Fakta om kognitiv beteendeterapi
Psykologin har anammat många tillvägagångssätt för att förstå och adressera mänskligt beteende. Varje metod har en teoretisk grund och praktiska användningar, och idag ska vi ge dig fakta om kognitiv beteendeterapi.
Psykologer har använt den framgångsrikt under lång tid för att behandla en rad olika problem. Det är trots allt ett flexibelt och effektivt alternativ som kan producera betydande skillnader på kort tid.
Den inkluderar många olika tekniker som ger stor flexibilitet i hur man anpassar behandlingen till personen och problemet ifråga.
Fakta om kognitiv beteendeterapi: ursprunget
Trender inom psykologin formas och förändras under årens lopp. Två av dessa, kognitivism och behaviorism, är i hjärtat av tillvägagångssättet vi diskutera idag. Därför ska vi snabbt gå över vad de innefattar.
Behaviorism
Behaviorism är främst intresserad av synligt uppförande. Den studerar beteenden som är observerbara och mätbara.
Denna tankeskola tror att beteendet är ett svar på vissa stimuli och att det ökar eller minskar i frekvens baserat på konsekvenserna.
Därför kan man modifiera någons beteende genom att ändra kopplingen mellan stimuli, svar och konsekvens.
Här kommer ett exempel: någon med fobi för hundar har associerat hundar med rädsla. Som en konsekvens vill han fly när han ser en hund. Om du bryter denna association kommer hunden upphöra att vara ett hotfullt stimuli.
Om du å andra sidan vill att ditt barn ska äta mer grönsaker så kan du belöna det varje gång det gör det.
Kognitivism
Denna psykologiska metod fokuserar på att studera kognitioner, eller tankar och mentala processer. Den intresserar sig för att förstå hur människor tolkar och bearbetar information de mottar.
Grunden för kognitivism är idén att du inte uppfattar verkligheten som den är, utan som du är. Varje person har sina interna processer, och dessa ger olika betydelse till verkligheten de uppfattar.
Här kommer ett exempel: du ringer en vän och denne svarar inte. Du kanske tror att hon inte hörde dig eller att hon inte vill prata med dig eftersom hon inte gillar dig. Verkligheten är densamma, men de interna processerna helt annorlunda.
Kognitiv beteendeterapi
Därmed är kognitiv beteendeterapi en kombination av ovan nämnda tankeskolor och relaterar tankar till beteende. Enligt detta tillvägagångssätt finns det en inneboende koppling mellan tankar, känslor och beteenden.
Förändringar i en av dessa komponenter påverkar därmed de andra.
Denna terapi använder en rad olika tekniker framtagna för att modifiera ett av dessa tre element, med vetskapen att det även kommer förändra de andra två. Till exempel:
- Kognitiv omstrukturering är en teknik baserad på att hjälpa individen modifiera sina övertygelser eller tankar. Den bjuder in henne att utvärdera sanningen om vad hon tänker och hitta mer adaptiva alternativ. När du förändrar sättet hon tolkar verkligheten, förändrar du hur hon känner och agerar.
- Exponeringsterapi handlar om att ändra beteende. Den uppmuntrar patienten att sluta undvika vad han är rädd för, utan istället konfrontera det. När han förändrar sitt beteende och hanterar sin rädsla, kommer han inse att den är ogrundad och därefter ändra de relaterade övertygelserna och känslorna.
- Avslappningstekniker fokuserar på att ändra känslor. De hjälper människor med känslomässig självreglering och att kontrollera nivån av aktivering. Om känslorna förändras så kommer tankarna bli mindre katastrofala, och de förändrar sitt beteende för att konfrontera problemen istället för att fly från dem.
Slutsats
Därför är kognitiv beteendeterapi en komplett, flexibel och effektiv metod. Den kan hjälpa patienter att hantera en rad olika tillstånd och uppnå stora förbättringar på kort tid.
Och inte bara det, för den råkar även vara det psykologiska tillvägagångssätt med mest vetenskapligt bevis. Om du överväger att prova terapi är det dock en bra idé att utforska alla tillgängliga alternativ och välja den som verkar bäst.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
Fernández, M. Á. R., García, M. I. D., & Crespo, A. V. (2012). Manual de técnicas de intervención cognitivo conductuales. Desclée de Brouwer.
Yela, M. (1996). La evolución del conductismo. Psicothema, 8(Sup), 165-186.