenser gällande psykoterapeut. Klienter känner sig vanligtvis mer bekväma med att träffa en terapeut av ett visst kön. Detta är helt normalt. Graden av riktverkan är också viktig. Det hänvisar till det specifika manus som terapin följer. Till exempel är kognitiv beteendeterapi i allmänhet extremt direktiv. Det beror på att sessionerna är mer förberedda och att terapeuten utövar mer inflytande. Dessutom blir det mer “läxor” mellan sessionerna. Tvärtom är psykoanalys inte särskilt vägledande.

Vissa klientpreferenser kan vara skadliga. Om så är fallet kommer terapeuten att ge personen råd om den bästa interventionsmetoden.

3. Andlighet och religiositet

Vetenskaplig litteratur stödjer förhållandet mellan andlighet/religiositet och fysisk och mental hälsa. Det ger bland annat en känsla av tillhörighet, anknytning och stöd. Klienten kan välja att föreslå vissa “anpassningar”. Faktum är att om religiositet och andlighet representerar en central aspekt av personens identitet, kan terapeuten ta hänsyn till detta faktum.

4. Hanteringsstil

Enligt Beutler är hanteringsstil ett personlighetsdrag. Det driver individen att bete sig på ett visst sätt för att anpassa sig till föränderliga och okontrollerbara miljöer och minska det obehag denne kan uppleva. Det finns två typer av hanteringsstilar; internaliserad och externaliserad.

De med en externaliserad hanteringsstil är impulsiva och sällskapliga och visar en påtaglig tendens att delegera sitt ansvar till andra. Denna stil har kopplats till droganvändning och antisocial personlighetsstörning.

Å andra sidan har de med en internaliserad hanteringsstil låg impulsivitet, en tendens att grubbla och ett stort kontrollbehov. Denna hanteringsstil har kopplats till generaliserat ångestsyndrom, OCD, depression och social ångest.

• Om din hanteringsstil är av den externaliserade typen, tenderar du förmodligen att försöka “undvika” eller “fly” från stressiga situationer. Faktum är att om du märker att du måste möta dem, kan du skylla på andra eller din omgivning för ditt obehag.
• Om din hanteringsstil är av den internaliserade typen, tenderar du att hantera eventuella förändringar och hot. Om du misslyckas kan du skuldbelägga dig själv.

Klienter med en externaliserad hanteringsstil drar större nytta av beteendemodifierande terapier fokuserade på symtomminskning. Bland dessa finns träning i emotionell reglering, problemlösning och självkontrollträning.

Omvänt kan klienter med internaliserad hanteringsstil ha större nytta av terapier som syftar till att främja insikt och självmedvetenhet. Faktum är att den mest fördelaktiga interventionen i dessa fall är en som främjar förståelse, självreflektion och mellanmänsklig anknytning. Om du har en internaliserande hanteringsstil bör du leta efter en terapi som fokuserar på kognitiv förändring och känslomässiga uttryck. Till exempel kognitiv terapi eller REBT.