Känslor som gör oss våldsamma
Känslor kommer alltid före beteende. De utlöser psykologiska utlösare och mentala strukturer som hjälper till att sammankoppla minnen. Men viktigast av allt är att känslor agerar motiverande för mänskligt beteende. Det finns med andra ord känslor som gör oss våldsamma, vänliga, trötta etc.
Känslor leder till att du beter dig på många olika sätt. De kan som sagt till och med leda till våldsamt beteende. För att vara mer precis kan en kombination av känslor knuffa oss mot att använda våld, även om det inte är själva känslorna som gör oss våldsamma.
Vi ser vanligtvis en känsla som en psykofysiologisk reaktion som människor upplever individuellt. Men tack vare empati är våra känslor smittsamma. Vi kan få andra personer att känna på samma sätt som oss.
Detta sker även på gruppnivå. En grupp människor kan känna samma känsla. De kan känna skuld eller ilska mot en annan grupp. Detta är startpunkten för att förstå känslor som gör oss våldsamma.
ANCODI-hypotesen och känslor som gör oss våldsamma
ANCODI-hypotesen kretsar kring tre känslor: ilska, förakt och avsky. Hypotesen är att dessa tre känslor kan leda till att människor använder våld. Hotfullhet och våld är resultaten av hat och ilska.
Människor använder narrativ för att sprida känslor. Narrativ kan vara ett sätt att göra dem till gruppkänslor. Ett exempel är hatiska tal mot en minoritetsgrupp eller en grupp som anses vara en rival.
ANCODI-hypotesen föreslår att en tidigare händelse eller ett historiskt narrativ producerar upprördhet, vilket i sin tur orsakar ilska. Gruppen omvärderar dessa händelser från en synvinkel av moralisk överlägsenhet, vilket antyder den andra gruppens moraliska underlägsenhet.
Detta leder i sin tur till förakt och bespottande. De ser den andra gruppen som separat och att den bör undvikas och stötas bort. I extrema fall leder detta till att en grupp helt elimineras. Känslor som gör oss våldsamma följer en process i tre faser som vi ska beskriva härnäst.
Upprördhet baserad på ilska
Den första fasen är den arga fasen. Ilska är en känsla som vi uttrycker genom förbittring och irritabilitet. Man kan se externa manifestationer av ilska i ansiktsuttryck, kroppsspråk och fysiologiska svar. I vissa situationer uttrycker människor ilska med allmänna aggressiva handlingar. Okontrollerad ilska kan påverka din livskvalitet negativt.
Inledningsvis kan vissa händelser leda till en uppfattning av orättvisa. Sagda händelser får människor att leta efter en skyldig part, oavsett om det är en person eller grupp. I dessa fall tror människor att den skyldiga parten hotar välmåendet hos “vår” grupp eller “vårt” sätt att leva.
Dessa tolkningar blir sedan laddade med ilska som riktas mot den skyldiga parten.
Moralisk överlägsenhet baserat på förakt
I den andra fasen lägger vi till förakt i blandningen. Förakt är en intensiv känsla av brist på respekt eller erkännande, såväl som motvilja. Förakt antyder att man förnekar och förödmjukar den andra. Det involverar även att tvivla på den “andras” förmåga och moraliska integritet.
Att känna förakt för en annan person eller grupp är att känna sig moraliskt överlägsen. De som känner förakt ser ner på motparten. De ser på denne som ovärdig.
Grupper omtolkar situationer och händelser som identifierades i den första fasen. De gör denna utvärdering baserat på tidigare händelser, sett ur en synvinkel präglad av moralisk överlägsenhet. Det innebär att de ser på den “skyldiga” gruppen som moraliskt underlägsen. Detta leder i sin tur till en känsla av förakt mot gruppen ifråga.
Eliminering baserat på avsky – den sista av de känslor som gör oss våldsamma
I den sista fasen får avsky ett finger med i spelet. Uppfattningen av smitta och sjukdom orsakar denna grundläggande känsla. Den är inte bara universell i sin identifiering av tecknen, utan även i sina orsaker. Liknande saker orsakar avsky i hela världen, såsom förfall. Avsky är en moralisk känsla som vi ofta använder för att rättfärdiga övertygelser och moraliskt uppförande.
I denna fas utvärderar människor återigen händelserna och kommer till en slutsats. Slutsatsen är väldigt enkel: vi måste ta avstånd från den skyldiga gruppen. En annan möjlighet, som är mycket mer våldsam, är slutsatsen att gruppen måste elimineras. Men detta är i den mycket extrema änden. I dessa fall sprider människor idéer med hjälp av känslan avsky.
Som du kan se kan kombinationen av dessa tre känslor få katastrofala konsekvenser. Känslor som gör oss våldsamma baseras på förvrängda uppfattningar och leder till dåliga slutsatser samt, ibland, aggressivt beteende. Därför är det av yttersta vikt att utöva emotionell intelligens.
