Familjemyternas funktion i vardagen
Familjemyter är fiktiva övertygelser och förhoppningar som delas av en hel familj. Dessa övertygelser är relaterade till familjen och är en del av det band som binder familjen samman. Myterna antas vara sanna och styr både individuella och kollektiva beteenden. Familjemyternas funktion är även att bestämma familjemedlemmarnas roller.
De vanligaste typerna av familjemyter är förmedvetna sådana. Med andra ord befinner de sig de på gränsen mellan det medvetna och det undermedvetna. Medan familjen erkänner att de har vissa övertygelser är det inte klart i vilken utsträckning dessa övertygelser uppstår eller varför dessa föreställningar anses vara sanna.
Även om familjemyter definieras som fiktiva, är sanningen att det ofta finns smärtsamma eller outhärdliga sanningar bakom dessa övertygelser. Generellt finner man ledtrådarna till dessa myter i hemliga eller implicita regler som varje familjegrupp implementerar.
Familjemyternas funktion
Ett kännetecken för familjemyter är att de tar form främst när det gäller att tilldela roller i familjen. Dessa övertygelser definierar vem som är “det svarta fåret” eller “förebilden” och så vidare. Ofta finns det ett starkt motstånd mot förändringar i dessa roller. Det kan till och med bli ett tabubelagt ämne.
Andra egenskaper hos dessa myter är följande:
- De formar familjerelationer.
- De representerar bilden som familjen har av sig själv.
- Varje försök att ändra dem leder till starkt motstånd.
- De fyller rollen att täcka över en verklighet som familjen vägrar att acceptera.
- Liksom hos andra myter finns där en grund av sanning.
- De överförs från generation till generation.
- Alla familjer har några myter i större eller mindre utsträckning.
- De representerar hur familjen relaterar till kultur.
Dessa myter består i grunden av tre typer: harmoni, ursäkt och botgöring samt frälsning. Låt oss titta närmare på dem.
Familjemyter om harmoni
Harmonimyter kommer från familjer som bygger upp en idyllisk bild av sig själva. De utvecklar en hel rad beteenden för att övertyga sig om att där finns en balans, en enhet och ett starkt band mellan alla deras medlemmar. Dessa myter syftar till att skapa en illusion om att det inte finns några problem inom familjen.
Generellt sett skapar denna typ av familj den här bilden framför andra. Bakom den idylliska fasaden finns ofta illdåd, övergrepp, skuldkänslor eller andra skamfyllda aspekter som de vill täcka över och dölja med en presenning av perfekt harmoni. Detta för att förhindra insyn, utvärdering eller bedömande från andra. Men dessa familjer upplever ofta depression och missnöje, liksom starka, olösta fientligheter.
Familjemyternas funktion för ursäkt och botgöring
Dessa myter är lite mer komplexa eftersom de handlar om djupare frågor. I detta fall hamnar ansvaret för olyckor eller familjeproblem på en eller flera personer i familjen. Dessa människor kan vara levande eller döda. Ibland kan någon utanför familjen, men nära besläktad med den, få bära skuldbördan.
Det mest uppenbara exemplet på detta är “syndabocken”. Det är den personen som andra skyller på för det som inte fungerar bra i familjen eller de problem som finns. Sedan befriar detta andra familjemedlemmar från ansvar. Projektion är en grundläggande mekanism för dessa myter. I det här fallet är det kollektiv projektion.
Frälsningsmyter
När det finns familjemyter om frälsning konstruerar familjemedlemmar figuren av den “mytiska frälsaren”. Detta är en karaktär som alla andra förväntar sig ingripande från, antingen inför ett specifikt problem eller allmänna problem. Faktum är att andra familjemedlemmar tror att denna frälsare har förmågan att tillhandahålla vad familjen behöver eller ta reda på vad som inte fungerar.
Den mytiska frälsaren kan vara en av familjemedlemmarna, men det kan också vara en extern individ. Det är mycket vanligt att familjegrupper tilldelar denna roll till en psykolog, till exempel när familjen befinner sig i behandling.
Ju mer patologiska familjeförhållandena är, desto oftare tenderar dessa myter att bli yttrade samt konsoliderade. Det här är dock fel vägval och de förhindrar att man löser de verkliga problemen som behöver bli åtgärdade.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Fairlie, A., & Frisancho, D. (1998). Teoría de las interacciones familiares. Revista de investigación en psicología, 1(2), 41-74.
- Graton, A., & Mailliez, M. (2019). A theory of guilt appeals: A review showing the importance of investigating cognitive processes as mediators between emotion and behavior. Behavioral Sciences, 9(12), 117.
- Ortega Delgado, X., Libreros Cardona, A. M., Castillo Garzón, J. D., Collazos Zuñiga, J. F., Pinzón González, K. J., López Gómez, L. E., … & Ospina Botero, M. (2014). Mitos familiares sobre la adolescencia. https://ridum.umanizales.edu.co/xmlui/bitstream/handle/20.500.12746/1392/131_Ortega_Delgado_%20Ximena_2012.pdf?sequence=1&isAllowed=y#:~:text=Inicialmente%20el%20t%C3%A9rmino%20de%20%E2%80%9Cmito,la%20familia%20con%20los%20dem%C3%A1s.
- Ubaidi, B. A. A. (2017). Cost of growing up in dysfunctional family. Journal of Family Medicine and Disease Prevention, 3(3), 1-6.
