Kohlbergs teori om moralisk utveckling

· 8 mars, 2019

Vi genomgår alla en moralisk utveckling som är unik för var och en av oss. Vi har värderingar som inte bara skiljer på ”gott” och ”ont” på ett abstrakt plan, utan som även påverkar vårt beteende, våra uppfattningar och våra tankar. Man skulle även kunna säga att vi ibland internaliserar dessa värderingar i så hög grad att de påverkar våra känslor. En av de viktigaste och mest inflytelserika modellerna för att försöka förklara hur vår moralitet utvecklas är Kohlbergs teori om moralisk utveckling.

Samtidigt har vi alla vår egen moraliska kompass. Därför har det alltid varit svårt att upprätta en som är universell. Detta är något som sysselsatt många filosofer och tänkare. Det finns många olika perspektiv att beakta. Det kantiska perspektivet på moral grundar sig på gruppens nytta. Vidare finns det även ett utilistiskt perspektiv, som inspireras av individuellt välmående.

Psykologen Lawrence Kohlberg ville ta ett steg bort från moralitetens innebörd och studera dess utveckling. Han brydde sig inte om vad som var rätt eller fel. Det enda han brydde sig om var hur människor kom fram till tanken om rätt eller fel. Med hjälp av en mängd intervjuer och undersökningar observerade han att barn bygger sin moralitet efter hand som de växer. På samma sätt som andra färdigheter, som språk och logik.

Utveckling i tre faser

Enligt Kohlbergs teori är moralisk utveckling något som sker i  tre faser: den förkonventionella nivån, den konventionella nivån och det efterkonventionella nivån. Var och en av dessa nivåer indelas i två steg. Det är viktigt att förstå att vi inte alla går genom alla dessa steg. Inte heller når vi alla den sista utvecklingsnivån. Nedan ska vi förklara alla steg i detalj.

Kohlbergs tabell

Kohlbergs sex steg för moralisk utveckling

Nivå 1: Förkonventionell moralnivå

Steg 1: Lydnad och straff

Steg 2: Individualism och utbyte

Nivå 2: Konventionell moralnivå

Steg 3: Goda mellanpersonliga relationer

Steg 4: Social ordning

Nivå 3: Efterkonventionell moralnivå

Steg 5: Samhällskontrakt och individuella rättigheter

Steg 6: Universella principer

Kohlbergs teori om moralisk utveckling

Fokus på straff och lydnad

Detta steg i Kohlbergs teori om moralisk utveckling ingår i den förkonventionella nivån. Här finner vi att personer överlåter allt moraliskt ansvar till en auktoritet. De belöningar och straff som auktoritetsfiguren utdelar anger vilka kriterier som avgör vad som är rätt och fel. Exempelvis kan ett barn uppfatta att det är fel att inte göra sina läxor, bara för att hans föräldrar kommer att bestraffa honom om han inte gör det.

Detta tankesätt utesluter möjligheten att man måste acceptera att moraliska dilemman kan föreligga. Dilemman är utsagor som inte har några moraliskt tydliga svar. Anledningen till detta är att auktoritetens synpunkt formulerar villkoren och den som berörs rättfärdigar dem. Detta är den lägsta moraliska utvecklingsnivån. Den tar inte hänsyn till skillnader i intressen eller avsikter som ligger bakom beteenden. De enda relevanta faktorerna i detta steg är konsekvenserna: belöningar och straff.

Fokus på individualism och hedonism

En ny idé dyker upp i andra steget av Kohlbergs teori om moralisk utveckling. Idén är att intressen varierar från individ till individ. Även om kriterierna som avgör om något är rätt eller fel fortfarande beror på handlingarnas konsekvenser, är det inte längre andra som bedömer dem. Istället anser personen i fråga att allt som gagnar honom är rätt. På samma sätt så ser han allt som innebär förlust eller obehag som fel.

Trots den själviska aspekten som underförstås i detta steg av Kohlbergs teori om moralisk utveckling, så tycker personen ibland att det är rätt att tillfredsställa andra människors behov. Men detta inträffar bara när en pragmatisk ömsesidighet eller garanti är inbegripen. Denna tankegång innebär att om jag gör något för en annan person, måste den personen göra något för mig också. Detta stadium är lite mer komplext än det föregående, för individen överlåter inte längre uppbyggnaden av sina moraliska regler åt auktoriteter. Dock fortsätter resonemanget att följa en simpel och självisk model.

Fokus på mellanpersonliga relationer

Den konventionella fasen i moralutvecklingen börjar vid detta skede. Individen måste ge upp själviskheten som karakteriserar det föregående stadiet, eftersom han börjar utveckla mer komplicerade relationer. Det som nu är viktigt är att bli accepterad i en grupp. Därför kommer moraliteten att kretsa kring denna aspekt.

Vid detta steg bestämmer individen vad som är rätt beroende på vad som är till glädje eller nytta för andra. Avgörande är nu i vad mån beteenden styrs av goda avsikter och godtas av andra. Definitionen av moralitet bygger på att vara en ”god människa”, vilket betyder att vara lojal, hederlig, samarbetsvillig och vänlig.

Barn som bildar ring

Det finns ett mycket intressant test som avslöjar om barn har nått detta stadium. Testet går ut på att se på två videor:

  • En video visar ett barn som spelar någon ett spratt (barnet gör sig skyldig till en mindre, men avsiktlig, förseelse).
  • I den andra videon förorsakar ett annat barn större skada, men denna gång är det oavsiktligt (exempelvis genom att råka spilla på sina kläder eller ha sönder ett glas).

Barn som redan har införlivat avsikt som en nyanserande faktor i sin moraliska bedömning kommer att säga att det barn som handlat mest illa var det som verkligen önskade att vålla skada, även om skadan i sig inte var så stor. Däremot kommer barn som fortfarande befinner sig i de tidigare stadierna enligt Kohlbergs moralutveckling, säga att det mest klandervärda barnet är det som orsakat den största skadan, utan att ta hänsyn till att barnets agerande var oavsiktligt.

Fokus på auktoritet och bibehållande av social ordning

Individen upphör att betrakta moralfrågor utifrån grupper. Istället börjar han se på dem ur samhällsperspektiv. Nu spelar det inte längre någon roll vad som tilltalar grupperna eller människorna i hans närhet. Därför bygger kriterierna för vad som är bra eller dåligt på huruvida beteendet i fråga hjälper att bibehålla social ordning eller ej. Vid detta steg är det väsentliga ett stabilt samhälle utan kaos.

Följaktligen hittar vi här individer med djup respekt för lagar och myndigheter. Dessa får stor betydelse eftersom de begränsar individuella friheter till förmån för social ordning och det allmännas väl. Moraliska spörsmål handlar om mer än individuella band och är kopplad till den aktuella lagstiftningen. Individerna kan inte bryta mot dessa lagar om de vill bibehålla den sociala ordningen.

Fokus på samhällskontraktet

Vid detta stadium har vi nått sista etappen i moralutvecklingen. Detta är en nivå som ytterst få individer uppnår under sin livstid. Här börjar moralitet att förstås som ett flexibelt och variabelt begrepp. Gott och ont existerar för individer, eftersom samhället har upprättat ett kontrakt som fastställer moraliska kriterier.

På denna nivå förstår människor logiken som ligger till grund för lagarna, och beroende på denna väljer de att antingen kritisera eller försvara dem. Dessutom är dessa lagar i deras ögon inte beständiga utan kan förbättras. För barn och vuxna som har uppnått detta stadium innebär moralitet ett frivilligt deltagande i ett accepterat socialt system. Alla vinner på att ha ett samhällskontrakt.

Händer som bildar ring

Fokus på universella etiska principer

Det sista steget i Kohlbergs teori är det mest komplicerade i hela utvecklingsprocessen. Nu skapar individerna sina egna etiska principer. Dessa principer är omfattande, rationella och universellt tillämpbara. De är abstrakta moraliska begrepp som är svåra att förklara och de går utöver existerande lagar. Individerna bygger sina egna moraliska principer i enlighet med hur de vill att samhället ska vara, och inte beroende på vad samhället föreskriver.

En viktig aspekt i detta steg är dess universella tillämpning. Individerna tillämpar samma kriterier för andra som för sig själva. Och han behandlar andra som han själv skulle vilja bli behandlad… eller åtminstone försöker han göra det. Om inte så vore fallet skulle vi befinna oss på ett mycket lägre stadium, ett som påminner mer om den individualistiska fasen.

Denna genomgång hjälper oss att förstå hur moraliteten utvecklas hos människor enligt Kohlbergs teori om moralisk utveckling. Och detta ger oss ett bra tillfälle till personlig eftertanke. Vad är din nivå av moralisk utveckling?

  • Kohlberg, L., & Hersh, R. H. (1977). Moral Development: A Review of the Theory. Theory Into Practice. https://doi.org/10.1080/00405847709542675