Förhållandet mellan depression och ryggsmärta

Depression och ryggsmärta är ofta sammankopplade. De som upplever denna typ av kronisk smärta uppvisar även en större risk till att drabbas av känslomässig instabilitet. Men varför?
Förhållandet mellan depression och ryggsmärta
Valeria Sabater

Skriven och verifierad av psykologen Valeria Sabater.

Senaste uppdateringen: 27 december, 2022

Det finns ett direkt samband mellan depression och ryggsmärta. Faktum är att den förra tenderar att manifestera sig tillsammans med den senare. Det är vanligt att en person som upplever kroniskt ryggont även utvecklar en störning i sinnesstämningen. Och detta är något som drastiskt kan minska produktiviteten och försämra livskvaliteten för dem som drabbas av det.

Dessa två problem är bland de vanligaste och oftast återkommande när det gäller de tillstånd som innebär störst påverkan på arbetet. Till exempel är ryggont en vanlig orsak till arbetsfrånvaro, och detta är något som gäller globalt. Faktum är att uppskattningar visar att nästan 80 procent av alla människor har eller kommer att uppleva detta problem någon gång i livet.

Samma sak gäller depression. Den psykologiska, sociala, yrkesmässiga och personliga effekten av detta tillstånd är enorm och kommer, vad det verkar, att bli så ännu mer i framtiden. Därför är det ett relevant problem som fortsätter att fängsla forskare decennium efter decennium. Att leva med smärta, vare sig den är fysisk eller känslomässig, skapar arbetsoförmåga och påverkar många områden i människors liv. Därför är det viktigt att klargöra de bakomliggande orsakerna samt vidta de åtgärder som behövs för att åtgärda det.

Jag ville inte vakna. Jag hade det mycket bättre under tiden jag sov. Och det är verkligen sorgligt. Det var nästan som en omvänd mardröm, som då du vaknar från en mardröm och du blir lättad. Jag vaknade upp i en mardröm.

-Ned Vizzini-

En deprimerad kvinna

Faktorer som bestämmer förhållandet mellan depression och ryggsmärta

Depressioner följs ofta av intensiva fysiska symtom. Förutom ryggsmärtor finns där nackbesvär, huvudvärk, ledvärk, magproblem och så vidare. Detta är inget nytt och det finns många berättelser om människor som upplevt posttraumatiska stresstörningar som lett till alla möjliga typer av fysisk smärta.

Atkinson, Slater, Patterson, Grant och Garfin (1991) lade märke till att depression och ryggsmärta ofta drabbar krigsveteraner som återvänder från uppdrag i miljöer där det funnits väpnade konflikter. Också studier som bland annat från Jilin University i Kina, som specialiserat sig på genetisk forskning, visar övertygande på sambandet mellan dessa två dimensioner. Med andra ord är humörsjukdomar och kronisk smärta ofta två sidor av samma mynt.

Ju större svårighetsgraden av depression är, desto större blir din ryggsmärta

Människor som står inför en allvarlig depression kan uppleva kraftiga ryggsmärta i ländryggen, vilka uppstår på emotionell basis. Det är den allvarligaste humörstörningen och vanligtvis resultatet av en psykologisk aspekt som antingen försummats eller inte hanteras korrekt.

Vad forskare observerat genom röntgen och CAT-skanning i dessa situationer är att hjärnregionerna kopplade till depression är desamma som de som är relaterade till den fysiska uppfattningen av smärta.

Man skulle kunna säga att man upplever känslomässig smärta på samma sätt som fysisk smärta. Forskarna upptäckte också att vid depressiva tillstånd ökar produktionen av en typ av protein, pro-BDNF. Denna molekyl släpps ut i ryggmärgen, vilket höjer upplevelsen av smärta, särskilt i ryggområdet.

Kroniska tillstånd av försummad emotionell och fysisk smärta

Freie Universität Berlin och den tyska hälsovården genomförde en studie över mer än 43 000 personer under ett år. De ville förstå sambandet mellan depression och ryggsmärta. En sak som de observerade är att denna verklighet är vanligare bland kvinnor, särskilt efter 50 års ålder. De observerade också att detta tenderar att drabba människor som får mindre emotionellt, socialt och psykologiskt stöd.

Detta innebär att människor ibland försumma detta mentala tillstånd under långa perioder. Denna depression skapar en skada som förvärrar deras känslomässiga tillstånd. Slutligen höjs den psykosomatiska symptomatologin och påverkar då ryggen i allra största grad.

Det är tydligt att personer med kronisk ryggsmärta också har större risk att utveckla en humörstörning. Smärtan, begränsningen de upplever i att utföra grundläggande uppgifter, att inte kunna arbeta normalt och att tvingas minska sin dagliga rutin är något som så småningom påverkar deras sinnestillstånd.

En man med ryggont

Hur man behandlar depression och ryggsmärta

Läkare rekommenderar att man använder ett tvärvetenskapligt tillvägagångssätt när man hanterar depression och ryggsmärta. Framför allt är det viktigt att ställa en adekvat diagnos och upptäcka eventuell närvaro av andra fysiska eller psykiska tillstånd. Följande metoder är generellt sett användbara för detta:

  • Farmakologisk terapi i form av antidepressiva medel, smärtstillande medel, antiinflammatoriska medel etc.
  • Med kognitiv beteendeterapi kan man arbeta med en persons dysfunktionella tankar och införa mer anpassade beteenden.
  • Stressreduktionstekniker, såsom måttlig fysisk aktivitet, avkoppling, djupandning, meditation och att lära sig tekniker för att hantera känslor.
  • Program för smärtrehabilitering, såsom medicinska och psykologiska enheter specialiserade på smärtlindring. Samarbetet mellan sjukgymnaster, läkare och psykologer ger vanligtvis bra resultat i dessa fall.

Fackmän håller fortfarande på att utveckla spännande program inom detta område. Faktum är att forskning som bland annat studier av Gatchel, RJ och Turk indikerar behovet av att uppnå ”mental avkonditionering” hos patienter. Vad detta betyder är att det finns tillfällen då en person känner sig helt kontrollerad och styrd av sin smärta och underordnad sitt eget lidande. Således klarar de inte av att ta sig framåt, vilket gör att deras depression intensifieras.

Slutligen är det nödvändigt att arbeta med den negativa uppfattningen tillsammans med verklighetsbilden för att på så vis uppnå små dagliga framsteg.


Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.


  • Srivastava, S., Yadav, P., Panchal, B. N., Vala, A. U., Ratnani, I., & Khania, P. (2018). Association of depression and chronic lower-back pain. Archives of Psychiatry and Psychotherapy20(4), 37–46. https://doi.org/10.12740/APP/94399
  • Pinheiro, M. B., Ferreira, M. L., Refshauge, K., Maher, C. G., Ordoñana, J. R., Andrade, T. B., … Ferreira, P. H. (2016, January 1). Symptoms of depression as a prognostic factor for low back pain: A systematic review. Spine Journal. Elsevier Inc. https://doi.org/10.1016/j.spinee.2015.10.037
  • Martini, L., & Hoffmann, F. (2018). Comorbidity of chronic back pain and depression in Germany: Results from the GEDA study, 2009 and 2010. Zeitschrift Fur Evidenz, Fortbildung Und Qualitat Im Gesundheitswesen137138, 62–68. https://doi.org/10.1016/j.zefq.2018.10.003

Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.