Exekutiv dysfunktion och dess effekter
Tänk på allt du gör under dagen: pratar med din partner, följer ett recept, genomför ett arbetsprojekt, läser en bok, går till läkaren… Alla dessa dagliga handlingar, som är så naturliga för dig, kan vara stora utmaningar för dem med exekutiv dysfunktion. Det beror på att deras förmåga att organisera, planera och reglera sin uppmärksamhet eller vilja har försämrats. Detta orsakar en signifikant begränsning för dem tillsammans med en förlust av autonomi.
Du kanske aldrig har hört talas om den här termen, men den är vanligare än du kanske tror. Detta tillstånd kan förekomma hos barn, vuxna och äldre och påverkar kognition, känslor och beteende. Därför får det allvarliga återverkningar.
Ett underskott i exekutiv funktion hindrar förmågan att reglera känslor, sätta upp mål, kontrollera sitt beteende självständigt och fungera i omgivningen.
Exekutiv funktion
Exekutiv funktion kan förstås som hjärnans kommandocentral. Det är som en regissör som är ansvarig för de olika funktionerna och samordnar dem för att generera komplext beteende. Den svarar på frågor som “Vad vill jag göra?”, “Hur kan jag göra det?”, “När?”, “Vilka steg måste jag följa?”, “Hur ser processen ut?”… I själva verket är det en organiserande komponent som ligger till grund för alla kognitiva aktiviteter.
I realiteten handlar den exekutiva funktionen om flera funktioner av stor betydelse:
- Initiativet, viljan och beslutsamheten att initiera uppgifter och slutföra dem.
- Planering och organisation.
- Förmågan att reglera uppmärksamhet, koncentrera sig och bibehålla ett bra arbetsminne när man utför en uppgift.
- Förmågan att övervaka processen och upptäcka och eliminera element som stör uppnåendet av målet.
- Flexibiliteten att svara på förändrade miljökrav. Dessutom förmågan att göra korrigeringar.
- Förmågan att identifiera andra personers önskningar, tankar och behov.
Exekutiv dysfunktion innebär ett underskott i dessa kapaciteter för organisation, koordination och kontroll.
Manifestationen av exekutiv dysfunktion
Personer med exekutiv dysfunktion kan ha svårt att utföra flera aktiviteter i sitt dagliga liv. Till exempel:
- De har svårt att initiera uppgifter och projekt.
- De saknar motivation. Dessutom kan de känna sig apatiska och känslomässigt likgiltiga.
- De glömmer vad de gör och lämnar uppgifter oavslutade.
- De skjuter upp och tenderar att lämna allt till senare.
- Det är svårt för dem att ordna sina prioriteringar och organisera sin tid.
- De kan inte skifta fokus på uppmärksamheten när det behövs. Faktum är att de fastnar i tidigare uppgifter och mönster.
- De har svårt att följa kommandon och instruktioner.
- De har stora svårigheter att kontrollera sina impulser. Dessutom kan de inte förutse konsekvenserna av sina handlingar.
- De tycker att det är svårt att förstå andras beteenden, tankar och känslor.
- De har svårt att fatta beslut. De kan inte heller välja mellan flera alternativ eller sätt att reagera på en situation.
- De har svag motståndskraft mot distraktion och störande inslag.
Orsaker till exekutiv dysfunktion
Exekutiv dysfunktion är inte en störning i sig, utan ett underskott som kan uppstå under olika tillstånd. På den neurobiologiska nivån är den exekutiva funktionen direkt associerad med prefrontalkortex. Detta hjärnområde utvecklas främst under barndomen och tonåren. Det är faktiskt i dessa stadier som minderåriga utvecklas och fulländar dessa förmågor.
Det finns dock flera tillstånd som kan förhindra att detta händer. Exekutiv dysfunktion är till exempel en typisk förekomst vid ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder). Det kan också förekomma vid autismspektrumtillstånd (AST) och andra neuroutvecklingsstörningar. Vid ADHD står det för svårigheterna relaterade till uppmärksamhet och impulskontroll. Vid AST förklarar det empatibrist, stereotypa beteenden och begränsade intressen.
Detta exekutiva underskott kan också uppstå som en del av ångestproblem, depression och andra psykiatriska tillstånd. Det är särskilt relevant vid Alzheimers och andra typer av demens och äventyrar de äldres självständighet och säkerhet. Å andra sidan kan det också uppstå till följd av hjärnskador orsakade av trauma eller andra skador.
Vad kan du göra?
Det finns olika insatser och strategier för att lindra effekterna av exekutiv dysfunktion och öka livskvaliteten hos den drabbade. Vilka alternativ man använder beror på det specifika fallet och på orsaken till underskottet. Oavsett dessa variabler är syftet i samtliga fall att återställa de förändrade funktionerna samt göra externa anpassningar.
De drabbade områdena måste identifieras, liksom de bevarade områdena och styrkorna hos individen och dennes miljö. Därifrån kan riktlinjer tillämpas. Dessa inkluderar främjande av hälsosamma livsstilsvanor, arbetsterapi och riktlinjer för patientorientering.
För den drabbade kan det vara väldigt underlättande att förstå sin exekutiva dysfunktion och lära sig att använda element som agendor, planerare, påminnelser och organisations- och självmotivationsstrategier. Med det sagt är bäst att söka råd från en specialist. Denne kan diagnostisera underskottet och utforma en individuell behandlingsplan.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Montero, R., & García, M. C. (2006). La disfunción ejecutiva en el trastorno autista: relaciones con otras variables. Iniciación a la Investigación, (1).
- Rojo Mota, G., Pedrero Pérez, E. J., Ruiz Sánchez de León, J. M., Llanero Luque, M., Olivar Arroyo, Á., & Puerta García, C. (2009). Terapia Ocupacional en la rehabilitación de la disfunción ejecutiva en adictos a sustancias. Trastornos Adictivos, 11(2), 96-105.
- Vayas Abascal, R., & Carrera Romero, L. (2012). Disfunción ejecutiva: Síntomas y relevancia de su detección desde Atención Primaria. Revista Clínica de Medicina de Familia, 5(3), 191-197.
