Neuroner i hjärnan: Vad är de och hur fungerar de?

8 maj, 2019

Neuroner, eller nervceller, är den grundläggande funktionella enheten i ens nervsystem. Vårt beteende och våra perceptioner har allt att göra med hur neuroner i hjärnan fungerar och interagerar med sina ”kompanjoner”. Dessa små nervceller utgör den biologiska delen av vår psykologi. De är grunden till alla våra känslor och tankar.

Innan vi går vidare så bör du veta att alla neuroner har samma genetiska information som resten av cellerna i din kropp. De har också samma grundläggande element i sina strukturer (membran, cellkärna, organeller etc.)

Det som gör dem så speciella jämfört med andra celler är den plats de utgör i våra neurala nätverk. Detta är vad som gör att de kan utföra grundläggande processer som att ta emot, hantera och skicka information.

För att förstå vad dessa neuroner i hjärnan är så måste vi lära oss om dess struktur och dess synaptiska funktioner. Båda dessa saker kommer hjälpa dig att förstå varför de grupperas på det sätt som de gör och hur de skickar information i din hjärna. Så idag kommer vi prata om neuronernas och synapsernas struktur.

Neuroner i olika färger.

Neuronens struktur

Det finns vissa många typer av neuroner med olika strukturer, men det finns ändå vissa gemensamma element. Den normala strukturen utgörs av tre grundläggande delar: soma, dendriter och axon. Denna uppsättning hjälper dem att uppfylla sina roller som anslutningar och informationshanterare.

Innan vi förklarar de tre delarna så är det värt att nämna en konstig sak rörande en neurons membran. Den är inte genomtränglig på samma sätt som de andra cellerna i kroppen. Faktum är att det är detta som gör att den kan svara mot de stimuli som omger den. Det är anledningen till varför de impulser som skapas i en neuron kan färdas till andra celler eller vävnader.

Neuronens delar

Den centrala delen av en neuron kallas soma. Det är här som den metaboliska aktiviteten händer. Soman är där kärnan finns, tillsammans med andra mikrostrukturer och cellulär organ som håller neuronerna levande.

Dendriterna är de grenar som sticker ut från soman och får den att se ut som ett trä. Det är här det mesta av informationen tas emot. Dendrit-träd har grenar som ansluter en neuron till axonerna i andra neuroner och kommunicerar med dem.

Neuronerna kan sända information p.g.a. att dendriterna har neuroreceptorer längs sina membran. Även då kommunikationen för det mesta är axon-dendrit så finns det även andra typer (axon-axon eller axon-soma).

Axonerna kommer ut från soman, från den bredare delen som kallas för ”axon hillock”. Denna del tar in den information som har tagits emot av neuronen så att den kan skicka den vidare vid ett senare tillfälle. I änden på axonen har vi axon-terminalerna. De ansluter dendriterna till andra neuroner.

Neuron och hjärna.

Synapser, eller neural kommunikation mellan neuroner i hjärnan

Då du förstår hur neuronernas struktur ser ut så måste du också förstå hur de kommunicerar med varandra. Den kommunicerar med varandra genom synapser. Kommunikationen uppstår oftast genom en axon-dendrit anslutning, men som tidigare nämnt så kan det också hända på andra sätt.

På en morfofunktionell nivå kan kommunikationen antingen uppstå med en kemisk synaps eller en elektrisk. Det finns olika elektriska synapser, speciellt i muskelvävnaden, men de flesta synapser i ett däggdjurs nervsystem är kemiska.

Det finns strukturer som kallas connexiner som är involverade i de elektriska synapserna. Det är ioniska kanaler som för samman neuronerna och gör det möjligt att föra en elektrisk ström mellan dem.

Fördelarna med denna synaps jämfört med de kemiska är att den skickar informationen betydligt snabbare. Nackdelen är att kvaliteten och kapaciteten när det gäller informationen är betydligt lägre än med de kemiska.

När det kommer till synapserna så finns det substanser som kallas för neurotransmittorer eller neuromodulatorer (som dopamin). Det är axonterminalen som lagrar dessa substanser, och de väntar tills de får order att överföras.

En djupare studie av neuronernas strukturer och synapser kan hjälpa med att förklara dessa processer. Och tack vare forskningen så har neurovetenskapen kunnat förstå mer om neuronala mekanismer för inlärning, perception, känslor och mycket mer.