Fem sätt barndomstrauma påverkar förhållanden
Barndomstrauma påverkar förhållanden på flera sätt. De som drabbas av barndomstrauma har faktiskt inte lätt att knyta an. Det beror på att deras sinnen är fulla av osäkerhet och skuggor av ett olöst förflutet. Ett av de viktigaste sätten på vilka känslomässiga ärr från barndomstrauma är mest inflytelserika gäller de typer av anknytning som dessa människor bygger i sina kärleksrelationer.
Det finns inget så mångfacetterat, komplext och skadligt som psykologiskt trauma. Det uppstår som ett resultat av kontinuerlig exponering för en stressande händelse. Detta kan vara ett dysfunktionellt hem, fysiska eller känslomässiga övergrepp etc. Oavsett typ av trauma är det ett olyckligt faktum att många når vuxen ålder tillsammans med sina känslomässiga sår från igår.
När barndomstrauma fortfarande har starkt inflytande på människors liv är det ganska vanligt att de kombinerar misstro med en rädsla för övergivande. I själva verket kan drabbade av barnmisshandel gå igenom perioder då de hatar sig själva. Det är en utmaning för dem att ens stanna kvar i sina förhållanden. Att fortsätta att bidra till och ta hand om förhållandet liksom deras partners kan visa sig vara för mycket för dem. Å andra sidan är det inte heller lätt att älska någon som inte hade en bra barndom. Det finns alltid vissa konsekvenser.
Trauman som upplevts i barndomen har allvarliga effekter på psykisk hälsa. De kan påverka alla livsområden: arbete, vänskap, relationer…
Barndomstrauma påverkar förhållanden
Vid psykologiskt trauma kvarstår effekten av det som upplevts, även om den stressiga situationen inte längre existerar. Med andra ord spelar det ingen roll att 15, 20 eller 30 år har gått sedan den negativa upplevelsen. Faktum är att symptomatologin kvarstår och manifesterar sig på många sätt.
Universiteten i Illinois, Chicago, Virginia och Texas i USA forskade kring detta ämne. Studien drog slutsatsen att ett stort antal barn som utsatts för barndomstrauma, upplevde svårigheter att hantera och reglera sina känslor när de kom upp i tonåren.
Med andra ord, dessa barn uppvisade beteendet som är typiskt vid inlärd hjälplöshet. De hade svårt att reagera, agera och försvara sig inför erfarenheter av lidande och stress. Som regel reagerar och agerar varje individ på ett visst sätt när de står inför traumatiska händelser. Det finns dock alltid liknande mönster som tenderar att upprepa sig själva. Den här typen av beteenden hos människor som har upplevt trauma i barndomen tenderar att följa följande mönster:
1. Jag behöver dig, men jag litar inte på dig
När barn blir utsatta för misshandel, känslomässiga brister, övergrepp etc., är det vanligt att de utvecklar en av två typer av anknytning i vuxen ålder. Dessa är den ängsliga ambivalenta anknytningsstilen och den oorganiserade. Men hur manifesterar sig denna dynamik i parrelationer? I princip så här:
- De drabbade kan visa (uppenbart) känslomässigt självförtroende och ta för givet att de inte behöver någon. De håller alltid avstånd. Men samtidigt behöver de sina partners närhet (därav ambivalensen).
- Det är svårt för dem att vara intima och att bygga upp ett starkt förtroende för att öppna sig för sina partners.
- De fruktar att bli förrådda och övergivna. I själva verket, oavsett hur kärleksfulla deras partners är mot dem, räcker det aldrig.
- Ambivalens är en konstant funktion. Dessa människor är krävande och behöver mycket av sina partners. Å andra sidan är de fulla av misstro och rädda för att bli sårade som i barndomen. Faktum är att de bygger murar toppade med taggtråd i sina relationer.
2. Allt blir bara för mycket för de drabbade när barndomstrauma påverkar förhållanden
Barndomstrauma påverkar ett förhållande på många sätt. Ett sådant gäller problemlösningsfärdigheter. Dessa människor brukar inte känna sig kapabla att hantera vardagliga utmaningar i sina förhållanden. De tenderar att förstora alla problem, påverkas av minsta lilla och känner sig ständigt överväldigade.
De kommer att tolka ett illa valt ord från sina partners som ett tecken på tristess eller att de inte längre älskar dem. Om deras partners glömmer något är det världens undergång. Även en enkel diskussion kan få dem att känna att förhållandet är över.
3. De vill inte prata om det
Som vi påpekade tidigare för barndomstrauma med sig dålig hantering av känslor. Detta innebär ofta en oförmåga att uttrycka det som gör ont och kommunicera effektivt. Med andra ord, dessa människor tenderar att ha liten skicklighet när det gäller att hantera konflikter i ett förhållande. Faktum är att när en meningsskiljaktighet uppstår stänger de ofta av sig själva och talar inte.
Personer som drabbats av trauma i barndomen upplever allvarliga problem med att kommunicera sina känslor, lösa problem och hantera specifika konfliktsituationer i parförhållanden. I dessa sammanhang är det vanligt att de slutar prata med sina partners ett tag.
4. De känner att de inte förtjänar sina partners
De som upplevt brist på kärlek i sin barndom når ofta vuxen ålder med låg självkänsla. Deras brist på självkärlek och uppskattning för dem de är får dem att hela tiden tvivla på sina förhållanden. Detta leder till en långsam bojkott av själva förhållandet.
När en partners kärlek upprepade gånger ifrågasätts är bandet dömt att vara en källa till konstant lidande.
5. De känner sig ständigt ensamma
“Jag är med min partner, men trots detta känner jag mig fortfarande ensam hela tiden. Ingenting gör mig riktigt glad. Det finns vissa dagar då jag bara inte klarar av mig själv eller världen”. Barndomstrauma påverkar förhållanden på många sätt. Det övergripande problemet förblir dock det latenta lidandet, det oläkta såret.
Universiteten i Vermont och Virginia i USA genomförde forskning som konstaterade att barndomstrauma orkestrerar psykiska störningar. Dessutom behandlas dessa i många fall inte ens. Faktum är att posttraumatisk stress, generaliserad ångest och större depression är vanliga hos offer för övergrepp i barndomen.
Inkapslad smärta och ärret av olöst trauma tenderar att isolera de drabbade. Därav deras känslor av permanent ensamhet, trots att de har någon som älskar dem ovillkorligt vid sin sida. Faktum är att i denna typ av relation finns det inte två figurer, utan tre. Deras partners, dem själva och deras latenta lidande. Av denna anledning bör professionell hjälp alltid sökas i dessa typer av situationer.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Copeland WE, Shanahan L, Hinesley J, et al. Association of Childhood Trauma Exposure With Adult Psychiatric Disorders and Functional Outcomes. JAMA Netw Open. 2018;1(7):e184493. doi:10.1001/jamanetworkopen.2018.4493
- Berenz, E. C., Vujanovic, A., Rappaport, L. M., Kevorkian, S., Gonzalez, R. E., Chowdhury, N., Dutcher, C., Dick, D. M., Kendler, K. S., & Amstadter, A. (2018). A Multimodal Study of Childhood Trauma and Distress Tolerance in Young Adulthood. Journal of aggression, maltreatment & trauma, 27(7), 795–810. https://doi.org/10.1080/10926771.2017.1382636
- Davidson G, Shannon C, Mulholland C, Campbell J. A longitudinal study of the effects of childhood trauma on symptoms and functioning of people with severe mental health problems. J Trauma Dissociation. 2009;10(1):57-68. doi: 10.1080/15299730802485169. PMID: 19197712.
