Heinz-dilemmat: Utvärdering av moraliskt resonemang

Har du hört talas om Heinz-dilemmat? Det är ett reflexivt verktyg som psykologen Lawrence Kohlberg använde för att utvärdera vår etiska och moraliska utveckling.

Skriven och verifierad av psykologen Valeria Sabater.

Senaste uppdateringen: 13 november, 2023

Vissa människor menar att vi går igenom en tid då vår etik och moral befinner sig vid ett vägskäl. Kanske är det det faktum att det är en tid som domineras av så många förändringar, kriser och utmaningar att många av våra hörnstenar börjar vittra sönder. En sak som är säker är att vi inte alltid kan enas för det gemensamma bästa när saker och ting går fel. Det här är en utveckling som vi kan mäta med Heinz-dilemmat, som vi ska kika närmare på nedan.

Faktum är att det i ett alltmer polariserat samhälle är extremt svårt att nå överenskommelser. Dessutom går världen allt snabbare och det är verkligen svårt att stanna upp för att reflektera en stund och bestämma vart vi vill gå. Många säger att detta inte är ett nytt dilemma och att mänskligheten alltid har betett sig på samma sätt under liknande omständigheter.

Till exempel gav psykologen Lawrence Kohlberg (1927-1987) som specialiserat sig på moraliska resonemang en varning i detta avseende. Enligt hans studier är det bara en liten andel vuxna som gör det rätta eftersom det är det moraliskt rätta att göra. Resten gör, så att säga, bara det som är etiskt om de observeras eller utsätts för påtryckningar av tredje part. När de är ensamma gör de det som gynnar dem.

Detta faktum är förödande eftersom vi alla skulle vilja tro att människor innerst inne strävar efter att följa de grundläggande reglerna för hövlighet, etik, rättvisa och moraliskt förnuft. Men tydligen är det här dimensioner som inte alla av oss utvecklar. För att bedöma om människor har nått denna nivå av moralisk utveckling, myntade Kohlberg Heinz berömda moraliska dilemma.

Heinz-dilemmat och moraliska tillstånd

En fråga som alltid har varit av intresse för psykologi och filosofi är hur vi utvecklar vår känsla för etik och moral. Kommer de alltid från utbildning eller familjeinfluenser? Eller har samhället självt en avgörande roll för att förstå vad som är rätt och fel? Det är en utmanande fråga.

Jean Piaget var en av de första personerna som tog upp moralisk utveckling. Han gjorde det ur ett kognitivt perspektiv. Senare skulle Lawrence Kohlberg, en ung psykolog med en Ph.D. i filosofi från Harvard University, komma att ta över. Han ägnade hela sin karriär åt detta mål tills han, tyvärr, tog sitt eget liv på grund av djup depression.

Hans arv, som finns i verk som The Philosophy of Moral Development och Essays on Moral Development (1981), fortsätter att studeras och granskas idag. Kohlbergs syfte var inget annat än att skapa ett rättvisare samhälle genom utbildning. För detta föreslog han ett didaktiskt förhållningssätt baserat på sokratisk moral.

Dialektik och ifrågasättande var för honom grundpelarna för att ge barn en mer kritisk, reflekterande och öppen syn på livet. Dessutom ansåg han att man skulle tillämpa verktyg som Heinz-dilemmat. Dessa var små berättelser som uppmuntrade analys, ifrågasättande och skyldigheten att positionera oss ur ett etiskt och moraliskt perspektiv.

Gjorde herr Heinz rätt?

“Herr Heinz fru är allvarligt sjuk: hon har en extremt aggressiv cancer. Hennes liv hänger på en skör tråd och det finns bara ett läkemedel som kan rädda hennes liv.

Till slut, mitt i sin förtvivlan, fattar Heinz ett beslut. Läkemedlet kostar 2 000 dollar, så hans enda alternativ är att låna pengarna av sin vän och släktingar. Han försöker, men får bara hälften, 1 000 dollar.

Uppgiven går han till det farmaceutiska laboratoriet som designade läkemedlet som kunde rädda hans älskade fru. Han förklarar sin situation för dem och ber dem att, för medmänsklighetens skull, sälja det billigare eller låta honom betala resten av summan senare när han lyckats samla in pengarna. De vägrar.

Apotekaren berättar att de upptäckt formeln och att hans mål nu är att bli rik på den. Herr Heinz går utan att säga något, men med en tydlig plan i åtanke. Han kommer tillbaka senare och stjäl läkemedlet som kan rädda hans fru.”

Tycker du att herr Heinz gjorde det rätta? Om ja, varför? Försök utveckla ditt resonemang.

Svar och utvärdering av Heinz-dilemmat

Lawrence Kohlberg ansåg att den moraliska utvecklingen hos en individ grundar sig i dennes kognitiva evolution och de sociala upplevelserna denne har gått igenom. Det står klart att barn utvecklas långsammare baserat på deras psykobiologiska utveckling och de situationer som de utsätts för. Men hur är det med vuxna?

Kohlberg menade att lite mer än 15 procent av befolkningen når den sista nivån av moralisk utveckling, som han definierade som det post-konventionella stadiet. Även om det är sant att hans teori senare fick kritik, behöver vi för att nå det högre tillståndet, enligt honom, bra abstrakt resonemang för att uppnå solida värden.

Hur resonerade du kring det berömda Heinz-dilemmat? Enligt Kohlberg finns det tre olika nivåer från vilka vi kan bemöta dilemmat:

Förkonventionell nivå

Denna första fas av moralisk utveckling bygger på två stadier. I det första finns blind efterlevnad av reglerna och rädsla för straff. I det andra steget fokuserar barnet på att tillfredsställa sina individuella behov. De svar som passar Heinz-dilemmat i den förkonventionella fasen följer faktiskt ett tydligt barnsligt mönster:

• Han borde inte stjäla läkemedlet. Det är fel att göra det och han kommer att hamna i fängelse för att ha brutit mot lagen.
• Han måste stjäla läkemedlet för om hans fru dör blir han ensam.
• Han borde inte stjäla läkemedlet eftersom fängelset är en hemsk plats och han kommer att lida.

Konventionell nivå

Detta är den nivå som de flesta av oss befinner sig på enligt Kohlberg. I detta skede av moralisk utveckling accepterar vi sociala regler baserat på om de verkar etiska, logiska och rättvisa för oss.

Men, och här kommer nyansen, i den konventionella fasen värderar vi reglerna utifrån vår utbildning och vad samhället överför till oss. Vi saknar så att säga en viss kritisk och självständig vision.

Svaren vi brukar ge skulle vara följande:

• Det han har gjort är förståeligt och acceptabelt. Hans fru kommer att räddas, men han måste hamna i fängelse för att han har begått ett brott. De som bryter mot lagen måste trots allt straffas, annars skulle djungelns lag gälla.
• Det han har gjort är förståeligt. Han älskar sin fru och skulle göra allt för henne. Det borde vara inom lagens råmärken.

Post-konventionell nivå

För att nå denna nivå av moralisk utveckling krävs ett mer abstrakt, kritiskt förhållningssätt, som håller fast vid våra egna värderingar, utan yttre eller kulturella konventioner. Här förstår vi att ett samhälle måste ha lagar, men vi anser att dessa lagar måste anpassas till människors verkliga behov.

Detta innebär att de värderingar som en individ försvarar i många fall inte alltid stämmer överens med de rättvisa och moraliska principer som etablerats i dennes sociala miljö. Faktum är att de svar som vanligtvis ges från en post-konventionell nivå är följande:

• Det är meningslöst att prioritera respekt för egendom framför respekt för livet självt. Vi borde alla kunna kämpa för att försvara ett överlägset värde som inte är själviskt.
• Vi har alla rätt att försvara livet bortom de lagar som prioriterar rätten till ekonomiska fördelar, såsom läkemedelsföretagens.

Sammanfattningsvis kan vi inte förneka att Heinz-dilemmat är en intressant övning att använda med barn. Att få dem att tänka och projicera sig själva i andra människors situation tvingar dem att göra etiska och moraliska bedömningar. Dessutom uppmuntrar det dem att utveckla empati och kritiskt tänkande. Det är värt att ha i åtanke.