Isolerad hjärna: att leva utan kropp
Nyligen utförda studier har fått oss att ifrågasätta huruvida en isolerad hjärna kan leva utan en kropp efter att denna har dött. Kan den leva på egen hand? Låt oss titta lite på det.
Hjärnan är vår kropps styrcentrum och hanterar merparten av alla medvetna och undermedvetna funktioner. Vi kan inte transplantera den, åtminstone inte än.
Nervceller förblir levande efter att man dör
En utredning som utfördes av laboratorier i Berlin i samarbete med forskningscentra i USA studerade aktiviteten hos nervceller hos personer med oåterkallelig hjärnskada vars livsuppehållande stöd nyligen stängts av.
Med andra ord var de kliniskt döda.
Forskarna observerade att nervcellerna slutade fungera på grund av bristen på syre, precis som väntat. Men det fantastiska var att de även utan syre återupptog viss aktivitet utan att drabbas av oåterkallelig skada, trots syrebristen.
Till slut blev dock situationen kritisk och skadan oåterkallelig.
Detta fynd antyder att nervceller förblir aktiva även efter en relativt lång period av syrebrist, trots att elektroencefalografin inte visade några tecken på hjärnaktivitet och hjärtat sedan länge stannat.
Detta är verkligen information som får en att reflektera över gränserna för liv bortom döden.
“Tro inte på allt du tänker; tankar är bara tankar.”
-Alan Lokos-
En hjärna kan leva utan kropp
En ny studie som publicerades i tidskriften Nature höll grishjärnor vid liv utan kroppar. Forskarna tog hjärnan från slaktade grisar och placerade dem i ett system som gav näring och syre via cerebrala blodkärl i fyra timmar.
Sex timmar senare observerade de hur nervcellerna återfick sin metaboliska funktion och konsumerade socker, samt att immunsystemet började fungera igen.
De kunde till och med elektriskt stimulera nervcellerna, och de återfick förmågan att kommunicera med varandra.
Man undrade då: kan en hjärna återupplivas efter hjärtstopp och indirekt starta kroppens aktivitet? Innebär detta att människor kanske kan transplantera sina hjärnor inom en inte alltför avlägsen framtid?
Något som var väldigt fascinerande var att observera att beteendet hos nervcellerna i hjärnan inte skedde samtidigt. Det kan indikera att nervceller agerar självständigt.
Forskarna avslutade aktiviteten hos de isolerade hjärnorna efter sex timmar av etiska skäl.
Syftet var aldrig att återuppliva medvetandet, utan för att få en komplex studiemodell med vilken man kan analysera effekterna av läkemedel eller andra behandlingar på hjärnaktiviteten.
Isolerad hjärna: debatten fortsätter
Men forskningen har öppnat upp en ny debatt där medvetandet går bortom individens död. De flesta länder anser att en person är juridiskt död när dennes hjärt- och lungkapacitet upphör.
Hjärnan behöver stora mängder syre, blod och energi, så vi har trott att återupplivande inte var möjligt i dessa situationer.
Kan en isolerad hjärna återupplivas efter hjärtstopp och indirekt få kroppen att återhämta sig? Finns det en chans att vi kan utföra hjärntransplantationer i framtiden?
Dessa fascinerande frågor kan nu öppet debatteras.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- García JL, Anderson ML. Circulatory disorders and their effect on the brain In: Davis RL, editor; , Robertson DM, editor. , eds. Textbook of neuropathology. Baltimore, MD: Williams & Wilkins, 1997:715–822.
- Hochachka PW, Buck LT, Doll CJ, Land SC. Unifying theory of hypoxia tolerance: molecular/metabolic defense and rescue mechanisms for surviving oxygen lack. Proc Natl Acad Sci U S A 1996;93:9493–9498.
- Nozari A, Dilekoz E, Sukhotinsky I, et al. Microemboli may link spreading depression, migraine aura, and patent foramen ovale. Ann Neurol 2010;67:221–229.
- Evans JJ, Xiao C, Robertson RM. AMP‐activated protein kinase protects against anoxia in Drosophila melanogaster. Comp Biochem Physiol A Mol Integr Physiol 2017;214:30–39.
