Konflikträdsla: när den hindrar oss från att försvara oss själva
Personer med konflikträdsla väljer att förbli tysta och tänker att “det är bäst att bara låta det passera” för att undvika en konfrontation och leva i frid.
Men att undvika konfrontationer sätter dem i en situation av obehag, frustration och framförallt förlust av värdighet.
Rädslor fyller en väldigt viktig evolutionär funktion: de hjälper oss att överleva och reagera bättre på faror. Det verkliga problemet med vårt moderna liv är att vi inte längre tacklar rovdjur som hotar vår överlevnad. Detta eftersom hoten upphört att vara fysiska och istället utgörs av bland annat fobier. Sådana som begränsar vår tillväxt och vår sociala och emotionella stabilitet.
Personer med konflikträdsla är vanliga besökare hos psykologen. Denna data kan överraska många, men det är en realitet. Dynamiken hos deras profil består nästan uteslutande av tankar som “Det är bäst att jag inte gör eller säger detta, så att de inte blir arga”, “Jag kommer inte säga detta, för jag kanske sårar dig” eller “Jag vet inte hur jag ska berätta för personen att jag anser att han agerar illa”.
Att leva på gränsen till permanent osäkerhet är inte ett liv. Att leva under manteln av orättvisa på grund av att man inte agerar är inte hälsosamt. Förmågan att kunna reagera på vad vi ogillar och försvara våra rättigheter är principer för välmående och god hälsa. Att tackla konflikter och hantera dem effektivt kommer hjälpa oss att växa.
En person med konflikträdsla fyller världen med sin ilska och sina frustrationer, lite i taget och i tystnad. Denne gör det genom att svälja smärtan, genom att ge vika och låta det ske. Tills det är för sent: ballongen spricker i våra egna händer.
Personer med konflikträdsla: vad ligger bakom rädslan?
Man kan säga att tidsenligt tillbakadragande förebygger konflikter. Alla har vi sett att detta kan få goda resultat. Men konstant tillbakadragande är inte ett bra svar för de flesta situationer. Det är sant när det finns orättvisor och när det påverkar vår förmåga att försvara oss själva.
Att kontinuerligt använda undvikande kommer långsamt försätta oss i en cykel av lidande och etablera en ohälsosam, “skyddande” barriär. Nästan utan att inse det kommer vi börja acceptera oangenäma situationer. Vi ger dem makt över oss och låter våra personliga gränser lösas upp likt socker i kaffe.
Personer med konflikträdsla har kliniska eller hälsomässiga problem. De söker professionell hjälp för dem. Det slutar med somatiska tillstånd på grund av frustration (muskelsmärtor, matsmältningsproblem, magsår eller munsår). Ångestsyndrom är givetvis ytterligare ett möjligt resultat.
Det är inte alltid lätt att skapa en profil för varje individ om orsaken till dennes rädslor. De har dock vissa gemensamma drag, vilka vi listar nedan:
- De är personer som saknar autentisk emotionell intelligens (de förstår inte sina egna känslor, de väljer att dölja dem, de saknar bestämdhet och sociala färdigheter…)
- Genom att uttrycka sina tankar och känslor på ett autentiskt sätt är de rädda för att förlora sina relationer med andra. De relaterar uppriktighet med hot, med risken att förlora någon.
- De oroar sig för mycket om social image: de vill inte begå misstag eller skapa meningsskiljaktigheter.
- När det finns en konflikt försöker de inte alltid undvika den. I många fall föredrar de det “vänligaste” alternativet: att ta på sig skulden för att bibehålla harmonin.
- De anammar en förebild som fokuserar på att komma överens med alla.
Det är viktigt att förändra vår syn på konflikter
Det är räcker med att säga ordet “konflikt” högt för att visualisera ett slagfält. En hotfull miljö där orden flyger och far; där meningsskiljaktigheter blir till förolämpningar; där skillnader blir till stora klyftor; och där vi riskerar att förlora allt. Det är viktigt att ta sig tid att reflektera och byta perspektiv.
Personer med konflikträdsla måste förstå flera saker. Först att dessa situationer kan ge positiva resultat. När vi löser konflikter påverkar det vår identitet och vår självkänsla. Vi förbättrar relationer och de sociala situationer vi rör oss i dagligen. Kom ihåg att konflikter kan dyka upp i nästan alla situationer: med vår partner, med våra barn, med en arbetskamrat…
Vi kan inte nöja oss med passivitet eller att bara skaka av oss vår sociala roll. Vi måste lära oss att komma överens, att skapa dialog, att lösa problem, att förhandla och att tillfredsställa våra egna behov. Att göra detta är inte dåligt, men det kräver arbete, ihärdighet och tillräcklig träning i sociala förmågor, hantering av ilska och självkännedom.
Låt oss lösa våra problem och tackla livet för att uppnå välmående.
