Hur man övervinner förändringsmotstånd

Motstånd involverar barriärer eller hinder, oavsett om de är medvetna eller undermedvetna, som hindrar oss från att gå framåt. Detta inkluderar övertygelser och känslor. Många personer uppvisar förändringsmotstånd på grund av rädsla, ångest eller smärtan förändringen kan orsaka.

Varför har vi förändringsmotstånd?

Rädsla för det okända

Att lämna vår “komfortzon” och ge oss ut i en gigantisk öken vi aldrig sett förr fyller oss med rädsla – till och med skräck och panik.

Brist på information

Vi upplever motstånd när vi inte vet vad vi kommer finna. En av de största rädslorna är ovisshet. När vi inte är säkra på något känner vi oss osäkra. Vi har inte någon som håller vår hand och vi måste gå framåt nästan i blindo. Men vi måste göra det; vi måste bemästra osäkerheten.

Rädsla för misslyckande

Tänk om det inte går bra? Om jag misslyckas? Tänk på smärtan det kommer orsaka. Vad kommer andra säga om vi gör ett dåligt jobb och tänk om de skrattar åt oss? Rädsla för misslyckande är en av de mest paralyserande rädslorna som finns. Men den existerar endast i våra sinnen.

Rädsla för att göra andra besvikna

Många av oss vill vara andra till lags och göra dem nöjda, och vi är även hypermedvetna om vad andra säger om oss. Vi är rädda för att göra dem missnöjda om något går fel, att vi kommer stötas bort om vi säger vad vi tänker eller är oss själva, att vi kommer svika dem. Vi bör vara medvetna om denna rädsla så att vi kan övervinna den.

Rädsla för vad andra kommer säga

I vår kultur är det som andra säger väldigt avgörande. Människor tenderar att peka på dig om du gör något annorlunda. Men samtidigt uppmanar samhället oss att vara annorlunda och säga vad vi tänker. Denna motsägelse gör oss förvirrade, rädda och osäkra.

Rädsla för att vara inkapabla

Denna rädsla visar sig genom negativa tankar som vi tvingar på oss själva, såsom “för att jag är inkapabel”, “för att jag är dum” eller “för att det aldrig kommer gå bra för mig”.

Förändringsmotstånd och lathet

Många av oss lever enligt minsta motståndets lag, och därför blir vi utmattade av allt som kräver den minsta ansträngning. Vi lämnar saker som de är eftersom vi inte vill göra ansträngningen som krävs för att ändra dem, för blotta tanken på det gör oss trötta. Varför ändra något som ändå inte är så dåligt…

Bättre en känd ondska än en okänd godhet

Detta spanska uttryck håller kvar oss i komfortzonen. Varför skulle vi lämna vår komfortzon om vi redan har det bra? Även om en förändring kunde vara positiv och förbättra våra liv så vill vi inte riskera att den faktiskt visar sig vara negativ.

Rädsla är uppenbarligen den drivande kraften bakom förändringsmotstånd, som är en mental barriär vi tvingar på oss själva. Ignorans och lathet verkar dessutom tillsammans med rädsla för att hindra oss från att ta det första steget mot förändring.

Strukturellt förändringsmotstånd

Detta refererar till externa förändringar. Till exempel byten av kurser eller utbildningsprogram, en förändring i förhållandet, en flytt till ett nytt hus etc.

Ett exempel på externt, strukturellt förändringsmotstånd är den subtila felbehandlingen av kvinnor. Vår miljö, kultur och vårt samhälle tvingar kvinnor att vara på ett speciellt sätt: att alltid vara vackra och perfekta, bära högklackat, använda smink etc.

Det är okej om kvinnorna själva vill göra detta. Men det är inte okej att samhället ständigt bombarderar kvinnor med krav och subtil felbehandling så att det verkar som om de inte passar in i samhället när de inte gör vad som förväntas av dem.

Dessa typer av externt motstånd orsakar rädsla, osäkerhet och negativa känslor mot dem som får dem att känna sig tvingade att vara på ett specifikt sätt.

Personligt förändringsmotstånd

Personligt förändringsmotstånd refererar till de tre grundläggande pelarna för förändring: att vilja förändras, att kunna förändras och att veta hur man förändras.

Vi kan säga nej till förändring; det är helt inom våra rättigheter. Men vi måste vara medvetna om att vi tagit detta beslut.

Vi tenderar dock att sätta upp mentala barriärer mellan oss och vad vi vill ha och vad vi vet kommer göra oss lyckliga. Det finns en enkel lösning.

Utöver att använda vår viljestyrka bör vi ha följande steg i åtanke:

• Definiera målet och resultatet vi vill ha.
• Gå igenom alla möjliga beslut vi kan ta och välja ett.
• Sammanställa en lista över saker att göra.
• Etablera stegen vi måste ta.
• Komma på hur vi ska följa våra framsteg.
• Vara ihärdiga. Detta är väldigt viktigt. Om vi vill ha något får vi inte ge upp så enkelt.
• Förutse vad som kan hända. Etablera en plan för om något går snett.

Och nu… är du redo för förändring?

Kom ihåg att du har många människor omkring dig som är redo att hjälpa och stödja dig. Du är inte ensam.

Om det finns ett problem du ignorerar ska du träna dig själv, lära, läsa och ställa frågor innan du kastar dig ut i det okända – du kommer bli lyckligare. Och om du vill ha något tillräckligt mycket måste du i slutänden tro på din förmåga att prestera och tagga upp dig själv – motståndet kommer krossas utan problem!