Effekten av traumatiska barndomsupplevelser
Det är välkänt att traumatiska barndomsupplevelser kan ha stora effekter på vuxna. Men hur påverkar de barnen i deras dagliga liv? Hur påverkar det deras beteende? Hur påverkar det hur de lär sig?
En nyligen utgiven studie analyserade hur erfarenheter från barndomen, inklusive fysiska och psykiska övergrepp, påverkar inlärning och utveckling hos barn från en väldigt ung ålder. Studien gjordes av forskare från Rutgers Robert Wood Johnson Medical School och publicerades i Pediatrics, som är en amerikansk tidskrift.
Påverkan på framtida akademiska meriter
Enligt forskarna löper barn i storstadsområden som blivit utsatta för traumatiska barndomsupplevelser en ökad risk för att utveckla problem med inlärning och beteende. Detta börjar redan i förskolan.
Forskarna undersökte data från andra studier som tittade på olika upplevelser i barndomen. Det visade sig att detta påverkade både deras prestation under barndomen och deras senare akademiska studier. Denna ålder valdes eftersom bevisen visade att detta var tiden i barnets liv då man kunde visa på en senare akademisk påverkan.
Analysens resultat visade ett mönster där barn som hade upplevt mer av dessa motgångar fick dåliga betyg. De hade också dåligt beteende och sämre sociala förmågor. Deras språknivåer samt skrivfärdigheter låg också under medel. Aggression från föräldrarnas sida hade påverkat dessa barn.
Att skydda barn från traumatiska barndomsupplevelser
Att skydda barn innebär inte att man placerar dem i en bubbla. Men när de är så små är deras förståelse av världen inte densamma som den hos vuxna.
Psykologen Jesús F.J. Ramirez Cabañas förklarar att traumatiska barndomsupplevelser som förekommer innan 11 års ålder skapar tre gånger så många emotionella problem än om de förekommer senare i livet. Den psykologiska påverkan som dessa situationer har haft kommer att växa med tiden.
Föräldrar tenderar dock att undervärdera intensiteten och varaktigheten hos de stressfulla situationerna som deras barn går igenom. Reaktionerna varierar med ålder, intellektuell kapacitet, personlighet och sociala faktorer.
Ramirez Cabañas förklarar också att den påverkan som vuxna har på barnen de tar hand om har en stor effekt på hur de kommer ihåg traumatiska upplevelser. Exempelvis kan ett dödsfall inom familjen få barnet att känna sig maktlöst.
De vanligaste problemen som uppkommer från posttraumatisk stress och andra former av ångest inkluderar smärta, depression, aggressivt beteende, fysiska symptom, låg självkänsla och sociala och akademiska svårigheter.
Beteenden hos barn som har genomlidit traumatiska upplevelser
Ramirez Cabañas förklarar att när ett barn lider av en traumatisk upplevelse, är det viktigt att man snabbt undviker effekterna av posttraumatisk stress, vilka kan komma som ångest och depression. Syndromen bör behandlas så snart de uppkommer, vilket kan ta upp till tre månader efter den traumatiska upplevelsen.
Det finns ingen anledning att förvänta sig att detta händer. Man bör lära barnet att slappna av och direkt omvandla negativa tankar till positiva. Det är även viktigt att uppmuntra det till att uttrycka sina känslor och åsikter.
Barnet bör använda tekniker för att rikta sina tankar mot mer konstruktiva aktiviteter, som att leka, träna eller delta i gruppaktiviteter. Det är vanligt att barn dömer sig själva för den traumatiska upplevelsen, så de bör lära sig att inte göra detta.
En annan bra strategi är att distansera dem från mediereportage angående detta ämne, speciellt på TV, så att de inte ser bilder som är relaterade till händelsen.
