Att identifiera sig med sin idol: spegelneuronernas verk
Anhängare har existerat i alla tider. Det har alltid funnits ledare eller figurer som fängslar andra människor och har många följare. Dessa anhängare följer dem, beundrar dem och kan ibland vara kapabla att göra stora uppoffringar för dem. Neurovetenskapen har upptäckt att anhängare tillåts att identifiera sig med sin idol tack vare spegelneuronerna.
Den stora skillnaden mellan dagens anhängare och de från äldre tider är den större publiken och karaktärsdragen hos idolerna. Förr hade inte ens de största av ledare anhängare över hela världen. Det fanns ingen möjlighet att det skulle inträffa. Idag är det däremot relativt vanligt för en kändis att vara populär globalt.
Dessutom var en ledare eller figur förr tvungen att ha exceptionella kvaliteter för att bli känd. Nuförtiden är så inte fallet. Människor som är relativt medelmåttiga kan bli extremt kända tack vare media och publicitet. Varför händer detta? Svaret finner vi delvis i spegelneuronerna.
Fansen: kändisarnas anledning till existens
En anhängare är en person som beundrar någon annan och gradvis börjar identifiera sig med sin “idol”. Den här identifieringsprocessen når en punkt där anhängare känner att allt som händer deras idol påverkar dem personligen.
Sådan fanlojalitet baseras på faktumet att idolen har extraordinära egenskaper eller lyckas med ovanliga bedrifter. Förr var det bara politiska, religiösa eller artistiska ledare som förfogade över sådan hängivenhet. Idag kan i stort sett vem som helst som når en viss nivå av kändisskap eller ökändhet genom media njuta av att bli följd av anhängare.
Nuförtiden känner de flesta anhängare inte sin idol personligen. En anhängares största mål verkar vara att komma närmare dennes utvalda kändis. Denne kan göra detta genom att följa vad som publiceras om idolen i medierna eller genom att hålla koll på idolens bedrifter och arbete.
Anhängare har visat att de till och med är kapabla att spendera en hel natt ute bara för att komma in på en konsert eller för att se idolen stiga av ett plan. Men vad är det de försöker uppnå? Spegelneuronerna erbjuder en förklaring till detta.
Spegelneuroner: En förklaring till att man kan identifiera sig med sin idol
Först och främst producerar hjärnan en identifieringseffekt, och det leder till empati. Efter det gör spegelneuronerna allt annat. Identifiering produceras eftersom någon förkroppsligar karaktärsdrag eller dygder som samhället anser vara värdefulla. Med andra ord representerar idolen någonting som anhängarna vill vara eller ha. Anhängarna vill vara som sin idol. Det är därför fenomenet är vanligare bland tonåringar eftersom de fortfarande bygger sin identitet och letar efter bra förebilder att imitera.
Identifiering leder till empati. Anhängarna börjar känna att allt som händer deras idol är deras personliga angelägenhet. De vill veta och förstå allt som deras utvalda kändis gör, hur denne gör det och varför denne gör det. Idolens framgångar påverkar anhängarna emotionellt, vilket leder till ett utsläpp av dopamin.
Spegelneuroner tillåter detta att inträffa. Som deras namn antyder reflekterar de vad subjektet ser andra människor göra i sitt sinne. Ur ett neurologiskt perspektiv gör dessa det möjligt att identifiera sig med någon annan, imitera denne och känna empati mot individen.
Tvivelaktiga aspekter hos spegelneuronerna
Identifieringen och aktiveringen av spegelneuroner är inte alltid spontana. Faktum är att experter på marknadsföring har lärt sig hur man kontrollerar dessa mekanismer i hög grad. Ta en konsert till exempel. Kändisens talang är inte den viktigaste aspekten av konserten. Det är inte tillräckligt att artisten sjunger bra eller spelar ett instrument väl. Konserter är upplevelser nuförtiden.
Detsamma gäller fotboll eller andra sporter som har stor publik. Upplevelsen kryddas med en mängd extraeffekter. Det handlar om en visuell fest av flaggor, hyllningssånger, uniformer och passion, vilket gör händelsen till mer än en enkel tävling. Eftersom fansen imiterar personerna de beundrar är fotbollsspelare och andra atleter perfekta för att göra reklam för vissa produkter och delta i reklamfilmer.
Sammanfattningsvis gör spegelneuronerna samhället möjligt eftersom de tillåter dig att identifiera dig med andra. De får dig att öppna upp för andra människor, identifiera dig med dem och känna empati gentemot dem. Den här hälsosamma processen kan dock leda till att man imiterar och utvecklar empati för människor med tvivelaktiga värderingar. Det är därför av yttersta vikt att du lär dig att filtrera vem du beundrar.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- García, E. (2008). Neuropsicología y educación. De las neuronas espejo a la teoría de la mente. Revista de psicología y educación, 1(3), 69-90.
- García, E. (2014). Neuropsicología del comportamiento moral: neuronas espejo, funciones ejecutivas y ética universal. In Neurociencia, neuroética y bioética (pp. 43-75). Universidad Pontificia Comillas.
- Rizzolatti, G., Fogassi, L., & Gallese, V. (2007). Neuronas espejo-Un tipo especial de células cerebrales reflejan el mundo exterior. Vehiculan nuestra capacidad de imitar, aprender y comprender las acciones e intenciones ajeinas. Investigación y Ciencia: Edición Española de Scientific American, (364), 14-21.
- Rizzolatti, G., & Sinigaglia, C. (2013). Las neuronas espejo: los mecanismos de la empatía emocional. Paidós.
