En biografi över den briljanta läkaren Klaudios Galenos

Klaudios Galenos av Pergamon är känd som en av dem vars idéer helt revolutionerat ett helt ämnesområde. I en tid då diagnostiska verktyg, och kunskaper inom biologi, nästan var helt oexisterande lyckades han skapa idéer och principer som skulle formulera medicinsk praxis under århundraden.

Skriven och verifierad av psykologen Gema Sánchez Cuevas.

Senaste uppdateringen: 31 december, 2020

Namnet Galenos är så nära kopplat till medicinsk historia att alla läkare idag på något sätt använder hans läror. Efter Hippokrates anses han vara den mest kända representanten för hälsoområdet under antiken. Läkaren Klaudios Galenos bidrag var avgörande för den medicinska vetenskapen då, och erkänns fortfarande idag.

Galenos koncept vägledde det medicinska området i mer än tusen år. Hans studier på människokroppen lade grunden till en förståelse för hela människans anatomi. Bland hans många bidrag finns att det inte är luft som cirkulerar genom venerna, utan att där snarare finns blod.

Han gjorde också en del betydande upptäckter angående hjärtklaffar, njurarnas och urinblåsans funktioner och vissa grundläggande uppfattningar angående hjärnan.

Galenos var också en av de första som bevittnade och beskrev en epidemi. Han blev ett förstahandsvittne till Antoninska pesten, även känd som Galenos pest. Den delade historien om den antika världen i två. Även om läkare aldrig förstod den helt så gav de oss viktig information angående fenomenet.

Läkaren Klaudios Galenos, den ödesbelagda?

Galenos kom till världen år 129 eller 130 e.Kr. Han såg först dagens ljus i Pergamon, en stad då under grekiskt styre och numera en del av det moderna Turkiet. Denna läkare blev född in i en aristokratisk och rik familj. Hans far var Aelius Nicon, en välstående arkitekt och markägare. Endast lite är känt om hans mor, förutom att hon hade ett besvärligt temperament.

Galenos föräldrar var angelägna över att deras son skulle få en bra och gedigen utbildning. Legenden säger att hans far en natt drömde om Asklepios, medicinens gud. I drömmen sa guden honom att hans son skulle studera medicin. Oavsett om det är på grund av detta eller av någon annan anledning så uppmuntrade hans far honom att följa denna yrkesinriktning.

Inledningsvis verkade Galenos vid Asklepiostemplets gymnasium i Pergamon, vilket verkade ungefär som ett tempel och sjukhus i ett. Där kombinerade han tidens medicinska kunskaper med religiösa övertygelser. Senare åkte den framtida läkaren för att studera i Smyrna och Korinth, där han blev bekant med Hippokrates arbete, vilket väsentligt påverkade hans träning.

Klaudios Galenos, en enastående läkare

Galenos tog sig så småningom till Alexandria, vilket var den tidens kunskapscenter. Där avslutade han sin utbildning, främst inom anatomi och fysiologi. I metropolen fick han tillgång till att dissekera lik, vilket gjorde det möjligt för honom att bättre förstå människokroppens funktioner.

Han återvände till sin hemstad när hans far dog. Där blev han läkare vid gladiatorskolan och fick möjligheten att lära sig mer om kross- och sårskador. Han arbetade där i ungefär fyra år, medans hans rykte som en effektiv läkare växte alltmer.

År 162 e.Kr. reste han till Rom för att bosätta sig där, vilket utan tvekan var världens huvudstad vid denna tid. Hans prestige växte till den punkt att han blev personlig läkare för flera kejsare. Han tjänade stora namn som Marcus Aurelius, Commodus och Septimius Severus. Tack vare sin vistelse i Rom kunde han nu ge fria tyglar åt sin förmåga som forskare. Experter tror att han under denna period skrev cirka 400 verk, varav dock endast 150 finns bevarade.

Ett definitivt avtryck

I Rom var dissektioner förbjudna, så Galenos blev tvungen att bedriva sin forskning på djur, ibland levande, ibland döda. Detta hjälpte honom att förstå njurarnas och ryggmärgens grundläggande funktioner. Tyvärr blev mycket av hans arbete förstört i en brand år 171.

Hans huvudverk var Ars medica, en avhandling som var i fullt bruk i 15 århundraden. Arbetet från denna läkare anses också vara den grundläggande för farmakologin. En av hans stora dygder är att han var hängiven till att experimentera. Med andra ord var han en vetenskapsman som först sökte bevis och sedan byggde sin kunskap kring det.

Klaudios Galenos var också övertygad om att medicinsk kunskap inte kunde sökas eller utövas om den inte åtföljdes av en djup etik. Han ansåg att medicin framför allt var en filantropisk konst. Han menade att en läkare borde vara dygdig och disciplinerad och att han framför allt skulle kännetecknas av uthållighet.

Innan hans död återvände denna berömda läkare till sin hemort, Pergamon, där han dog år 216.

En sak är sann: utan läkaren Klaudios Galenos skulle varken medicinen eller den farmakologiska kemin ha avancerat så snabbt i sin kunskap och praxis som den gjort.