Ideologisk extremism och metakognition
Nuvarande politiska och sociala konflikter har tvingat forskare att skifta fokus, inte bara till vad som sker, utan även till hur hjärnorna hos extremister fungerar. Fram tills nu visste vi inte om de som följer ideologisk extremism endast gör det när det kommer till idéer och åsikter om väldigt specifika frågor eller om det är något bredare och mer komplext.
Nyligen utförda studier har visat att det är troligt att det inte har att göra med specifika ämnen. Extremister kan vara radikaler inom nästan alla av livets aspekter, vilket ger upphov till fler frågor. Finns det ett personlighetsdrag kopplat till denna typ av beteende? Vad döljer egentligen ideologisk extremism?
Studien vi ska tala om idag fokuserar på personer som följer någon form av ideologisk extremism och relationen detta har till deras metakognition. Men först: vad är egentligen metakognition? Det är en process folk använder för att lära sig logiskt tänkande. Det kräver konstant reflektion och är kunskapen man har om själva kunskapen, om vad man vet och inte vet.
Experimentet om ideologisk extremism
Neuroforskaren Steve Fleming och hans team vid University College London utförde en studie för att mäta en testgrupps förmåga att identifiera en brist.
Målet var att se huruvida individerna som hade radikala politiska synpunkter hade utvecklat dogmatiska övertygelser eftersom de var säkra på sina åsikter, eller om det tvärtemot var produkten av problem med metakognitionen (deras tankar om deras eget sätt att tänka).
Deltagarna svarade på undersökningar som mätte deras övertygelser och politiska ideologier med hänsyn till alternativa sätt att se på världen. Utifrån undersökningsresultaten identifierade forskarna de vars synpunkter var absolut radikala.
Att mäta metakognition
Väl klassificerade ombads deltagarna att observera två bilder med små prickar och slå fast vilken som hade fler prickar. Efteråt ombads de att utvärdera sin säkerhet på sitt eget svar. Forskarna betalade dem kontant som incitament att ge väldigt precisa svar.
Sedan berättade de för deltagarna vilken bild som hade flest prickar. De mest radikala individerna hade problem att erkänna att de inte hade rätt, trots att de konfronterades med bevis som motsade dem.
“Vi fann att personerna som höll radikala politiska åsikter hade sämre metakognition än de med mer måttliga åsikter.”
-Dr. Steve Fleming-
Ideologisk extremism leder till minskad förmåga att acceptera nya bevis
Dr. Flemings forskningsresultat visade att radikala personer har minskad förmåga att ifrågasätta idéer de anser vara säkra. De som stödjer stark ideologisk extremism har stort motstånd mot att ändra sina övertygelser inför bevis som motsäger dem. Därför är förmågan att reflektera över sig själv och vad man tror direkt kopplad till förmågan att lägga till nya bevis till etablerade övertygelser för att ta bättre beslut.
“De har ofta en misstagen säkerhet när de faktiskt har fel om något och är resistenta mot att ändra sina övertygelser inför bevis som visar att de har fel.”
-Dr. Steve Fleming-
Ett stelt sinne är en tung börda
Resultaten från denna studie är väldigt intressanta. Att ta beslut baserade på prickar låter kanske inte så övertygande; folk anser inte att det är särskilt “personlig”. Men de mest radikala individerna försvarade ändå sina felaktiga svar och ignorerade helt bevisen.
Detta bjuder in oss alla att reflektera. Denna typ av dålig metakognition är en kognitiv börda som sträcker sig till fält bortom politik. Andra studier om samma ämne verkar bekräfta att de som har kognitiva svårigheter när de anpassar sig till förändring tenderar att vara auktoritativa och nationalistiska. Det verkar översättas till en känsla av överlägsenhet hos ens egen ideologi.
José Manual Sabucedo – professor i social psykologi vid University of Santiago de Compostela – hängav många år av sitt akademiska liv till att studera auktoritarianism. Han säger att auktoritära attityder är direkt kopplade till konceptet naiv realism: när folk blint tror att verkligheten är precis som de uppfattar den.
“Förståelsen, likt ögat, må låta oss se och uppfatta alla andra saker, men lägger inte märke till sig själv; och det krävs konst och smärta för att ställa den på avstånd och göra den till sitt eget mål.”
-John Locke-
