Självförsvar enligt österländsk filosofi

11 september, 2019
I kampsporter lär man sig att kämpa på ett mästerligt sätt utan att attackera människor. Syftet är att lära sig självförsvar. I dessa discipliner är den bästa kampen den som aldrig äger rum. Och om den skulle inträffa så bör den inte åsamka någon skada.

Det finns tillfällen i livet då självförsvar är nödvändigt. Men detta koncept kommer i många olika former, och idag vill vi tala om självförsvar enligt österländsk filosofi.

Oavsett hur fridfull du är så kommer du förr eller senare att råka i konflikt med någon som försöker tränga sig på dig eller kringskära din handlingsförmåga på något sätt.

Kanske kommer någon att kränka dig så pass att du känner att du måste reagera.

Oftast reagerar man på aggression och förolämpningar genom att gå till motattack. Någon skriker åt dig, så du skriker tillbaka. Eller någon angriper dig fysiskt och du svarar med samma mynt.

Detta är den självklara responsen, för i västvärlden har vi inga egentliga riktlinjer för hur vi ska försvara oss på annat vis.

”Mästare och helgon kan tyckas vara dumskallar. De förmätna förkunnar för världen att de bara är oerfarna lärjungar eller utövare av kampsporter.”

-Gichin Funakoshi-

Däremot har den österländska filosofin reflekterat mycket över krig, strider och konflikter. Detta tar sig bl.a. uttryck i kampsporter och självförsvar utgör en central aspekt av dessa.

Så om du vill lära dig lite om självförsvar ur kampsporternas perspektiv, läs vidare för att upptäcka några huvudpunkter.

Kampsportutövare i svart dräktSjälvförsvar enligt österländsk filosofi

De som praktiserar kampsporter undviker konfrontation annat än som en sista utväg. Det är deras grundläggande strategi, både vad gäller angrepp och försvar.

All taktik går ut på att neutralisera motståndaren eller att helt enkelt förmå denne att inte inleda någon strid alls.

Allt du gör eller säger i självförsvar måste följa grundprinciperna om att inte förgöra, skada eller förnedra din motståndare.

I annat fall ökar du bara dennes vilja att bruka våld. Men kom ihåg att det är inte målet med kampsporter – målet är harmoni.

Österländska filosofer visste att man alltid betalar ett högt pris för konflikter. När harmonin är rubbad bör man fokusera på att försöka att återupprätta den, istället för att trappa upp problemet och göra det värre.

Detta är den främsta principen du ska tänka på i fråga om självförsvar.

Attityden är avgörande

Om du befinner dig i en situation med fysisk aggression rekommenderar österländska filosofer att du håller dig lugn. Lugnet ska även omfatta din kropp; den ska se avslappnad ut, inte spänd.

Detta är något du kan uppnå med träning och kontrollerad andning. Om du tar långsamma, djupa andetag blir dina muskler inte så spända.

Konsten att försvara sig själv gentemot fysiska attacker inbegriper även följande handlingssätt:

  • Håll så långt avstånd som möjligt till motståndaren.
  • Gör inte några mekaniska eller automatiska rörelser; rör dig alltid på ett avsiktligt sätt.
  • Ta ett steg tillbaka och fundera; försök att förstå motpartens utgångspunkt.
  • Lär dig att falla och komma upp på benen igen.
  • Försök att utnyttja ditt periferiseende för att få ett vidare perspektiv.
  • Ha en upprätt kroppshållning med fötterna stadigt på marken. Dina muskler ska emellertid förbli avslappnade.

Detta är en mycket förenklad version av vad kampsporterna förespråkar vid konflikter. Var och en av dessa punkter bygger på en viss filosofi och kräver flera års erfarenhet.

Men det hindrar dig inte från att dra fördel av dem som en användbar ram och som riktlinjer för din träning.

Vidare är fysiska attacker fundamentalt sett mycket lika verbala attacker. De involverar liknande mekanismer och skiljer sig bara åt genom de verktyg man använder.

Det betyder att du vid verbala attacker faktiskt kan tillämpa samma grundläggande principer som gäller för fysiskt självförsvar.

Verbala attacker

Enligt österländsk filosofi ska du aldrig tillåta någon att förolämpa eller förnedra dig verbalt. Men det innebär inte att du ska svara med samma taktik. Det finns andra strategier du kan använda dig av.

Många av dessa innefattar faktisk kroppsspråk. Med din kropp vill du förmedla bestämdhet och lugn. Här är några tips på olika hållningar och handlingssätt:

  • Se bestämt på den som attackerar dig under en kort stund och ge honom därefter ett mildare ögonuttryck utan att sänka blicken.
  • Se på motparten med en förbryllad min och stig sedan tillbaka.
  • Sloka inte med huvudet, utan inta en rak och balanserad hållning.
  • Undvik inte ögonkontakt, oavsett hur obehaglig situationen är.
  • Slutligen, tala inte om motparten inte lyssnar.
Kvinna som håller en knuten näve mot munnen

Självförsvar enligt österländsk filosofi: förståelse och empati

Om du är förstående och empatisk mot den andra personen kommer du veta hur du ska försvara dig.

Men för att göra det måste du naturligtvis först känna och förstå dig själv och veta hur du ska förmedla dina egna känslor.

Om du hamnar i en verbal konfrontation rekommenderar den österländska filosofin att du tillämpar nedanstående tre strategier:

  • Drag dig tillbaka. Detta är en bra lösning när den andra personens attityd eller omständigheterna tyder på att situationen kommer att urarta. Detta innebär att du antingen tiger, går din väg eller byter samtalsämne.
  • Vädja om ett stillestånd. Detta bör du göra när du märker att den andra personen är resonlig och verkar besvärad av konflikten. I sådant fall ska du sträva efter att nå en överenskommelse.
  • Undvik att agera. Det gör du om du anser att personens angrepp är opåkallat eller om du är osäker på om den som angriper dig har rätt. I sådana fall ska du vara lugn och inte prata, samtidigt som du helst ska hålla ögonen slutna.

Självförsvar enligt österländsk filosofi är som du ser ett mycket djupare ämne än man kanske tror.

  • Avelar-Rosa, B., Gomes, M., Figueiredo, A., & López-Ros, V. (2015). Caracterización y desarrollo del “saber luchar”: contenidos de un modelo integrado para la enseñanza de las artes marciales y de los deportes de combate. Revista de Artes Marciales Asiáticas, 10, 16-33.