Hur man kommer över vanan att känna sig kränkt
Vissa människor har skapat en konst av att känna sig kränkt av allt. Vem har inte reagerat oproportionerligt på något som inte var viktigt åtminstone någon gång? Varför händer detta? Vad får dig att ge dig efter ”fienden” som sagt eller gjort något du inte gillar?
Av någon anledning försvinner människors omdöme under vissa omständigheter och den mest primitiva och emotionella delen av hjärnan tar över. Om du funderar på det logiskt så är du medveten om att du har överdrivit din tolkning av situationen. Så varför kan du inte kontrollera dig själv vissa gånger?
Vanan att känna sig kränkt kan orsaka mycket smärta. Den får dig att tro att andra är ute efter att skada, förödmjuka eller underskatta dig. Således hålls du kvar i ett konstant beredskapsläge. Dessutom påverkar denna extrema känslighet dina relationer till andra människor. Den gör dem antingen spända, bryter ner dem eller skapar helt enkelt ett elände för alla inblandade. Så vad kan du göra åt saken?
Att känna sig kränkt
Under inga omständigheter får du tillåta någon att skada eller förnedra dig. Det finns faktiskt många situationer där det verkligen finns en underliggande förolämpning, kränkning eller aggression. Således är det logiskt och till och med hälsosamt att i vissa lägen bli defensiv samt försvara sin integritet. Det finns dock många fall där en person inte haft för avsikt att kränka dig. Således måste du lära dig när du inte ska överreagera.
Huvudfaktorer
Dessa variabler kan till viss del förklara vad som ligger bakom överkänslighet:
- Trauma under barndomen. Alla upplever situationer som lämnar sina spår under de första åren av livet. Lise Bourbeau beskriver fem sådana skador i sitt arbete. Det är därför minnena och smärtan dyker upp och förstorar en given situation då någon rör vid ett sår som inte har läkt. Du är inte riktigt förolämpad av vad denna gjort eller sagt till dig; de väckte bara en gammal smärta från ditt minne.
- Brist på självkänsla. Människor som är lätta att förolämpa har ofta låg självkänsla. Deras inre känslor av underlägsenhet får dem att försöka dölja det på alla sätt möjligt. Således tål deras defensiva och ömtåliga självkänsla inte en attack, även om den inte är verklig. Ömtåligheten skulle annars exponeras.
- Stelhet. Kännetecken som kognitiv oflexibilitet eller dikotomt tänkande förolämpar vissa människor. De som känner att andra borde vara och agera på ett visst sätt dömer ofta allt som dessa gör eller säger. De kan därför bli stötta av ett dumt skämt eftersom de anser att det är olämpligt att reagera med humor.
- Vana. Att upprepa ett beteende eller tankemönster ökar bara sannolikheten att det upprepas igen. Upprepning stärker de tillhörande neurala kopplingarna och vissa reaktioner blir automatiska. Således kan det vara en vana för vissa människor att känna sig kränkta och det är svårt för dem att hitta andra kognitiva vägar att tolka information med.
Hur man slutar känna sig kränkt
Det viktigaste du behöver förstå är att ingen kan förolämpa dig om du inte ger dem tillstånd att göra det. Du kan nämligen inte kontrollera hur andra talar eller beter sig. Således har du bara kontroll över hur du reagerar. Hoppa därför inte på någon utan eftertanke och var i grunden noga med vad du egentligen uppfattar som stötande.
Självklart är vissa attacker helt klart avsiktliga och till och med skadliga. Stå då upp för dig själv och försvara respektfullt dina rättigheter. Lämna ett förhållande om du måste men inte innan du analyserar riktigheten i din tolkning. Gör ditt bästa för att se hur det ser ut genom en annan lins än dina egna sår och brister.
Gå därför ur vanan att känna dig kränkt. Vänj dig vid att leta efter och använda andra kognitiva vägar. Gör inte antaganden och ställ frågor istället. Ofta leder din känslighet till att du förväntar dig det värsta och ser negativa avsikter där det inte finns några.
Var mer flexibel angående hur du tolkar vad andra säger eller gör under deras interaktion med dig för att undvika konflikter. Det kommer att förbättra dina mänskliga relationer och även din mentala hälsa. Testa! Sinnesro är ofta hälsosammare än att bevisa att man har rätt.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Bourbeau, L. (2011). Las cinco heridas que impiden ser uno mismo. OB STARE.
- Aguilar-Morales, J. E., & Vargas-Mendoza, J. E. (2010). Comunicación asertiva. Network de Psicología Organizacional. México: Asociación Oaxaqueña de Psicología AC.