Luktsinnets psykologi: tre dofter som förändrar attityder

Luktsinnet är mycket intressant även ur psykologisk synvinkel. Det kan absolut ge glädje och spänning. Men det kan också skapa en förändring i attityd. Hur är detta möjligt?

Skriven och verifierad av psykologen Cristina Roda Rivera.

Senaste uppdateringen: 27 december, 2022

Enligt socialpsykologer är det många fysiska sensationer som har intressanta effekter på mentala upplevelser. Mer specifikt har studierna om luktsinnets psykologi visat på det inflytande som en specifik doft har på en persons beteende.

Luktsinnets psykologi fastställer att lukt är en fysisk känsla som kan utforma hur en individ reagerar på stimuli. Dessutom avgör den om individen tycker om ett ämne eller inte. Shakespeare skrev: ”En ros under något annat namn skulle dofta lika ljuvt.” Om nu ingen vet att det är en ros, förlorar rosen då sin ljuva doft?

Tja, kanske. Detta kan också hända med den person du just mött och som lyser upp din dag på tunnelbanan. Detta beror på att de ljuva, berusande och färska egenskaperna är kopplade till just luktsinnet. Enligt luktsinnets psykologi skapar sinnet stimuli som är relaterade till minne, känslor och nostalgi.

Luktsinnets psykologi: dofter som orsakar en reaktion

Boken The Scent of Desire: Discovering Our Enigmatic Sense of Smell av Rachel Herz är ganska intressant. Det är kanske den mest relevanta boken som har publicerats under de senaste åren angående luktsinnets psykologi. Denna bok talar om hur viktigt det är med dofter i våra dagliga liv. Den analyserar också hur de påverkar viktiga områden, såsom mat och reproduktion.

Luktsinnet skapar fysiska känslor som förmedlar mentala upplevelser. Även om du inte är medveten om en lukt i miljön kan den subtilt vägleda dina tankar och bedömningar på överraskande sätt. I den här artikeln ska vi dela med oss av tre exempel på detta. Häng med!

Det luktar illa när något är fel

En artikel av Spike Lee och Norbert Schwarz presenterade sju studier som visade en koppling mellan att lukta illa och att vara socialt misstänkliggjord. Du har förmodligen hört någon säga något i linje med ”Det luktar inte riktigt som det ska” för att hänvisa till ett fenomen eller en omständighet som verkar misstänkt, skum eller opålitlig.

De kom fram till denna slutsats efter flera intressanta studier där de utvärderade människors kritiska uttryck. Lee och Schwarz hävdar att förekomsten av denna metafor återspeglar något viktigt: den mentala kopplingen mellan den faktiska, fysiska känslan och känslan av att något händer.

Att spela i ett rum där det luktar fisk

I en av deras studier fick en grupp människor spela spel i ett rum där spelets utgång var beroende av huruvida de medverkande litade på sin partner eller inte. När personerna spelade det här spelet släppte de som höll i studien ibland ut en lätt doft av fisk i luften. De höll sig till denna typ av lukt för att kunna variera den lite, men under kontrollerade former.

Under spelet ville de se hur mycket spelarna litade på sina lagkamrater. När de spelade i ett rum där det luktade fisk, spelade de på ett sätt som antydde att de inte litade på sina motståndare. När det däremot fanns en annan mindre angenäm lukt närvarande, verkade de inte lika misstänkta.

Roger Dooley kom på sin blogg om neuromarketingmed ett intressant förslag baserat på denna forskning. Enligt honom är det fel att ha affärsmöten på skaldjursrestauranger. Tro det eller inte, de personer du har att göra med kan koppla lukten av räkor till en dold agenda.

Att lukta rent gör allt bättre

Vi ska nu prata om en artikel i tidskriften American Psychologist med titeln “Smells Like Clean Spirit. Nonconscious Effects of Scent on Cognition and Behavior”. Detta är en artikel som handlar om icke-medvetna effekter av doft på kognition och beteende. I den studerade forskarna effekterna som diverse aromer hade på kognitiva processer och beteenden.

Två studier testade och bekräftade att när deltagarna utsattes för ett citrusdoftande rengöringsmedel, skedde en förbättrad tillgänglighet till begreppet renlighet.

Forskarna drog denna slutsats genom att observera den snabbaste identifieringen av rengöringsrelaterade ord i en lexikalisk beslutsuppgift. Det förekom också en ökad frekvens av listade städrelaterade aktiviteter när man beskrev förväntat beteende under dagen.

Bättre tillgång till städrelaterade termer och bättre städbeteenden

Slutligen konstaterade en tredje studie att endast en exponering för doften av ett allrengöringsmedel fick deltagarna att hålla sin omedelbara närmiljö renare under en uppgift som rörde ätande.

Som en del av studien fördes deltagarna till ett rum där de skulle äta en kaka direkt efter att ha tillbringat tid i ett rum som innehöll doften av citrusrengöringsmedel.

Något väldigt intressant hände. Å ena sidan fortsatte de som hade tillbringat tid i det doftsatta rummet att rengöra kaksmulor från sitt skrivbord i det andra rummet. Å andra sidan gjorde de som inte utsatts för doften inte det. På ett sätt hade de blivit ”subliminalt” utsatta för den ”rena” doften.

Luktsinnets psykologi: fjärtar, avsky och moralisk fördömning

Det vi ska prata om nu kan nästan tyckas vara ett skämt. Men vi har faktiskt att göra med ren vetenskap här. En del forskare har använt pruttluktande sprejer som ett subtilt miljömässigt sätt att få människor att känna avsky.

Det visar sig att avsky är en känsla som kan påverka moraliskt omdöme. När en person känner avsky baserat på fysiska sinnesintryck, är det möjligt att de förväxlar detta med att känna avsky baserat på en persons beteende.

Hur lukt påverkar moraliskt omdöme

I en uppsättning studier använde forskare en pruttsprej för att framkalla mild, undermedveten avsky. Som en följd av detta var försökspersonerna mer benägna att göra allvarliga moraliska fördömanden.

Processen var enkel. Innan studien började så sprejade de en del av pruttprodukten in i en soptunna, och lade locket på, i närheten av testområdet. Med andra ord så luktade det inget.

När de lyckliga försökspersonerna satt i rummet för att genomföra undersökningen, svarade de på frågor angående hur extrem deras moraliska fördömning var rörande vissa specifika handlingar som kunde anses vara omoraliska. Till exempel frågade forskarna ”hur moraliskt eller omoraliskt anser du att sexuella aktiviteter, i samförstånd, mellan kusiner är?”

De människor som genomförde undersökningen i ett rum med en svag doft av fjärt (en lukt som de inte medvetet upptäckte) fann att handlingarna var mer omoraliska än människor som genomförde undersökningen i ett rum utan denna lukt.

Så, nästa gång någon fördömer dig, kan du fundera på om någon har släppt sig i deras närhet…