Hubert Hermans Dialogical Self Theory
Hubert Hermans Dialogical self theory föreslår ett intressant förhållningssätt till hur vi konstruerar dynamiken i vår inre dialog. Ur detta perspektiv kan jaget anta rösterna från de viktigaste samhällsfigurerna som omger det. När allt kommer omkring är vi alla en del av ett komplext scenario vävt av många olika personer och de institutioner som betingar oss.
I repertoaren av positioner som du kan inta finns till exempel din mammas, din chefs, din partners etc. I din inre dialog inkluderar du med andra ord också många av de personer som är en del av ditt liv. Du föreställer dig vad din bästa vän kan komma att säga när du berättar vissa saker för honom eller henne. Du tänker också på vad din pappa skulle tycka om vissa beslut du har tagit.
Det dialogiska jaget är ett perspektiv som finns mellan individen och samhället som omger denne. Fokus ligger inte på den klassiska inre dialogen som enbart är inriktad på oss själva. Faktum är att vår blick i det här fallet förflyttar sig utåt och försöker föreställa sig synpunkterna hos personerna omkring oss.
Dialogical self theory
Vi skulle kunna säga att dialogical self theory är ett ramverk halvvägs mellan William James centraliserade jag och Mikhail Bakhtins dialogiska och kulturella skola. Den skapades på 1980-talet av Hubert Hermans, en holländsk psykolog. Han ville tillföra ett nytt perspektiv på konstruktionen av jaget. Ett där man kan föreställa sig det på ett mer sammankopplat sätt med själva samhället.
Låt oss reflektera över denna idé ett ögonblick. Du uppfattar ofta din inre dialog som en mekanism skild från världen. I detta intima och ensamma utrymme kritiserar och värdesätter du dig själv och matar dina rädslor och förhoppningar. Men du glömmer att mycket av detta inre prat förmedlas av allt som omger dig. I realiteten formas du verkligen av samhället.
Du tenderar att vara omedveten om denna typ av betingning. Tänk till exempel på tonåringar som börjar nedvärdera sig själva. De har inre diskussioner där de matar hat mot sig själva och sina förmodade icke-normativa kroppar. Det beror på att konsumtionssamhället och de bilder de ser dagligen på sociala medier värdesätter andra typer av modeller.
I dialogical self theory är jaget en utvidgad enhet. Den hävdar att vi alla är kopplade till samhället som innefattar oss. I sin tur skapar vi inom oss små minisamhällen som vi kommunicerar med.
Det dialogiska jagets olika positioner
Hubert Hermans är en nyckelperson inom narrativ psykologi. Hans teori sökte olika mål. Ett av dem var att bidra till förståelsen av den sociala och kulturella miljöns inflytande på den inre dialogen. En annan var att arbeta med alla dessa “jag” som vi bär inom oss och som definierar vilka vi är.
Enligt detta dialogiska synsätt har vi två positioner eller perspektiv:
- Den första är en inre position som fokuserar på alla sätt vi uppfattar oss själva. Till exempel: “Jag är kreativ. Jag är en sökare av känslor, en älskare av djur, en vän till mina vänner, en fiende till de som är våldsamma…”.
- De yttre positionerna representerar de roller som vi fyller i samhället. Till exempel: “Jag är en pappa, jag är en dotter, en syster, en mattelärare etc”.
I en studie som han publicerade 2001 betonade Hermans att hans avsikt var att decentralisera den klassiska synen på jaget som något uteslutande individuellt eller socialt. Han hävdade att vi är kombinationen av båda sfärerna.
Det dialogiska jagets relevans är extremt användbar inom utvecklingspsykologins område. Det beror på att det låter oss förstå hur barn bygger sin syn på sig själva utifrån deras relationer till samhället.
Ursprunget till psykiskt lidande enligt Hubert Hermans dialogical self theory
Dialogical self theory menar att mänskligt lidande förklaras av förtrycket av det inre jaget och betingning av det yttre jaget. Med andra ord slutar det ofta med att vi byter ut den vi är (någon kreativ som söker känslor) mot en person som samhället tvingar oss att vara.
Det kan innebära att det faktum att du är förälder eller har ett visst jobb överskuggar ditt inre som också har sina egna behov. Följaktligen hamnar din interna domän ofta i konflikt med din externa domän.
Metoden Personal Position Repertoire (PPR) för att bedöma och konfrontera jaget
Hubert Hermans utvecklade metoden Personal Position Repertoire (PPR) för att bedöma jagets interna och externa domäner. Han är en specialist som använder sig av narrativ terapi. Detta innebär att varje patient försöker förstå historien om sitt eget liv och identifiera sina behov, förmågor, ambitioner och svårigheter.
Att arbeta med det dialogiska jaget gör det lättare för personen att förstå vilken typ av relation denne har till samhället och sig själv. Personen analyserar hur denne påverkas av familj, arbete, vänner, kulturen som omger denne liksom platserna och till och med föremålen runt sig. Allt detta gör det lättare att identifiera de domäner som påverkar personens vardag.
Nästa steg är att främja självkonfrontation. Därefter kan personen upptäcka alla sina inre berättelser, de relationer denne har byggt med sin omgivning och hur denne bedömer eller tolkar dem. Det är ett mödosamt arbete av självupptäckt där personen beslutar vilka förändringar som ska genomföras eller hur han eller hon ska hantera vissa saker.
När allt kommer omkring är vi i slutet av dagen alla berättelser som berättas av vårt inre, och de är inte främlingar för vad som omger dem.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Hermans HJM. The Dialogical Self: Toward a Theory of Personal and Cultural Positioning. Culture & Psychology. 2001;7(3):243-281. doi:10.1177/1354067X0173001
- Hermans, H.J.M., & Gieser, T. (Eds.) (2012). Handbook of Dialogical Self Theory. Cambridge, UK: Cambridge University Press.
- Hermans, H.J.M. (2012). Between dreaming and recognition seeking: The emergence of dialogical self theory. Lanham: Maryland: University Press of America.
