De fem olika typerna av bipolär sjukdom
De olika typerna av bipolär sjukdom har betydande effekter på de drabbades mentala tillstånd och inverkar också på personerna i deras närhet. Det är en psykisk störning som karaktäriseras av en pendling mellan depressiva och maniska tillstånd. Följden blir att den drabbade kan slå om från intensiv eufori och överdriven självtillit till ett tillstånd av djup förtvivlan, ångest och negativitet.
Uttryck i stil med “Den där personen är lite bipolär” eller “Idag är det inte min dag, jag känner mig lite bipolär” är vanliga i vårt dagliga liv. Vi använder den här sortens uttryck kanska vidlyftigt för att beskriva de övergående sinnesstämningar vi som människor ofta upplever.
Och även om vi alla då och då känt som om vi hamnat i en emotionell berg- och dalbana, så är det något helt annat än att leva med bipolär sjukdom. För de drabbade är det mycket svårt att tackla detta komplexa tillstånd.
Först och främst finns det inte två personer med bipolär sjukdom som är helt lika varandra. Alla fall skiljer sig åt.
En del följer noggrant sin behandling och lyckas leva ett helt normalt vardagligt liv. Andra inlåter sig däremot i riskfyllda beteenden, bryr sig inte om att följa de medicinska riktlinjerna och har otillräcklig kontroll över sina sociala, personliga eller yrkesmässiga liv.
Låt oss ta en närmare titt på klassificeringen av denna psykiska sjukdom.
De fem olika typerna av bipolär sjukdom
Bipolär sjukdom är en av de vanligaste av alla psykiska sjukdomar och också en av de allvarligaste. Vi vet att den berör mellan tre och fem procent av världens befolkning och att den kan uppkomma tidigt i barndomen, även om det i regel är vuxna som drabbas. Det handlar om en störning som kan hålla i sig under flera års tid, varefter den kan gå i remission under en period, för att kanske snart därefter återkomma.
Som vi redan nämnt så upplever alla sjukdomen på olika sätt. Somliga lider av svåra depressiva perioder, medan deras euforiska episoder är mildare. Andra drabbas av mer intensiva och besvärande maniska episoder. En del fastnar i ett visst tillstånd under flera månader, medan andra hastigt växlar mellan skoven.
Med andra ord är det inte bara viktigt att diagnostisera sjukdomen så snart som möjligt, utan dessutom bör man ta reda på vilken av de olika typerna av bipolär sjukdom det är fråga om. Nedan ska vi göra en analys av dessa.
Cyklotymi
Cyklotymi är den mildaste formen av bipolär sjukdom. Den debuterar vanligen under tonåren, vilket gör att den är svår att diagnosticera, då den ofta sammanfaller med de beteendeförändringar som är typiska för denna åldersgrupp. Emellertid kan den utvecklas till situationer som familjen inte kan ta itu med på egen hand. Här är några av de utmärkande symtomen:
- Mental instabilitet. Personen i fråga är medveten om sitt tillstånd.
- Milda episoder av depression uppträder (melankoli, ledsnad, lättretlighet, förändrade sömn- och matvanor).
- Faser av eufori, hyperaktivitet eller entusiasm som emellertid inte är alltför uppskruvad; detta tillstånd kallas hypomani.
- Det kan gå flera månader då personens känslor, beteenden och sinnesstämningar är stabila och balanserade. Dock är det inte ovanligt att denna fas förr eller senare åtföljs av depression, risktagande beteenden och dumdristiga upptåg.
- Familjemedlemmar kan märka att personen har en mycket besvärlig karaktär med uppseendeväckande utbrott och lynnigt humör.
Bipolär sjukdom typ I
Den här typen av bipolär sjukdom blir vanligtvis diagnostiserad när patienten har genomgått en manisk fas som varat i över en vecka och under vilken även psykotiska anfall har förekommit. Dessa situationer är särskilt allvarliga och i regel måste patienten läggas in på sjukhus.
- Fram till nyligen klassificerades detta tillstånd som manodepressiv psykos. De mest iögonfallande maniska episoderna är de som involverar våldsamt beteende, vilket även kan inkludera självmordsförsök.
- Bipolär sjukdom typ I kan variera i svårighetsgrad från mild till funktionsnedsättande. I mer allvarliga fall kan individen få stora problem med att leva ett självständigt liv (att studera, arbeta, sköta sin egen ekonomi osv).
Bipolär sjukdom typ II
Utmärkande för denna kategori är att den inkluderar den mildaste varianten av mani: hypomani. Samtidigt är det också vanligare med återkommande episoder av egentlig depression. För att kunna diagnostisera någon med denna typ av bipolär sjukdom måste vederbörande ha upplevt följande:
- Minst en episod av hypomani och mer än en episod av egentlig depression.
- Sömnstörningar: antingen sömnlöshet eller ovanligt stort sömnbehov (hypersomni).
- Extrem trötthet.
- Oförklarlig gråtlust.
- Självmordstankar.
- Dålig självkänsla och dålig motivation.
Snabba cykler
En person sägs ha snabbt växlande (rapid cycling) bipolär sjukdom om denne i genomsnitt genomgår fyra episoder per år. Dessa episoder kan vara depressiva eller blandade (depressiva, maniska eller hypomaniska). Följaktligen kan en del människor med bipolär sjukdom typ I eller II också tillhöra denna grupp.
Emellertid vet vi att den här typen inte är särskilt vanlig. Endast 10 % av fallen inom de olika typerna av bipolär sjukdom räknas till denna kategori.
Bipolär sjukdom orsakad av andra medicinska tillstånd eller drogmissbruk
Av alla de olika typerna av bipolär sjukdom är detta den mest ospecificerade. Varför? För att en del personer inte uppvisar ett visst mönster, i motsats till de ovannämnda typerna. Emellertid ger man dem denna diagnos på grund av deras humörsvängningar, medicinska bakgrund och beteende.
Många av dessa fall har två orsaker: antingen lider personen av någon sjukdom (såsom schizofreni) eller också är vederbörande beroende av en viss substans.
Sammanfattningsvis kan vi konstatera att de olika typerna av bipolär sjukdom beskriver olika situationer, men de är alla lika allvarliga.
Dock är det här viktigt att understryka ett par punkter. För det första går det att hålla kontroll på häftiga humörsvängningar med rätt behandling. På så sätt kan patienterna erbjudas bättre livskvalitet.
För det andra är det mycket värdefullt att de får psykologisk stöttning. Därigenom kan de lära sig att utveckla nya färdigheter och förbättra sina relationer, både på arbetet och inom familjen. Med hjälp av medicinsk och psykologisk vägledning kan patienterna uppnå självständighet och leva tillfredsställande liv.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Connolly, Kevin R.; Thase, Michael E. (2011). «The Clinical Management of Bipolar Disorder: A Review of Evidence-Based Guidelines» [El manejo clínico del trastorno bipolar: una revisión de guías clínicas basadas en la evidencia]. Prim Care Companion CNS Disord.
- Harrington R. (2005). Affective disorders. Child and Adolescent Psychiatry. 4th ed. Oxford: Blackwel Publising.
- Hilty, D.M., Leamon, M.H., Lim, R.F., Kelly, R.H. y Hales, R.E. (2006). A Review of Bipolar Disorder in Adults. Psychiatry (Edgmont), 3(9), 43-55.
- Phillips, M.L. y Kupfer, D.J. (2013). Bipolar Disorder Diagnosis: Challenges and Future Directions. Lancet, 381(9878), 1663-1671
- Rowland, T. y Marwaha, S. (2018). Epidemiology and Risk Factors for Bipolar Disorders. Therapeutic Advances in Psychopharmacology, 8(9), 251-269.
