Hur ditt kontroll-lokus påverkar ditt psykologiska välbefinnande

Vet du hur det sätt på vilket du tillskriver de saker som händer dig i ditt liv påverkar dig? Med andra ord, de verkliga konsekvenserna av ett yttre eller inre kontroll-lokus. I den här artikeln kommer vi att berätta mer.

Skriven och verifierad av psykologen Laura Ruiz Mitjana.

Senaste uppdateringen: 23 april, 2023

Är du ansvarig för ditt liv eller tror du att allt beror på slumpen? Hur du svarar på denna fråga är kopplat till ditt kontroll-lokus (eng: locus of control). Det är ett begrepp som refererar till de faktorer eller orsaker du använder för att förklara vad som händer dig dagligen.

Om du har ett yttre lokus har du en tendens att tillskriva “skulden” (eller ansvaret) för vad som händer dig till andra personer eller yttre omständigheter. Om du å andra sidan har ett inre lokus betyder det att du tenderar att tro att det som händer dig beror på dig och att det därför ligger i dina händer att ändra på det. Men vilka konsekvenser får det för ditt psykiska välbefinnande? Faktum är att ingen av extrempositionerna är bra.

Vad är kontroll-lokus?

Vilka orsaker tillskriver du det som händer dig i ditt dagliga liv? Vem eller vad tror du har kontroll över ditt liv? Är det du, andra människor eller yttre omständigheter? Detta är vad kontroll-lokuset handlar om. Det är en mekanism som refererar till vad du tror styr ditt liv.

Om du i regel tillskriver det som händer dig ditt ansvar, har du ett inre kontroll-lokus. Om du å andra sidan tillskriver det tur, omgivningen, andra människor och yttre omständigheter, har du ett yttre. I praktiken har dock ingen ett 100 procent inre eller yttre kontroll-lokus. Faktum är att vi tenderar att variera det beroende på situationen. Men vi kan säga att varje individ svänger mer mot en position än den andra.

Begreppet kontroll-lokus definierades 1954 av psykologen Julian B. Rotter. Det är en mekanism som är integrerad i personligheten. Enligt en studie som genomfördes 2020 av forskare vid Victoria University of Wellington i Nya Zeeland, är det korrelerat med vissa beteendemönster. Studien hävdar till exempel att ett yttre kontroll-lokus är förknippat med större kriminella tendenser.

Förstå kontroll-lokus

Här är ett exempel som förklarar hur kontroll-lokus fungerar. Ställd inför ett problem på jobbet (“Mina elever brydde sig inte om mig på lektionen idag”), skulle personer med ett inre kontroll-lokus ha hävdat att det var deras eget fel. Kanske kände de att de inte förklarade dagens ämne tillräckligt tydligt eller inte var tillräckligt förberedda. Därför tillskrev de orsaken till situationen till sig själva (något internt).

Å andra sidan kan personer med ett yttre kontroll-lokus säga att deras elever inte var särskilt uppmärksamma den dagen eller att de var trötta eftersom terminsslutet närmar sig. Således tillskrev de orsaken till situationen till externa och omständighetsrelaterade faktorer.

För att ta reda på vilken typ av kontroll-lokus du har måste du tänka på hur du tenderar att bete dig i olika situationer och områden (privat, akademiskt, yrkesmässigt), inte vid specifika ögonblick.

Hur ditt kontroll-lokus påverkar ditt psykologiska välbefinnande

Ditt kontroll-lokus, oavsett om det är inre eller yttre, påverkar ditt psykologiska välbefinnande, de beslut du fattar, hur du känner och till och med hur du tänker. Ett inre kontroll-lokus gör dig mer medveten om dina möjligheter att uppnå förbättringar. Ännu viktigare, det hjälper dig att utveckla och genomföra planer för att uppnå dessa förbättringar.

Ett starkt yttre kontroll-lokus däremot gör dig ofta till en passiv agent eller en åskådare av vad som händer dig. Dina känslor av hopp har mer att göra med tro än med en proaktiv attityd.

För att generalisera kan vi säga att ett inre kontroll-lokus gör dig proaktiv medan ett yttre gör dig passiv (givet vad du kan kontrollera). Detta kommer dock inte alltid att vara fallet eftersom det kommer att finnas situationer där du måste anta ett yttre lokus för att inte lida. Till exempel situationer som inte är beroende av dig och där du måste arbeta med acceptans.

Inlärd hjälplöshet

Frågan om passivitet och yttre kontroll-lokus kan kopplas till begreppet inlärd hjälplöshet. I vissa situationer kan faktiskt ett yttre kontroll-lokus resultera i att du uppvisar den här typen av beteende. De är sådana som leder dig till passivitet. Till exempel att tänka: “Det finns inget mer jag kan göra. Allt beror på situationen. Jag ger upp”.

Stort ansvarstagande och höga krav

Om du å andra sidan är extremt självkrävande och tenderar att tro att allt hänger på dig, att allt ligger i dina händer, riskerar du att ta på dig för mycket ansvar. Detta kan få dig att lida och känna dig överväldigad eftersom du uppenbarligen inte kan hantera allt, åtminstone inte samtidigt. Allt beror inte heller på dig.

Det finns inget behov av att vara så här och det kommer definitivt inte att göra dig lycklig. Du behöver inte ha kontroll över allting, även om du kanske tror det (särskilt om du har ett stelt inre lokus). En annan konsekvens av att ha ett stelt inre lokus är att du tillskriver dig själv allt som händer dig (och till och med vad som händer andra). Detta kan ibland intensifiera dina skuldkänslor. Du känner dig skyldig för att du inte kan ändra något som du tror är upp till dig (när det faktiskt inte är det).

Balans och flexibilitet

I verkligheten är inget av dem bättre än det andra. Faktum är att oavsett om du har ett inre eller yttre kontroll-lokus, är det möjligt att du kommer att lida eller vara lycklig. Men om du är stel i någon av rollerna kommer du sannolikt att lida mycket av:

• De saker du inte kan ändra eller kontrollera.
• Det oförutsedda.

Därför är nyckeln att försöka hitta balans och flexibilitet. Dessa två element kommer att föra dig närmare en mer realistisk syn på saker och ting och tillåta dig att vara medkännande med dig själv. Det handlar om att försöka anpassa ditt kontroll-lokus till varje enskild situation och att försöka vara realistisk kring vad som händer dig.

En övning för att nå balans

Här är ett litet knep för att börja arbeta på att uppnå ett korrekt kontroll-lokus. Med detta menar vi den flexibla sorten som gör dig såväl kritisk som realistisk i alla typer av situationer. Rita två kolumner på ett papper. I den första kolumnen skriver du ner de saker som beror på dig och som du kan förändra. I den andra skriver du de som du inte kan förändra.

Med informationen i den första kolumnen kan du börja definiera de beteenden som du kan utföra för att ändra det du inte gillar. Och med informationen i den andra kolumnen kan du arbeta med att acceptera det som inte hänger på dig. Fokusera på att acceptera det, även om det stör eller sårar dig. Bekräfta också dina känslor. Faktum är att denna enkla övning tar dig lite närmare att känna dig själv och upptäcka ditt eget välbefinnande.