Förstå Heidegger
Martin Heidegger (1889-1976) anses ha varit en av 1900-talets viktigaste tänkare. Faktum är att hans idéer har haft ett stort inflytande på samtida filosofi och psykologi. Hans huvudsakliga undersökningar kretsade kring vårt förhållande till världen och vår medvetenhet om döden. Idag fortsätter hans produktiva arbete att fängsla samtida tänkare.
Det är dock inte lätt att förstå Heideggers filosofi eftersom hans språk ofta är extremt oklart. Att förtydliga några av hans begrepp kommer dock att ge en tydligare bild av hans syn på mänskligt liv och tillhörande frågor. Därför kommer vi att presentera några riktlinjer för att bättre förstå hans tänkande.
1. Ontologi och fenomenologi
För att förstå Heideggers tankar måste vi ta hänsyn till att hans filosofi var arvtagare till Edmund Husserls fenomenologi. Fenomenologi är en filosofisk metod som tar hänsyn till förekomsten av objekt i förhållande till det sätt på vilket vi uppfattar dem, och inte som separata entiteter.
Enligt Heidegger studerar de olika grenarna av vetenskapen varandet som en entitet och når därför inte en fullständig förståelse av det. Ontologi är en filosofisk disciplin som studerar sakers varande. Den använder den fenomenologiska metoden för att hitta den verkliga meningen med att vara. Den hävdar att vi för att nå en sann förståelse av “vad-är”, måste tänka på saker och oss själva som relaterade till varandra, och inte separerade från resten.
2. Dasein och ångest
Dasein var ett av de viktigaste begreppen i Martin Heideggers filosofi. Termen, som kommer från tyskan, kan översättas med “att vara där” eller “vara i världen”. Det syftar på mänsklig existens. Enligt Heidegger har dasein en unik relation till världen. Genom sin existens inser det sin egen ändlighet.
Heidegger menade att dasein skiljer sig från andra varelser i världen genom att det har förmågan att förstå och bry sig om sin egen existens. Dasein är medveten om sin egen ändlighet. Detta skapar oro eller ångest över risken för döden. Det är en väsentlig egenskap hos vår konstitution som människor. Faktum är att det skiljer oss från andra varelser i världen.
Dasein är också medvetet om dess existens i förhållande till världen och andra varelser. Faktum är att det är medvetet om sin situation i världen. Denna medvetenhet är vad Heidegger kallade “att vara i världen”. Det är viktigt för att förstå vårt grundläggande intresse för ändlighet och död.
Du kanske också vill läsa om Medard Boss: Dasein-filosofin och psykoanalysen
3. Being and Time av Heidegger
I sitt huvudverk Being and Time skiljde Heidegger mellan tid som ontologiskt kriterium (temporäritet) och varelsernas tid (temporalitet) eller sakers varaktighet (mätbar tid).
Heidegger menade att tid i ontologisk mening inte är något som börjar och slutar. Det har en temporal kvalitet som gör det möjligt för saker att existera (temporäritet). Temporalitet sätts upp som ett villkor för dasein och möjligheten att kunna “vara”, i tid. Att belysa denna egenskap är ontologins grundläggande uppgift eftersom det är där som strukturen av att vara finns.
“Temporalitet temporaliseras som en framtid som skapar nuet i processen att ha varit.”
-Martin Heidegger-
4. Att glömma att vara
Det plågsamma tillstånd som människor upplever när de blir medvetna om sin ändlighet driver dem att leva i vad Heidegger definierar som “att ha varit”. Det betyder att det förflutna blir nuet. Dasein tenderar att gå vilse i vardagliga aspekter, såsom arbete, sociala relationer och fritidsaktiviteter. Det glömmer att bry sig om sin egen existens och sin relation till världen.
Enligt Heidegger leder denna tendens oss att leva på ett oäkta sätt. Det betyder att vi konformerar oss till förväntningarna och värderingarna i en värld som förutbestämts av det förflutna, vilket gör oss trötta och uttråkade.
För att undkomma detta tillstånd måste vi återupptäcka vår egen autenticitet. Vi måste väcka ett temperament som gör att vi kan möta ångest och reda ut de grundläggande metafysiska frågorna om vår existens.
5. Heidegger och teknik
Enligt Heidegger döljer tekniken den sanna meningen med att vara eftersom den inte kan reduceras till observerbara entiteter. Tekniken döljer inte bara varandet utan också själva meningen med vår egen existens. I själva verket är det ansvarigt för att kasta oss in i liv som saknar autenticitet.
Teknik hjälper vetenskapen att kategorisera entiteter och isolera dem från vår relation med dem. Säg till exempel att du ser en öppen bok i ett rum. När du tittar på den ser du inte bläckmärken på papper, utan ett föremål som har en viss betydelse för dig. Men om du skulle introducera en individ från en kultur utan litteratur till samma bok, är det högst troligt att denne inte skulle se objektet på samma sätt som du.
Samtidigt kan varandet inte reduceras till summan av dess delar. Dess väsen fullbordas i förhållande till vad som omger det. Dessutom får det mening genom uppfattningen av subjekt.
6. Heidegger och poeterna
Enligt Heidegger är poesi ett sätt att tänka som går långt bortom logik och förnuft. Poetiska uttryck hjälper tänkaren att få en klarare och djupare förståelse än den som vetenskap och filosofi ger.
Poeter, som är känsliga, lyckas fånga essensen av att vara. De uttrycker det på ett metaforiskt sätt som överskrider enbart teknisk beskrivning. Det bör noteras att den poesi Heidegger refererar till representeras av kända tyska poeter som Hölderlin, Rilke, Trakl och Celan.
7. Politiska kontroverser
Heidegger var medlem i nazistpartiet mellan 1933 och 1945. Detta faktum har fått många att ifrågasätta giltigheten i hans tankar. Det beror på att de hävdar att hans filosofi kan sägas vara förenlig med en av de mest fruktansvärda politiska processerna i historien.
Å andra sidan finns det de som försvarar hans filosofi. De hävdar att hans idéer inte är relaterade till de politiska böjelser som författaren haft under hela sitt liv. Dessutom hävdar de att hans anslutning till nazistpartiet var strategiskt.
Vi bör notera att Heidegger till skillnad från många samtida tyska intellektuella aldrig bad om ursäkt för sitt stöd till den nazistiska regimen. Under 2014 publicerades en serie dokument som kallas de svarta böckerna. De visade uttryckligen hans anslutning till nazismen och hans antisemitiska idéer.
En inflytelserik filosof
Utan tvekan kan Heideggers tankar inte lämnas åt sidan när det gäller att förstå 1900-talets filosofi. Trots de politiska kontroverser som omgav honom har hans idéer haft stort inflytande på många senare tänkare. Till exempel Jean-Paul Sartre, Michel Foucault, Peter Sloterdijk och även psykiatriker som Medard Boss.
Å andra sidan anklagar hans belackare honom för att använda ett dunkelt och tvetydigt språk, vilket lätt kan leda till missuppfattningar och missvisande definitioner. Trots denna kritik är det svårt att ignorera en tänkare som Heidegger. Han kommer säkerligen att fortsätta att ha stort inflytande för dem som vill fördjupa sig i den samtida filosofins värld.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Heidegger, M.; Ser y Tiempo, México, FCE, 1986.
- Heidegger, M.; ¿Qué es la metafísica? y otros ensayos, Bs. As., Ediciones Fausto, 1992.
- Reé, J.; Heidegger, historia y verdad en Ser y Tiempo, Colombia, 2000.
