Yttre känsloreglering: en väg mot emotionellt inflytande

”Jag är här för dig, jag stöder dig och jag förstår dig.” Få saker är lika positiva som att du känslomässigt stödjer dem du älskar. Men i slutändan måste du vara den som är ansvarig för att lösa dina egna vardagliga problem och utmaningar.
Yttre känsloreglering: en väg mot emotionellt inflytande
Valeria Sabater

Skriven och verifierad av psykologen Valeria Sabater.

Senaste uppdateringen: 27 december, 2022

Yttre känsloreglering avser en ganska vanligt förekommande process. Det gäller de situationer där en persons stöd och närvaro ger dig en känsla av inre fred, lugn och välbefinnande. Du kanske inte har tänkt på det, men de psykologiska gåvorna som andra ger dig kan ibland vara nästan beroendeframkallande källor till stöd.

Låt oss bättre försöka förstå detta genom ett exempel. Du har antagligen vänner som brukar vända sig till dig när de står inför ett problem eller har en dålig dag. I dessa fall är det mer än troligt att du slutar upp med vad du gör för tillfället för att ge dem din uppmärksamhet, lyssna på vad som har hänt och få dem att känna sig bättre till mods och förstådda. Men det finns människor som vänder sig till andra hela tiden, vid minsta lilla sak.

Här talar vi om individer som är ”beroende” av emotionellt stöd. Faktum är att vissa människor helt enkelt inte kan hantera sina känslomässiga tillstånd på något annat sätt än genom en annan person som fungerar som en tillflykt. Det kommer till och med till en punkt där de säger saker som: ”Jag vet inte vad jag skulle göra utan dig”. Så även om du kanske älskar att hjälpa andra när de behöver dig, är den här situationen inte helt problemfri.

Människor måste lära sig att hantera sina känslor på egen hand. När allt kommer omkring är vi alla ansvariga för oss själva. Det är vårt jobb att lösa vad som gör ont, ta reda på ursprunget till våra problem samt lära oss regleringsstrategier och känslomässig hantering. Att förlita sig enbart på reglering av yttre känslor är inte lösningen.

Låt oss gå lite djupare in i det här ämnet.

Yttre känsloreglering: vad består det av?

Yttre känsloreglering är ett relativt nytt studieområde. Hittills har psykologin varit mycket intresserad av att lära känna de mekanismer genom vilka människor självreglerar sina känslomässiga tillstånd. Det verkar dock som om vi alla har glömt bort hur sociala vi som människor är, och att det inte är något fel med att söka stöd från andra.

Denna modell börjar i grunden med Jim Coans sociala baslinjeteori. Detta tillvägagångssätt fastställer att hjärnan upplever stress på ett isolerat sätt och att närhet till våra kamrater ger oss välbefinnande.

Att dela våra känslor med en annan person minskar känslan av hot som vi brukar få när vi möter svårigheter. Dessutom får det oss att känna oss validerade, något som är nödvändigt i vårt dagliga liv.

Det finns inom ramen för yttre känsloreglering en del nyanser som är viktiga att vi lär oss om.

Ett långt rep

Vad innebär yttre känsloreglering?

Yttre känsloreglering är en process där en person påverkar andras emotionella tillstånd. Detta görs dessutom medvetet, frivilligt och med syfte att förbättra sinnestillståndet hos den andra personen.

Om vi ​​går tillbaka till det första exemplet ser du att du har ansvaret för att reglera hur din vän känner sig under dess tuffa tider.

  • Det här är inte en situation då ni smittar varandra med varandras känslor. Å ena sidan är du inte nedsänkt i den andras känslomässiga tillstånd. Å andra sidan påverkas inte den andra personen av ditt emotionella tillstånd. Vad du upplever här är en tydlig vilja att reglera hur den andra personen känner sig just nu.
  • Det finns en avsiktlig intention. Med andra ord, ”Jag ska försöka få dem att må bättre genom att få dem att se saker från ett annat perspektiv”.

Andra kan känslomässigt påverka dig på många sätt

Hittills har vi pratat om yttre känsloreglering som den perfekta mekanismen för att erbjuda stöd. Det är dock viktigt att hålla en liten aspekt i åtanke. Denna reglering kan vara både positiv och negativ. Med andra ord kan människor medvetet påverka andra på ett dåligt sätt och orsaka dem obehag.

Föreställ dig till exempel att du berättar för någon hur du mår och de svarar med meningar som: ”Tja, om du mår dåligt känner jag mig sämre” eller ”du har alltid fullt upp med problem”, ”du verkar inte veta hur du ska hantera ditt liv”. Denna typ av verbalisering kan verkligen påverka personens humör på ett negativt sätt.

Det mest komplicerade med negativ yttre känsloreglering är att det inte alltid är så uppenbart som du kanske tror. Sanningen är att vissa människor kan undergräva ditt humör på ett så kamouflerat sätt att du inte ens märker det.

En ledsen man som sitter vid stranden och tänker på yttre känsloreglering

Det är inte bra att vara beroende av externt emotionellt stöd

Att bryta upp med sin partner, förlora ett jobb, förlora en familjemedlem och misslyckas med ett projekt är alla exempel på svåra tider. Vi går alla igenom dem och behöver utan tvekan externt emotionellt stöd. Men för att verkligen uppleva att man går framåt och övervinner sorg, motgång eller andra svårigheter, stora som små, är det viktigt att lära sig att gynna intern känsloreglering.

Om du inte lär dig att hantera dina känslor på egen hand och alltid väntar på att andra ska reglera dem åt dig, kommer du att bli beroende av andra. Att förvänta sig att andra ska minska ditt obehag är själviskt, tycker du inte? Det kan vara något du har nytta av. Men i slutändan är det bara som att sätta en varm kompress på ett sår: det lindrar smärtan men traumat finns kvar.

Det är ditt ansvar att hantera dina vardagliga känslor, både bra och dåliga. Externt stöd är viktigt för människor och det är okej att vända sig till det då och då. Du får dock inte vänja dig vid det. När allt kommer omkring handlar emotionell mognad om att vara tillräckligt oberoende för att lösa och övervinna din egen smärta.


Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.


  • Barthel, Abigail L.; Hay, Aleena; Doan, Stacey N.; Hofmann, Stefan G. (2018-10-18). “Interpersonal Emotion Regulation: A Review of Social and Developmental Components”. Behaviour Change. 35 (4): 203–216. doi:10.1017/bec.2018.19.
  • Nozaki, Y. & Mikolajczak, M. (2020) Extrinsic emotion regulation. Emotion; 20(1): 10-15.
  • Nozaki, Y. (2015) Emotional competence and extrinsic emotion regulation directed toward an ostracized person. Emotion; 15(6): 763-774.

Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.