Generaliserat ångestsyndrom och teoretiska modeller
På ett eller annat sätt är vi alla bekanta med konceptet ångest. Vi vet att det drabbar varje person på sitt eget sätt och att det finns flera sjukdomar kopplade till det. En av dem är generaliserat ångestsyndrom. Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM-5) definierar ångest på flera sätt, inklusive i form av generaliserat ångestsyndrom (GAD).
Denna sjukdom karaktäriseras av närvaron av ångest och överdriven, ihållande oro som kan vara svår att kontrollera. Dessa orosmoln kan handla om olika händelser eller aktiviteter, och är resultatet av tre eller fler symptom på fysiologiska överreaktioner. Vidare kommer patienter med GAD lida av ångest eller oro under de flesta dagarna i minst sex månader.
Utvecklingen av generaliserat ångestsyndrom (GAD)
Den tredje upplagan av Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM-III, APA, 1980) introducerade inledningsvis GAD som en enda diagnos. Men experter använda den ofta som en restdiagnos för individer som inte uppfyllde diagnostikkriterierna för andra ångestsjukdomar (1).
Publikationen definierade GAD som en kronisk och övertygande oro (2). I nästa upplaga, DSM-IV TR, karaktäriserade man den istället som en överdriven oro över olika problem bortom den drabbades kontroll, som inträffar under merparten av dagarna under minst sex månader. Denna överdrivna oro orsakar obehag och/eller funktionsmässig försämring. Den består dessutom av minst tre av följande aspekter:
- Rastlöshet eller känslor av upprördhet eller nervositet.
- Trötthet.
- Koncentrationssvårigheter.
- Irritabilitet.
- Muskelspänningar.
- Sömnproblem.
Psykiatrisk medicinering och kognitiv beteendeterapi (CBT) används för att behandla GAD (3, 4, 5). Farmakoterapi kan vara effektiv för att minska ångestsymptomen, men medicinering verkar inte ha en betydande effekt på oro, vilket är ett definierande karaktärsdrag hos GAD (3).
Nuvarande teoretiska modeller för generaliserat ångestsyndrom
Undvikandemodellen om oro för generaliserat ångestsyndrom
Undvikandemodellen om oro (6) baseras på Mowrers tvåfaldiga teori om rädsla (1974). Den har även grundat vissa av sina koncept på Foa och Kozaks teori om emotionell bearbetning (7, 8). Undvikandemodellen om oro säger att verbal lingvistisk och tankebaserad aktivitet uppstår som ett försök att hämma intensiva mentala bilder och associerade somatisk och emotionell aktivering.
Mer specifikt utesluter denna hämning den emotionella bearbetningen av rädsla, som teoretiskt sett är nödvändig för framgångsrik tillvänjning och utrotning av stimuli man är rädd för.
Modellen om intolerans för ovisshet (IUM)
Enligt denna modell finner personer med generaliserat ångestsyndrom situationer med ovisshet eller tvetydighet som “stressiga och irriterande”. Som ett resultat upplever de kronisk oro som svar på dessa situationer (10).
Dessa individer tror att oro kommer hjälpa dem att bättre hantera händelserna som leder till rädsla. De kan till och med tro att detta kommer förhindra att dessa händelser inträffar (11, 12). Detta oroande leder tillsammans med de relaterade känslor av ångest till ett negativt sätt att hantera problemet. På samma sätt leder det även till kognitivt undvikande, vilket stärker oron.
Mer specifikt kan personerna som använder ett negativt sätt att hantera problemet:
- Ha brist på säkerhet på sina egna förmågor att lösa problemen.
- Uppfatta problemen som hot.
- Bli enkelt frustrerade när de ställs inför ett problem.
- Vara pessimistiska om resultatet av deras ansträngning när det kommer till att lösa ett problem.
Dessa tankar förvärrar bara deras oro och ångest (10).
Den metakognitiva modellen (MCM) för generaliserat ångestsyndrom
Den metakognitiva modellen för generaliserat ångestsyndrom säger att individer med GAD upplever två typer av oro. Wells – författaren bakom modellen – definierade typ 1-oro. Det är när en person oroar sig om icke-kognitiva händelser, såsom externa situationer eller fysiska symptom (Wells, 2005).
För Wells börjar individer med GAD att oroa sig över sin typ 1-oro. De oroar sig över att deras oro är okontrollerbar eller att den kan vara farlig i sig själv. Denna “oro om oron” (alltså meta-oro) är vad Wells i sin tur kallar för typ 2-oro. Wells associerar denna typ 2-oro med en uppsättning ineffektiva strategier som syftar till att undvika oro. Dessa strategier består framförallt av försök att kontrollera beteenden, tankar och/eller känslor (10).
Modellen om emotionell dysreglering (EDM)
Modellen om emotionell dysreglering (EDM) grundar sig i litteratur om emotionsteori och regleringen av emotionella tillstånd rent generellt. Denna modell består av fyra centrala beståndsdelar (10):
- Den första säger att individer som lider av generaliserat ångestsyndrom upplever emotionell hyperaktivering. Med andra ord är deras känslor mer intensiva än andras. Detta gäller både positiva och negativa känslor, men framförallt de negativa.
- Den andra antar att individer med GAD har en dålig förståelse för känslor. Detta inkluderar till exempel brister i förmågan att beskriva och sätta etiketter på känslor. Det innefattar även åtkomsten till och användningen av användbar information som involverar känslor.
- Härnäst slår den tredje fast att individer med GAD har mer negativa attityder om vissa känslor än andra människor.
- Avslutningsvis specificerar den fjärde att dessa individer har liten eller ingen adaptiv reglering av känslor. På samma sätt har de även hanteringsstrategier som potentiellt lämnar dem i emotionella tillstånd som är ännu värre än de som de inledningsvis försökte reglera.
Acceptansbaserade modellen för generaliserat ångestsyndrom (ABM)
Enligt upphovsmännen Roemer och Orsillo involverar ABM fyra beståndsdelar:
- Interna upplevelser.
- En problematisk relation till interna upplevelser.
- Experientiellt undvikande.
- Beteendemässig restriktion.
Därför föreslår skaparna av denna modell att individer med GAD har negativa reaktioner på sina egna interna upplevelser, och motiveras att försöka undvika dessa upplevelser. Det är något de gör både beteendemässigt och kognitivt (genom att upprepade gånger starta orosprocessen).
Sammanfattningsvis delar de fem teoretiska modellerna ett viktigt karaktärsdrag. De fokuserar framförallt på konsekvenserna av att använda undvikande av interna upplevelser som en hanteringsteknik.
På senare år har forskningen gjort avsevärda framsteg inom teoretiseringen kring denna sjukdom. Det finns dock ett behov av mer grundläggande forskning om de förutsägande komponenterna av de fem modellerna för generaliserat ångestsyndrom.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
-
Barlow, D. H., Rapee, R. M., & Brown, T. A. (1992). Behavioral treatment of generalized anxiety disorder. Behavior Therapy, 23(4), 551-570.
-
Barlow, D. H., DiNardo, P. A., Vermilyea, B. B., Vermilyea, J., & Blanchard, E. B. (1986). Co-morbidity and depression among the anxiety disorders: Issues in diagnosis and classification. Journal of Nervous and Mental Disease.
-
Anderson, I. M., & Palm, M. E. (2006). Pharmacological treatments for worry: Focus on generalised anxiety disorder. Worry and its psychological disorders: Theory, assessment and treatment, 305-334.
-
Borkovec, T. D., & Ruscio, A. M. (2001). Psychotherapy for generalized anxiety disorder. The Journal of Clinical Psychiatry.
-
Fisher, P. L. (2006). The efficacy of psychological treatments for generalised anxiety disorder. Worry and its psychological disorders: Theory, assessment and treatment, 359-377.
-
Borkovec, T. D., Alcaine, O., & Behar, E. (2004). Avoidance theory of worry and generalized anxiety disorder. Generalized anxiety disorder: Advances in research and practice, 2004.
-
Foa, E. B., & Kozak, M. J. (1986). Emotional processing of fear: exposure to corrective information. Psychological bulletin, 99(1), 20.
-
Foa, E. B., Huppert, J. D., & Cahill, S. P. (2006). Emotional Processing Theory: An Update.
-
Borkovec, T. D., & Inz, J. (1990). The nature of worry in generalized anxiety disorder: A predominance of thought activity. Behaviour research and therapy, 28(2), 153-158.
-
Behar, E., DiMarco, I. D., Hekler, E. B., Mohlman, J., & Staples, A. M. (2011). Modelos teóricos actuales del trastorno de ansiedad generalizada (TAG): revisión conceptual e implicaciones en el tratamiento. RET, Revista de Toxicomanías, 63.
-
Borkovec, T. D., & Roemer, L. (1995). Perceived functions of worry among generalized anxiety disorder subjects: Distraction from more emotionally distressing topics. Journal of behavior therapy and experimental psychiatry, 26(1), 25-30.
-
Davey, G. C., Tallis, F., & Capuzzo, N. (1996). Beliefs about the consequences of worrying. Cognitive Therapy and Research, 20(5), 499-520.
-
Robichaud, M., & Dugas, M. J. (2006). A cognitive-behavioral treatment targeting intolerance of uncertainty. Worry and its psychological disorders: Theory, assessment and treatment, 289-304.
-
Roemer, L., & Orsillo, S. M. (2005). An acceptance-based behavior therapy for generalized anxiety disorder. In Acceptance and mindfulness-based approaches to anxiety (pp. 213-240). Springer, Boston, MA.
